Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Arbets- och näringsministeriet
Meny
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Företag
    • Företagsfinansiering
    • Arbetsliv
    • Energi
    • Konkurrens och konsumenter
    • Regionerna
    • Arbetskraftsinvandring och integration
    • Försörjningsberedskap
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Pressmeddelanden
  • Nyheter
  • Kolumner
  • Beställ material
  • Sociala medier och webbsändningar
  • Rysslands invasion av Ukraina
suomi svenskaLäs artikeln på svenska EnglishRead article in English

Miten Suomea luotsataan epävarmassa kansainvälisessä tilanteessa? Ministeriöiden tulevaisuuskatsaus tarjoaa eväitä päätöksentekijöille

Ulkoasiainministeriöliikenne- ja viestintäministeriömaa- ja metsätalousministeriöoikeusministeriöopetus- ja kulttuuriministeriöpuolustusministeriösisäministeriösosiaali- ja terveysministeriötyö- ja elinkeinoministeriövaltioneuvoston viestintäosastovaltiovarainministeriöympäristöministeriö
Julkaisuajankohta 12.9.2022 10.02 | Julkaistu suomeksi 12.9.2022 klo 11.46
Tyyppi:Tiedote

Pitkittynyt koronapandemia, Venäjän hyökkäyssota Ukrainaan ja kiihtyvä ilmastonmuutos on johtanut Suomen ja koko maailman tilanteeseen, jossa tulevaisuus näyttää varsin epävarmalta. Epävarmassa tilanteessa päätöksenteko on vaikeaa. Suomessa pidetään eduskuntavaalit keväällä 2023, ja uuden hallitusohjelman pitäisi linjata lähivuosien politiikasta.

Ministeriöt julkaisevat tulevien päättäjien tueksi yhteisen tulevaisuuskatsauksen, joka antaa kattavan kuvan nykytilanteesta sekä näkymiä siihen, miten haasteita voisi ratkaista. Katsaus julkaistaan ensi kertaa helppokäyttöisenä verkkojulkaisuna, jota voi selata hakutoiminnon tai teemojen kautta.

Toimintaympäristömme asettaa Suomelle tulevina vuosina monenlaisia haasteita, joihin on kyettävä vastaamaan paitsi nopeasti, myös pitkän aikavälin vaikutukset huomioiden. Kansainvälinen tilanne on poliittisesti ja taloudellisesti epävakaa ja turvallisuusympäristömme on syvässä muutoksessa. Venäjän hyökkäys Ukrainaan on entisestään kasvattanut suurvaltajännitteitä ja heikentänyt sääntöpohjaiseen kansainvälisen järjestelmän ja monenkeskisen yhteistyön edellytyksiä ja vaikuttavuutta. Samaan aikaan on selvää, ettei kärjistyviin globaaleihin haasteisiin voida vastata ilman voimakasta kansainvälistä yhteistyötä. Suomen tärkein poliittinen ja taloudellinen viitekehys on Euroopan unioni, jonka jäsenenä olemme vaikuttamassa tehokkaasti myös ulkoiseen toimintaympäristöömme.

Ilmastonmuutos ja luontokato tunnistetaan globaalisti merkittävimmiksi uhkiksi, jotka heikentävät elämän perusedellytyksiä. Ilmastonmuutoksen vaikutukset näkyvät jo Suomessakin esimerkiksi sään ääri-ilmiöinä ja luonnon monimuotoisuuden köyhtymisenä. Vaikutukset koskettavat kaikkia sektoreita ja toimijoita yhteiskunnassa. Ne kasvattavat myös ruokaturvaan, vesihuoltoon ja pandemioihin liittyviä riskejä. Luonnonvarojen kysyntä kasvaa samalla kun niitä ylikulutetaan, pyrimme irtautumaan kriittisistä tuontiriippuvuuksista ja hinnat nousevat. Näiden vuoksi korostuu tarve tehostaa kiertotaloutta ja raaka-aineiden käyttöä, korvata tuotteita ja energiaa uusiutuvilla sekä kehittää vihreän siirtymän ratkaisuja.

