Haku

24.2.2026 | TEM raportteja 3/2014 Käyttäjälähtöinen innovaatiopolitiikka neljässä maassa Elinkeino- ja innovaatio-osasto 17.1.2014 Käyntiosoite Postiosoite TEM raportteja Aleksanterinkatu 4 00170 HELSINKI PL 32 00023 VALTIONEUVOSTO Puhelin 029 506 0000 Teleko...

24.2.2026 | Pk-yritykset ja työvoiman kohtaanto Mitä pk-yritykselle tarkoittaa sopiva työvoima? Työ- ja elinkeinoministeriön julkaisuja Työ ja yrittäjyys 47/2014 Pk-yritykset ja työvoiman kohtaanto Mitä pk-yritykselle tarkoittaa sopiva työvoima? Työ- ja elink...

24.2.2026 | TEM raportteja 2/2014 Harmaa talous ja käteisen rahan käytön rajoittaminen elinkeinotoiminnassa -työryhmän raportti Työelämä- ja markkinaosasto 9.1.2014 3 Yhteenveto Työryhmän tausta Harmaan talouden torjunta on yksi Jyrki Kataisen hallituksen kär...

24.2.2026 | Työllisyyskertomus vuodelta 2011 Työ- ja elinkeinoministeriön julkaisuja Työ ja yrittäjyys 8/2012 Työllisyyskertomus vuodelta 2011 Työ- ja elinkeinoministeriön julkaisuja Työ ja yrittäjyys 8/2012 Työ- ja elinkeinoministeriön julkaisuja Työ ja yrit...

24.2.2026 | Alkukartoituksen avuksi Esimerkkejä kotoutumislain mukaisen alkukartoituksen hyvistä käytännöistä Työ- ja elinkeinoministeriön julkaisuja Työ ja yrittäjyys 11/2012 Alkukartoituksen avuksi Esimerkkejä kotoutumislain mukaisen alkukartoituksen hyvist...

Begreppet statligt stöd Begreppet statligt stöd enligt EU:s regler om statligt stöd grundar sig på artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. ”Om inte annat föreskrivs i detta fördrag, är det stöd som ges av en medlemsstat ell...

Det förekommer skillnader mellan regionerna i fråga om hurdana möjligheter där finns för företagsverksamhet. Arbetskraft och övriga resurser är ojämnt fördelade. Statsrådet kan utse landets svagast utvecklade områden till stödområden. I stödområdena kan nivån på understöd som beviljas för företags investeringar vara högre än i övriga landsdelar. Stödet beviljas av närings-, trafik- och miljöcentralerna.

EU:s förordning om kritiska råvaror CRMA Europeiska unionens förordning om kritiska råvaror (Critical Raw Materials Act, CRMA) trädde i kraft den 23 maj 2024. Förordningen strävar efter att säkerställa tillgången till försörjning av råvaror som är...

24.2.2026 | Kasvuyrityskatsaus 2012 Työ- ja elinkeinoministeriön julkaisuja Innovaatio 20/2012 Kasvuyrityskatsaus 2012 Työ- ja elinkeinoministeriön julkaisuja Innovaatio 20/2012 Työ- ja elinkeinoministeriön julkaisuja Innovaatio 20/2012 Arbets- och näringsmin...

Riksomfattande utvecklingsprojekt för livslång handledning (RRF 2022–2024) För att sätta fart på den hållbara tillväxten måste sysselsättningsgraden och kompetensnivån stiga. För detta ändamål inledde arbets- och näringsministeriet flera utvecklin...

Frågor och svar om kommunernas organiseringsansvar Kan man från organiseringsansvaret överföra enskilda uppgifter, till exempel arbetsgivartjänsten, för att skötas gemensamt av kommunerna? Den organiseringsansvariga aktören ska enligt kommunallage...

Ett sammandrag av åtgärdsförslagen från underarbetsgrupperna för främjande av sysselsättningen, januari 2020 Obs! Innehållet på denna sida uppdateras inte längre. Marins regering fick vid aftonskolan i januari 2020 en bedömning av hur arbetet fram...

Socialt ansvarsfull offentlig upphandling Med socialt ansvarsfull offentlig upphandling avses att offentliga samfund tar hänsyn till vilka konsekvenser deras upphandlingar har för samhället i stort. I praktiken kan detta innebära att t.ex. inklude...

Arbetsgruppen som tillsatts av arbets- och näringsministeriet har till uppgift att utreda de förutsättningar som hållbarhetskriterierna i direktivet om främjande av förnybar energi förutsätter i den nationella lagstiftningen samt behovet för annat nationell genomförande.

Frågor och svar om reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024 Obs! Projektet har avslutats och innehållet på den här sidan uppdateras inte längre. Läs mer: Frågor och svar om sysselsättningsområdena Frågor och svar om personalärenden Frågor oc...

Regeringen har ambitiösa klimatmål: klimatneutralitet 2035 och en nästan fossilfri energiproduktion under 2030-talet. De omfattande förändringar som behövs kräver stark politik och konsekventa åtgärder. Samtidigt är det nödvändigt att slå vakt om näringslivets konkurrenskraft och sociala rättvisa. Utvecklingen mot klimatneutralitet är också förknippad med stora osäkerhetsfaktorer.

Som mellanled till klimatneutralitet år 2050 ska EU:s mål för minskning av utsläppen fram till 2030 skärpas från 40 procent till minst 55 procent. Även om det ursprungliga målet redan håller på att överskridas är förändringen stor. I synnerhet sättet att genomföra utsläppsminskningar har stor inverkan på övergångspriset och kostnadsfördelningen mellan länderna. Samtidigt behövs stabilitet i regleringen.

I Finland och hela Europa pågår ett stort antal klimatinvesteringar. I planerna ska tusentals vindkvarnar på land och till havs, väte och elektrobränslen samt många andra innovativa energilösningar påskynda övergången till klimatneutralitet. I och med coronaåterhämtningen utlovas offentlig finansiering för en grön övergång från många riktningar. Stora sedlar ger dock resultat endast under förutsättning att den regelverksmiljö som är kritisk med tanke på investeringarna är i ordning.

Frågor och svar om OECD:s nationella kontaktpunkt Vem deltar i beslutsfattandet? Medlemmarna i delegationen för samhälls- och företagsansvar samt arbets- och näringsministeriet fattar tillsammans beslut om klagomålet. Vid behandlingen av klagomåle...

9.4.2026 | Inom den utsatta tidsfristen den 31 mars 2026 inkom åtta ansökningar om investeringsunderstöd till arbets- och näringsministeriet för projekt för avskiljning av biobaserad koldioxid. I dem ansöker företagen om sammanlagt 101 miljoner euro i understöd för sina projekt.