Analys: Nettosysselsättningen ökade men bristen på arbetskraft minskade uppkomsten av nya arbetstillfällen och hejdade arbetsplatsernas tillväxt 2021

Nettosysselsättningen ökade med 60 000 personer och enligt ett representativt material för enskilda arbetsplatser utlystes över 569 000 lediga jobb i Finland 2021. Antalet utlysningar av lediga jobb ökade med nästan 41 000 jämfört föregående år. Bristen på arbetskraft, det vill säga antalet lediga jobb som inte kunde tillsättas, ökade kraftigt år 2021 och därför uppkom det färre nya arbetstillfällen jämfört med året innan. Antalet nya arbetstillfällen uppgick till cirka 216 000.

Med ett nytt arbetstillfälle avses antingen en sådan uppgift som inte från tidigare finns på arbetsplatsen eller en ökning av antalet anställda för de uppgifter som redan finns där. Ovan nämnda uppgifter ingår i arbets- och näringsministeriets analys som gavs ut den 8 november 2020.

Under de föregående 12 månaderna hade hälften av företagen, tre av fyra kommuner, sju av tio statliga arbetsgivare och sex av tio organisationer eller föreningar anställt arbetstagare. Den senaste anställningen var oftare en fast anställning än en tidsbunden anställning vid privata arbetsgivare, medan den oftare var en visstidsanställning än en ordinarie anställning i kommuner, vid staten och hos organisationer.

Inom den privata sektorn var orsaken till rekryteringen klart oftare behovet av extra personal än inom andra sektorer. I kommunerna rekryteras en del arbetskraft för nya uppgifter, men oftast är orsaken till rekryteringen behovet av en vikarie eller anställning av en ny arbetstagare i stället för en person som fått ett annat jobb.

De viktigaste rekryteringskanalerna är arbets- och näringsbyrån, kontakter med tidigare sökande och arbetstagare samt annonsering via sociala medier. Dessa kanaler har också oftast lett till anställning. Det finns vissa skillnader i kanalernas profil. Till exempel i sociala medier betonas rekrytering till nya arbetstillfällen.

År 2021 var det vanligare med rekryteringsproblem då arbetsplatsen sökte arbetstagare till fast anställning. Det var det lättare att anställa arbetstagare till tidsbundna anställningar, men även i fråga om dessa hade fler än var tredje arbetsplats stött på något slags rekryteringsproblem. Utvecklingen i fråga om rekryteringsproblem är oroväckande. Rekryteringsproblemen i företag har ökat sedan 2016 och trots att det var lättare att anställa arbetskraft under coronaåret 2020 jämfört med året före, blev läget åter sämre 2021.

Om rekryteringsproblemen inte kan lösas uppstår det brist på arbetskraft, vilket innebär att arbetsplatsen inte kan tillsätta sina lediga jobb. År 2021 fanns det drygt 44 000 fasta anställningar och omkring 43 000 visstidsanställningar som inte kunde tillsättas. I fråga om nya arbetstillfällen, fanns det 14 139 fasta anställningar och 10 340 visstidsanställningar som inte kunde tillsättas.

Var fjärde arbetsplats ansåg problemen i anslutning till tillgång på kompetent arbetskraft utgöra ett hinder för utvidgande av verksamheten och tillväxt. Största delen av dessa var inom den privata sektorn. Läget har försämrats, eftersom år 2020 upplevde en dryg fjärdedel (28%) av företagen att problemen med tillgång på kompetent arbetskraft var ett hinder för tillväxt och ett år senare hade andelen ökat till 33 procent.

Ökningen i bristen på arbetskraft minskade uppkomsten av nya arbetstillfällen och försvårade rekryteringen i allmänhet. Tillgång på arbetskraft var ett allmänt problem och det ledde oftare än förut till att arbetsplatsen inte lyckades anställa en person till ett ledigt jobb.

Arbets- och näringsministeriet följer tillgången på arbetskraft

Publikationen Var skapades nya arbetstillfällen 2021 (på finska, Minne uudet työpaikat syntyivät vuonna 2021) baserar sig på intervjumaterial som Statistikcentralen samlat från arbetsplatserna på arbets- och näringsministeriets uppdrag. Utöver arbetsgivarintervjuerna följs bristen och tillgången på arbetskraft vid arbets- och näringsministeriet utifrån arbets- och näringsbyråernas expertbedömningar (yrkesbarometern) samt genom en mångsidig statistisk lägesbild (arbetsförmedlingsstatistik, färdplanerna för tillgång på arbetskraft, kunskapsbas). Det strävas efter att förbättra tillgången på arbetskraft genom flera olika politiska åtgärder, bland annat inom ramen för projektet Färdplaner för tillgång på arbetskraft där man utreder åtgärder inom åtta branschgrupper.

Mer information:

Heikki Räisänen, forskningsdirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047118
Minna Ylikännö, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047102