Lähiajan talousnäkymät ovat synkentyneet sen jälkeen, kun Venäjä hyökkäsi Ukrainaan. Hyökkäyksen takia länsimaat joutuivat asettamaan Venäjälle talouspakotteita, joihin Venäjä on vastannut omilla pakotteillaan. Sodan seurauksena energian ja raaka-aineiden hinnat kuten myös ruuan hinnat ovat lähteneet voimakkaaseen nousuun. Lähitulevaisuudessa tarvitaan ratkaisuja, joilla voidaan turvata julkisen talouden kestävyyttä, talouskasvun edellytyksiä ja hyvinvointiyhteiskuntaa.

Talouden ja elintason kasvu perustuu pitkällä aikavälillä siihen, että työn tuottavuus kasvaa: kilpailijamaihin verrattuna Suomen tuottavuuskasvu on viimevuosina ollut heikkoa. Tuottavuutta voidaan kasvattaa muun muassa panostuksilla osaamiseen, korkeatasoiseen tutkimukseen, koulutukseen ja innovaatiokyvykkyyteen. Koulutustaso on kuitenkin jäänyt jälkeen keskeisistä kilpailijamaista ja suhteellinen osaamistaso on heikentynyt. Suomen T&K-menojen suhde bruttokansantuotteeseen on pysynyt alle kolmessa prosentissa, vaikka tavoitetaso on asetettu neljään prosenttiin.

Digitalisaatio tarjoaa runsaasti mahdollisuuksia kasvattaa tuottavuutta ja hyvinvointia sekä edistää vihreää siirtymää. Teknologiset läpimurrot ja monet sosiaaliset innovaatiot ovat riippuvaisia siitä, että kehittäjillä on käytettävissä luotettavaa avointa dataa, jota voi hyödyntää laaja-alaisesti. Digitalisaation tarjoamat mahdollisuudet voidaan hyödyntää turvallisesti ja luotettavasti, jos lainsäädäntö on ajan tasalla ja kyberturvallisuudesta on huolehdittu.

Julkisen talouden tasapaino linkittyy vahvasti myös hyvinvointiyhteiskuntamme tulevaisuuteen. Sen osalta on keskeistä väestönkasvu, jota tukee sekä väestö- että maahanmuuttopolitiikka. Työikäisten suhteellinen osuus Suomessa vähenee, kun väestö ikääntyy ja nuoret ikäluokat pienenevät. Pula osaavasta työvoimasta on merkittävä kasvun este. Suomeen tarvitaan yhä enemmän työvoimaa ulkomailta. Suomi ja Eurooppa kilpailevat parhaista osaajista muun maailman kanssa. Eriarvoisuus ihmisten välillä uhkaa kasvaa, oli kyse sitten tuloista, terveydestä tai koulutuksesta. Myös alueellinen eriytyminen on lisääntynyt.

Ministeriöiden nostot tulevaisuuskatsauksesta:

STM

  • Eriarvoistumiskehityksen kasvu on pysäytettävä ihmisten hyvinvointia ja alueiden elinvoimaa tukien.
  • Vaikuttavat ja yhdenvertaiset sote-palvelut on turvattava samalla varmistaen sote-henkilöstön saatavuus ja riittävyys.
  • Työllisyyttä ja osallisuutta on lisättävä uudistamalla sosiaaliturvajärjestelmää.
  • Kaikessa päätöksenteossa on huomioitava hyvinvointi- ja talousvaikutukset, ekologinen kestävyys sekä sukupuolten tasa-arvo.

OKM

  • Koulutusta, tutkimusta ja kulttuuria on vahvistettava ja uudistettava sosiaalisesti, taloudellisesti ja ekologisesti kestävän kasvun turvaamiseksi.
  • Koulutustaso käännetään nousuun, panostetaan perustaitoihin ja vahvistetaan koulutusjatkumoa. Puolet nuorista on korkeasti koulutettuja 2030-luvun alussa. Aikuisten tutkintokoulutusta suunnataan koulutustason nostoon. T&K-rahoitus nostetaan 4 prosenttiin BKT:sta.
  • Turvataan yhdenvertaiset sivistyspalvelut. Uudistetaan sivistyspalveluiden järjestämisen rakenteita ja laajennetaan palvelutarpeen erot huomioivaa rahoitusta. Uudistetaan varhaiskasvatuksen sekä esi- ja perusopetuksen lainsäädäntö sekä opetus- ja kulttuuritoimen rahoituslaki.

