Olika scenarier för coronaepidemin med fokus på de kommande åren har skisserats upp inom statsförvaltningen
Coronaepidemin våren 2021 är förknippad med betydande osäkerhetsfaktorer. Trots det osäkra läget är det viktigt att bedöma vilka konsekvenser epidemin kan ha för samhället på lång sikt. Inom statsförvaltningen har man därför med hjälp av olika scenarier lagt fram eventuella epidemiologiska utvecklingsförlopp och redogjort för deras konsekvenser för samhället under de närmaste åren. De scenarier som har skisserats upp är inte prognoser, utan alternativa utvecklingsförlopp som baserar sig på kalkyler och bedömningar. Scenarierna har utnyttjats för regeringens plan för avvecklingen av coronarestriktionerna.
Scenarierna för coronaepidemin på medellång och lång sikt beskriver tre möjliga utvecklingsförlopp för epidemin i Finland och ute i världen och deras konsekvenser från sommaren 2021 till utgången av 2023. Arbetet innefattar också en kvalitativ översikt över epidemins konsekvenser 2024–2026. De beskrivna konsekvenserna hänför sig till ekonomin, social- och hälsotjänsterna och befolkningen.
Scenarierna har skisserats upp under ledning av statsrådets kansli i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd, social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet, arbets- och näringsministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet.
De tre scenarierna är följande:
- Epidemin är under kontroll både i Finland och ute i världen före sommaren 2021.
- Epidemin är under kontroll före sommaren 2021 i Finland, men inte förrän 2022 ute i världen.
- Epidemin är inte under kontroll varken i Finland eller ute i världen förrän 2022.
I det första scenariot återgår läget till det normala före juni–juli. Vaccineringarna framskrider som planerat och epidemin dämpas från läget under våren genom restriktioner. Effekterna av epidemin under vintern 2021–2022 är lindriga. Basscenariot för finansministeriets konjunkturprognos från december baserar sig på detta scenario. I detta scenario fungerar samhället med början från hösten 2021 praktiskt taget normalt utan betydande restriktioner och störningar vad gäller den ekonomiska aktiviteten, tjänsterna och det sociala umgänget. Läget utvecklas i motsvarande riktning också i Finlands viktigaste exportländer.
I det andra scenariot får man i Finland epidemin under kontroll i början av hösten 2021, vilket betyder att läget motsvarar det första scenariot. Finland återgår så gott som till det normala under juni–juli, och epidemiläget försämras därefter inte avsevärt. Ute i världen drar epidemin emellertid ut på tiden, och i utvecklingsländer kan läget vara svårt. Detta skapar osäkerhet, vilket påverkar Finland särskilt genom internationell handel.
I det tredje scenariot råkar man både i Finland och ute i världen ut för fördröjningar med att få epidemin under kontroll. I detta scenario är epidemiläget ännu i slutet av 2021 påtagligt svårt och börjar inte lätta förrän under 2022. Ekonomins och samhällets återhämtning drar ut på tiden.
Problem som anknyter till välbefinnandet riskerar att hopa sig – det ekonomiska läget är relativt gott
Enligt de kalkyler som ingår i scenarierna är epidemins ekonomiska konsekvenser inte i något scenario särskilt allvarliga med tanke på BNP-utvecklingen eller ekonomin som helhet. För vissa branscher och företag är situationen emellertid svår. Alla eventuella utvecklingsförlopp ger orsak till stark oro över att problem som anknyter till välbefinnandet anhopar sig och det ökade servicebehovet blir långvarigt. I synnerhet barns och ungas framtid är förknippad med vissa risker.
I mitten av decenniet står vi inför utmaningen att de frågor som varit aktuella redan före coronakrisen blir allt mer framträdande till följd av den. Till exempel är den offentliga skulden allt större samtidigt som behovet av social- och hälsotjänster eventuellt har ökat. Situationen för personer som redan tidigare varit i en svag ställning har kunnat försämras långvarigt till följd av krisen. I denna situation får ökningen av arbetsproduktiviteten allt större betydelse. Samtidigt har till exempel den digitala omställningen kommit ett steg framåt. Detta utsätter i synnerhet handeln för förändringstryck – en betydande del av de nuvarande arbetsplatserna inom branschen kommer att försvinna under 2020-talet.
För att tackla dessa utmaningar är det nödvändigt att samtidigt försöka främja ekonomisk tillväxt, sörja för hållbarheten inom den offentliga ekonomin, ordna social- och hälsotjänster på ett produktivt sätt och förebygga ojämlikhet.
Det bör också noteras att krisen även har positiva effekter. Till exempel de digitala tjänsterna och verksamhetsmodellerna utvecklas med stormsteg.
Ytterligare information: Jouni Varanka, konsultativ tjänsteman, statsrådets kansli, tfn 0295 160 177, Liisa-Maria Voipio-Pulkki, strategidirektör, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 382