Haku

12.5.2025 | Östersjöstaterna i EU undertecknad den 12 maj 2025 i Warszawa ett samförståndsavtal som förnyar den handlingsplan för sammankoppling av energimarknaderna i Östersjön (BEMIP) som utarbetades 2015. Planen fokuserar på att utveckla energiinfrastrukturen och överföringsnätet i området.

24.2.2026 | Möjligheternas landsbygd Landsbygdspolitiska helhetsprogrammet 2014–2020 Arbets- och näringsministeriets publikationer Utvecklande av regionerna Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen 19/2014 Möjligheternas landsbygd Landsbygdspolitiska helhetsprogr...

Nationell energi- och klimatplan Finland lämnade den 28 juni 2024 in en uppdatering av sin nationella energi- och klimatplan (National Integrated Energy and Climate Plan, NECP) till Europeiska kommissionen. Planen innehåller nationella mål samt hi...

Internationellt samarbete kring försörjningsberedskapen Finland har ett välfungerande och unikt försörjningsberedskapssystem. Vid sidan av nationella beredskapsåtgärder har betydelsen av internationellt samarbete betonats särskilt till följd av co...

EU:s finansierings- och utvecklingsinstrument för städer Stöd för hållbar utveckling i städerna Inom ramen för EU:s sammanhållningspolitik perioden 2021–2027 ska minst åtta procent av ERUF-medlen i varje medlemsstat investeras i prioriteringar och...

RP 202/2025 rd EkUB 3/2026 rd RSv 13/2026 rd Lag om ändring av 2 § i lagen om Patent- och registerstyrelsen I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om Patent- och registerstyrelsen (578/2013) 2 § 1 mom., sådant det lyder i lag 1497/2016, s...

RP 202/2025 rd EkUB 3/2026 rd RSv 13/2026 rd Lag om ändring av 2 § i lagen om Patent- och registerstyrelsen I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om Patent- och registerstyrelsen (578/2013) 2 § 1 mom., sådant det lyder i lag 1497/2016, s...

Målet Europeiskt territoriellt samarbete (ETS) stöder gränsöverskridande samarbete mellan medlemsstaterna och regionerna i EU. För ETS-målet har för perioden 2014–2020 anvisats 10,1 miljarder euro från Europeiska regionala utvecklingsfonden, dvs. cirka 3 % strukturfondsmedel. Dessutom finansierar EU samarbetet över de yttre gränserna genom finansieringsinstrumentet ENI CBC

I förhandlingarna om EU:s paket för ren energi har man i många avseenden redan kommit långt. Vid de heta trepartsförhandlingarna i början av sommaren nåddes samförstånd om både energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om förnybar energi. Direktiven måste dock också genomföras effektivt i medlemsstaterna. Vad betyder detta i praktiken för Finland? Vilka är de största utmaningarna?

Som mellanled till klimatneutralitet år 2050 ska EU:s mål för minskning av utsläppen fram till 2030 skärpas från 40 procent till minst 55 procent. Även om det ursprungliga målet redan håller på att överskridas är förändringen stor. I synnerhet sättet att genomföra utsläppsminskningar har stor inverkan på övergångspriset och kostnadsfördelningen mellan länderna. Samtidigt behövs stabilitet i regleringen.

Europeiska kommissionen gav sitt förväntade paket Fit for 55 i juli som siktar på 2030. Den egentliga behandlingen av förslagen inleds i EU i början av höstperioden. Utöver enskilda lagförslag är det nödvändigt att bedöma hur paketet som helhet påverkar ekonomin och till exempel införandet av ny teknik. Det är dock inte alltid lätt eller okomplicerat att göra bedömningar.

10.10.2025 | "Ju djupare digitaliseringen sträcker sig i hela samhället, desto större blir behovet av halvledare och chip. De utgör kärnan i den globala teknologiska konkurrensen. Utan avancerade mikrochip fungerar inte den moderna ekonomin. Halvledare är således viktiga för att möjliggöra samhälleliga förändringar. Här har EU och Finland en möjlighet", skriver överdirektör Juhapekka Ristola i sin kolumn.

Bioekonomi I Finland avses med bioekonomi en ekonomi som utnyttjar förnybara biologiska resurser på ett resurssmart sätt för att producera näring, energi, produkter och tjänster. De viktigaste förnybara biologiska naturresurserna i Finland är biom...

Att begränsa uppvärmningen av klimatet hör till mänsklighetens ödesfrågor. Övergången till en utsläppssnål och slutligen koldioxidneutral värld sker inte i en handvändning, utan den kräver förändringar inom alla livsområden. Europeiska unionen har en betydande roll både när det gäller att visa vägen och att erbjuda lösningar. Detta förutsätter en kunskapsbaserad, målmedveten och övergripande klimat- och energipolitik.

1.5.2026 | Statsrådets skrivelse till riksdagen om kommissionens förslag om inrättande av Europeiska regionala utvecklingsfonden, inklusive Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg), Sammanhållningsfonden och Europeiska socialfonden som en del av den nat...

11.12.2025 | Statsrådet lämnade den 11 december 2025 en U-skrivelse till riksdagen om kommissionens förslag till förordningar om Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF). Förordningsförslagen är en del av kommissionens förslag till en ny flerårig budgetram för 2028–2034.

1.5.2026 | Arbets- och näringsministeriets förordning om Patent- och registerstyrelsens avgiftsbelagda prestationer året 2025 I enlighet med arbets- och näringsministeriets beslut föreskrivs med stöd av 5 § i lagen om avgifter för patent- och registerstyrels...

1.5.2026 | Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om skydd av geografiska beteckningar för hantverks- och industriprodukter samt till lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att...

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om främjande av integration och till lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om främjande av integration ...

1.5.2026 | Statsrådets skrivelse till riksdagen om kommissionens förslag till ett lagstiftningspaket om ett krisinstrument för den inre marknaden (SMEI-paketet) I enlighet med grundlagens 96 § 2 mom. översänds till riksdagen kommissionens förslag av den 19 s...