FI SV EN

Projektet TEM-Meri: Finlands havskluster blickar mot 2020-talet och får fart av djärva innovationer och värdenätverk

Arbets- och näringsministeriet 29.9.2016 14.51
Pressmeddelande
Projektet TEM-Meri: Finlands havskluster blickar mot 2020-talet och får fart av djärva innovationer och värdenätverk

Finlands havskluster utgör en mångsidig helhet som inbegriper en stor skara företag av mycket olika slag som har kompetens, resurser och affärsverksamhet i verksamhetsmiljöer och på marknader av relativt olika slag. Klustret verkar i en ytterst internationell miljö och är ständigt utsatt för direkt global konkurrens.

Utvecklingen under de senaste åren visar dock att Finlands havskluster är livskraftigt, eftersom de företag som ingår i det har också under svåra perioder visat sin förmåga att på många olika sätt anpassa sig efter marknaden och haft siktet inställt på att bygga upp internationella kontakter. Verksamhet på många olika marknader dämpar sådana fluktueringar som beror på växlande konjunkturer, vilket är en av havsklustrets starka sidor. Den aktuella klusterundersökningen tar upp de näringar och företagsgrupper som gör affärsverksamhet av sjöfarten eller utnyttjandet av marina naturresurser.

Resultaten framgår av rapporten Suomen meriklusteri kohti 2020-lukua, som utgör en del av arbets- och näringsministeriets program för utveckling av marinindustrins verksamhetsbetingelser (programmet TEM-Meri). Undersökningen samordnades och finansierades av Meriliitto - Sjöfartsförbundet ry tillsammans med aktörerna inom sektorn. Undersökningsarbetet gjordes av Brahea-centret vid Åbo universitet och av enheterna vid handelshögskolan.

Den sammanlagda omsättningen för verksamheterna inom den marina sektorn (undersökningen omfattade 1 500 finländska havsklusterföretag i aktiebolagsform) år 2014 uppgick till cirka 12,7 miljarder euro. Enbart vid de finländska företagen inom sektorn arbetade 48 400 personer inom verksamheter med direkt anknytning till den marina sektorn. De finländska företagen inom havsklustret verkar huvudsakligen inom sex huvudmarknadssegment, vilka är fraktfart, kryssningstrafik, bilfärje- och ro-ro-trafik, offshore-produktion av olja och gas, offshoreproduktion av förnybar energi och offentlig efterfrågan. Utgående från de undersökta företagen uppskattades den totala värdeökningen för hela havsklustret uppgå till 3,8 miljarder euro.

Som framtidens möjligheter inom havsklustret betraktas vissa specialområden, såsom arktiskt kunnande, ackumulatorteknik och hybridlösningar inom energi. Groende fenomen eller oväntade förändringar kan hittas exempelvis bland produkter med högt mervärde inom den marina bioekonomin, fall av industriell symbios eller produktions- och servicekedjor som är sammansatta på ett innovativt sätt.

− Digitaliseringen ökar inom samtliga sektorer och verksamheter av havsklustret, från skeppsbyggnad till operering av fartyg och lasthantering, och skapar nya affärsmöjligheter.  En utveckling som genomsyrar hela havsklustret är IT-branschens ökande betydelse, säger specialforskare Tapio Karvonen från Åbo universitet.

− En påskyndad digitalisering har lyfts upp som ett av spetsprojekten i regeringsprogrammet.  Den har en stark roll också i utvecklingen av det finländska havsklustrets konkurrenskraft. Skapandet av ett ekosystem för den obemannade sjöfarten är ett exempel på att vi vågar ta itu med krävande framtidsprojekt, säger näringsminister Olli Rehn. Det nya ekosystemet för samman globala pionjärer inom branschen och smidiga nystartade företag för att utveckla världens första obemannade sjöfartslösning.  Detta påskyndas genom Tekes program Arktiset meret (Arctic Seas) och genom den forskningskompetens som finländska universitet och VTT innehar.

− Havsklustrets viktigaste utmaningar i framtiden kommer att vara tryggande av tillgången på kompetent arbetskraft och finansiering. Bibehållande av priskonkurrenskraften och lönsamheten och särskilt sjöfartens nuvarande konkurrensvillkor har en central roll i den hårda internationella konkurrensen, berättar ordförande Mikko Niini från Meriliitto - Sjöfartsförbundet ry. Det är fint att en klusterundersökning nu har gjorts, eftersom det har gått tio år från den föregående undersökningen. Det skulle också vara på sin plats att uppdatera uppgifterna oftare, konstaterar Niini.

Finlands havskluster får för tillfället stimulans av marinindustrin där marknaden för kryssningsfartyg och passagerar- och bilfärjor skapar arbetstillfällen för finländska nätverksföretag. Marknaden för offshore, lastfartyg och tankerfartyg är på nedåtgående, vilket har konsekvenser för stora finländska teknikleverantörer. I och med att miljöbestämmelserna skärps toppar gröna, dvs. utsläppssnåla, fartyg kundernas inköpslista, vilket ökar efterfrågan på det finländska kunnandet inom teknik och digitalisering och på experter inom området. Inom sjöfarten och skeppsbyggnaden kommer mjukvara att inneha en större roll än tidigare, eftersom den gör också fartygen "grönare”.

− Havsklustret utför också ett gott exempel för övriga branscher på hur en förnyelse som gagnar alla aktörer inom sektorer genomförs i form av ett ekosystem.  Konkurrenterna samarbetar fördomsfritt, vilket medför konkurrensfördelar för finländska företag och arbetsplatser som baserar sig på kunnande på hög nivå, säger överdirektör Ilona Lundström från arbets- och näringsministeriet. Lundström tackar kommunikationsministeriet för det intensiva samarbetet vid skapandet av ett ekosystem för sjöfarten.

Se publikationen (på finska) Suomen meriklusteri kohti 2020-lukua www.tem.fi/julkaisut samt Tekes nyhet https://www.tekes.fi/nyt/uutiset-2016/miehittamattoman-meriliikenteen-ekosysteemi-kayntiin/

Ytterligare upplysningar:
Mikko Niini, ordförande, Meriliitto – Sjöfartsförbundet ry, tfn 0400 322 747
Tapio Karvonen, specialforskare, Åbo universitet, tfn 040 779 9482
Janne Peltola, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 396 0142