Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Studie: Innovationer har en central roll när det gäller att hitta lösningar på utmaningarna inom hållbar utveckling

Finländska företag har börjat identifiera och ta hänsyn till möjligheter att främja hållbar utveckling i sin innovationsverksamhet: närmare 90 procent av alla finländska innovationer under detta årtionde bidrar till uppnåendet av FN:s globala mål för hållbar utveckling. En färsk studie visar att innovationer inom hållbar utveckling skapar mervärde för företagen. Studien tar också upp framtida utvecklingstrender som behövs för att nå målen för hållbar utveckling.

nnovationer kan bidra med lösningar på globala utmaningar, bland annat vad gäller klimatförändringar, hälso- och sjukvård, livsmedelsproduktion och urbanisering. Innovationer har alltså en central roll när det gäller att lösa utmaningar som har samband med hållbar utveckling, visar en färsk studie inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet.

I studien utreddes vilken roll innovationer och företag spelar när det gäller att lösa globala utvecklingsrelaterade utmaningar. Mer allmänt utreddes det vilka utvecklingstrender som behövs för att lösa dessa utmaningar och nå FN-målen för hållbar utveckling. Studien utgår från sektorerna jordbruk och livsmedelsproduktion, urbanisering, energi och material samt hälsa och välbefinnande, och tar upp de viktigaste innovationerna inom dessa. Studien är den första som gjorts om sambandet mellan FN:s globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030) och den finländska innovationsverksamheten.

Företag i nyckelposition när det gäller att nå målen för hållbar utveckling

När det gäller hållbarhet, kundorientering och kundbetjäning är många finländska industriföretag redan globala ledare i sina branscher. Ändringar behövs dock på sex punkter för att de globala målen för hållbar utveckling ska nås. Som svar på dessa har företagen tagit fram innovationer inom bland annat hållbar energi och ekonomi, hållbara livsmedels- och natursystem samt digitala lösningar. Till exempel Neste Green 100 är en petroleumfri dieselolja som är 100-procentigt förnybar. På motsvarande sätt består St1:s RED95-dieselolja av 95-procentigt avfallsbaserad bioetanol. Gold & Green Foods och Verso Food tillverkar protein på ett resurseffektivt sätt av havre och bondbönor. Firstbeat har tagit fram en metod för analys av kroppsfunktioner utifrån hjärtmätning, och den har utvecklats från analys av effekterna av motion och idrott till mer omfattande uppföljning av välbefinnande, stresshantering och säkerställande av tillräcklig vila.

Innovationer inom hållbar utveckling gagnar både samhället och individen

Klimatförändringens frammarsch och striktare mål för minskade växthusgasutsläpp har gjort hållbara produkter och produktionsmetoder samt produktionskompetens till en allt starkare konkurrensfördel. Intelligent automatisering, robotisering och artificiell intelligens sparar på material och möjliggör produktion där råvaror inte går till spillo. Att planera och tillverka produkter som används och hålls kvar i kretsloppet så länge som möjligt bidrar till uppnåendet av målet för en cirkulär ekonomi. Användningen av plast kan minskas. Träbaserat cellulosamaterial är ett utmärkt exempel på hur man kan utnyttja förnybara material: syntetiska råmaterial till plast ersätts med cellulosa och lignin. Framtidens smarta energilösningar är resurseffektiva. Hållbara och resurseffektiva produkter och produktionsmetoder skapar arbetstillfällen genom nya investeringar och export av ren teknik, system och tjänster.

Det pågår en stor omvälvning inom livsmedelsproduktionen i och med att användningen av vegetabiliska matprodukter har ökat och åkrar därför odlas för att producera mat i stället för foder. Till exempel inom produktionen av högklassig havre är Finland en aktör av global betydelse, vilket så småningom börjar synas också i utvecklandet av exportprodukter. Allt som allt utnyttjas råvaror effektivare och mängden sidoströmmar som inte utnyttjas i livsmedelskedjan är minimal. Närproducerad mat minskar dessutom matsvinnet, och en ökad vegetarisk kost har positiva konsekvenser för hälsan.

Kärnan i framtidens intelligenta resurssmarta liv är data och smart utnyttjande av data. Vikten av digitala smarta lösningar och innovationer betonas också i strävan efter bättre hälsa och välbefinnande. Förebyggande hälsovård som utnyttjar data bidrar till en friskare befolkning, vilket gagnar både samhället och individen. En allt smartare stadsstruktur tillsammans med intelligenta transporter bidrar till säkra och hållbara städer och bosättningar.

Finland med i den internationella konkurrensen för affärsekosystem

I studien utreddes vilka som är Finlands styrkor när det gäller att svara på globala marknadsbehov i anslutning till hållbar utveckling. Finland har störst konkurrenskraft när det gäller förnyelse av trafiken och industriproduktionen, nytt arbete och skogsindustrins ekosystem. Dessutom har Finland ledande kompetens bland annat i digitalisering och tjänster som har samband med digitalisering, trafiksystem, avfallshantering, tillvaratagande av metaller och mineraler, vattenteknologi samt luftkvalitet och byggande. Dessa främjar en hållbar stadsinfrastruktur. Investeringar i innovationer och affärsverksamhet inom hållbar utveckling kan avsevärt öka värdet av företagens produktion.

Det bör utarbetas prioriteringar och mål på principnivå för den finländska innovationspolitik som ska hitta lösningar på utmaningarna inom hållbar utveckling. Målen ska preciseras genom att fastställa de exakta problem som behöver lösas. Detta förutsätter ett brett samarbete mellan aktörer inom den offentliga, privata och tredje sektorn. Det behövs finländska kompetensnätverk som gör det möjligt att erbjuda helhetslösningar för målländernas behov, och utbudet bör utvecklas för att erbjuda effektiva och begripliga lösningar som svar på behoven.

Studien har gjorts av Teknologiska forskningscentralen VTT, Pellervon taloustutkimus PTT, 4front, Motiva och Owal Group inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2018.

Rapporten Kestävää kehitystä – kestäviä innovaatioita – kestävää liiketoimintaa

Publikationens permanenta adress i statsrådets publikationsarkiv

Ytterligare information:

Mika Naumanen, specialforskare, Teknologiska forskningscentralen VTT, tfn 040 536 0868, [email protected], Maurizio Sajeva, skogsekonom, Pellervon taloustutkimus PTT, tfn 050 551 9125, [email protected], Vesa Salminen, COO, 4front, tfn 040 125 2370, [email protected]

Arbets- och näringsministeriet: Leena Pentikäinen, konsultativ tjänsteman, tfn +358 295 049 283, [email protected]