Aktuellt om EU:s regler om statligt stöd


Finlands tillfälliga ramstödsprogram för att lindra effekterna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina

Europeiska kommissionen godkände den 13 juni 2022 Finlands tillfälliga ramstödsprogram (SA.103159). Med stöd av programmet är det möjligt att vid behov införa program för företagsstöd till förmån för företag som påverkas av den pågående krisen eller av sanktioner och motsanktioner i samband med krisen. Ett företag kan beviljas högst 400 000 euro i stöd och stödet ska beviljas senast den 31 december 2022. Utöver de statliga myndigheterna kan även kommunerna bevilja stöd.

Stöd kan beviljas i form av direkta bidrag, förmåner i fråga om skattebetalningar och socialskyddsavgifter, återbetalningspliktiga förskott, garantier, lån och i form av kapital för vilka som helst av kostnaderna för företaget i fråga. I undantagsfall kan även företag med ekonomiska svårigheter få stöd. Stöd kan däremot inte beviljas företag som är föremål för sanktioner eller som kontrolleras av personer som är föremål för sanktioner.

Finlands ramstödsprogram godkändes enligt en tillfällig krisram som fastställdes av Europeiska kommissionen den 23 mars 2022. De baserar sig på artikel 107.3 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), där statligt stöd av denna typ tillåts när det förekommer allvarliga störningar i EU:s ekonomi.

Pressmeddelande 20.7.2022: Statligt stöd: Kommissionen ändrar den tillfälliga krisramen

Pressmeddelande 14.6.2022:Kommissionen godkände Finlands ramstödsprogram för statliga stödåtgärder som gäller Rysslands anfallskrig i Ukraina (på finska)

Förordning om utländska subventioner som snedvrider konkurrensen

Europeiska kommissionen bereder en ny förordning genom vilken man ingriper i de subventioner som länder utanför EU beviljar och som snedvrider konkurrensen på den inre marknaden. Enligt kommissionen kan de subventioner som länder utanför EU beviljar snedvrida konkurrensen på den inre marknaden på samma sätt som de statliga stöd som beviljas av medlemsländerna. Möjligheterna att ingripa genom den gällande regleringen i den snedvridning av konkurrensen som orsakas av de utländska subventionerna är otillräckliga. Förordningen om utländska subventioner är ett viktigt tillägg till EU:s konkurrensrättsliga instrument som säkerställer jämlika verksamhetsförutsättningar för alla företag som är verksamma på EU:s inre marknad.

Förordningen omfattar bland annat koncentrationer och offentliga upphandlingsförfaranden och ger kommissionen omfattande utredningsbefogenheter. Om kommissionen konstaterar att det är fråga om en utländsk subvention som snedvrider den inre marknaden, får den vid behov bedöma stödets totala effekt där man även tar hänsyn till de positiva effekter som subventionerna har. I förordningen föreskrivs också en anmälningsskyldighet för företag när det gäller företagskoncentrationer och anbudsförfaranden när vissa tröskelvärden överskrids.

Förordningen förväntas träda i kraft vid utgången av 2022 och tillämpas som sådan i hela EU sex månader efter det att den har trätt i kraft. Anmälningsskyldigheter kommer att börja tillämpas nio månader efter att förordningen trätt i kraft.

Pressmeddelande 17.6.2021: Statsrådet understöder förslaget om att ingripa i de subventioner som snedvrider konkurrensen i EU – men det behövs klara regler

Den allmänna gruppundantagsförordningen och den europeiska gröna given

Kommissionen håller på att bereda ändringar i den allmänna gruppundantagsförordningen (kommissionens förordning 651/2014), som innebär att gruppundantagsförordningen är i linje med den europeiska gröna given (Green Deal) samt de redan reviderade riktlinjerna för statligt stöd (bl.a. riktlinjerna för klimatåtgärder, miljöskydd och energi inom ramen för CEEAG), som trädde i kraft vid ingången av 2022. Kommissionens mål är att sätta ändringarna i den allmänna gruppundantagsförordningen i kraft före utgången av 2022.

De ändringar som nu bereds utgör en fortsättning på det förfarande för bedömning av reglerna om statligt stöd som kommissionen inledde 2019. Syftet är att reformera EU:s regler om statligt stöd så att de motsvarar målen för den europeiska gröna given och den digitala europeiska industristrategin. Syftet med den gröna given är att göra EU till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi. I praktiken uppmuntrar given den privata sektorn till en grön omställning genom att stödja miljö- och klimatvänliga investeringar i större utsträckning än tidigare.

Mer information:  Elisa FagerströmEmmi Nykänen och Samuli Miettinen