YM

  • Hiilinegatiivinen Suomi on pysäyttänyt luontokadon ja saastumisen: Aikajänne päätöksille on rajallinen.
  • Vihreä siirtymä on kasvun perusta: Ilmasto- ja luontokriisin ratkaiseminen vaatii merkittäviä investointeja vihreään siirtymään ja kiertotalouteen sekä muutosta luonnonvarojen käyttöön. 
  • Elinympäristö ja uudet ratkaisut tukevat sujuvaa arkea kaikissa elämäntilanteissa: Asuntoja on riittävästi erilaisille väestöryhmille ja ne vastaavat asukkaiden tarpeita.
  • Yhteiskunnallinen päätöksenteko ohjaa vihreään siirtymään: Siirtymä edellyttää yhteiskunnallisen päätöksenteon johdonmukaisuutta. 

MMM

  • Omavaraisuuden ja elinvoimaisen maaseudun turvaaminen ovat merkittävä osa kokonaisturvallisuutta.
  • Kestävää kasvua ja hyvinvointia luonnon kantokykyä edistäen.
  • Laadukas paikkatieto digitalisaation ja uuden liiketoiminnan mahdollistajana.

TEM 

  • Tutkimus-, kehitys- ja innovaatiotoimintaan panostettava monipuolisesti - julkinen ja yritysten TK-panostus 4 %:iin  BKT:sta vuoteen 2030 mennessä
  • Kohti 80 %:n työllisyysastetta – osaaminen keskiössä
  • Huoltovarmuus ja energiaomavaraisuus turvattava maailmantalouden arvoketjujen murroksessa

LVM

  • Suomen on parannettava kansainvälistä saavutettavuuttaan ja logistista asemaansa.
  • Päästöttömän ja investointeja mahdollistavan liikennejärjestelmän kehittäminen edellyttää liikenteen rahoituksen ja verotuksen uudistamista. Parlamentaarisesti sovittua tietopohjaista liikennejärjestelmäsuunnittelua (Liikenne 12) on vahvistettava entisestään.
  • Liikenteen palveluille on luotava toimivat markkinat ja liikenteen peruspalvelut on varmistettava.
  • Investointeja digitalisaatioon, datatalouteen ja kyberturvallisuuteen on kasvatettava ja sektorirajat ylittävien johtamis- ja toimintamallien kehittämistä on jatkettava. 

VM    

  • Julkisen talouden vahvistaminen vaatii talouskasvun edellytysten parantamista, valintoja menokohteiden välillä ja verokertymien turvaamista.
  • Vihreä siirtymä tarvitsee onnistuakseen tehokasta taloudellista ohjausta. 
  • Toimiva ja turvallinen yhteiskunta tarvitsee uudistuskykyistä, vaikuttavaa ja tehokasta julkista hallintoa, joka edistää avoimuuden kautta syntyvää ymmärrystä vaikeistakin ratkaisuista.
  • Ihmiskeskeisen digitalisaation rakentaminen automaatiota hyödyntäen edellyttää merkittäviä muutoksia yhteiskunnan toimintamalleissa sekä tiedon aiempaa parempaa hyödyntämistä.

OM

  • Turvataan arjen oikeusvaltio  
  • Ylläpidetään luottamusta ja edistetään yhteiskunnan sopeutumista muutoksiin
  • Varmistetaan rikosprosessiketjun toimivuus ja viranomaisten kyky vastata rikollisuuden monimuotoistumiseen
  • Ehkäistään syrjäytymistä, rikollisuutta ja ylivelkaantumista 
  • Huolehditaan peruslainsäädännön selkeydestä ja ajantasaisuudesta

SM

  • Viranomaisilta edellytetään toimintakyvyn ja resilienssin vahvistamista
  • Suomen on varauduttava laaja-alaiseen vaikuttamiseen
  • Suomi tarvitsee kokonaisvaltaisen maahanmuuttopolitiikan
  • Luottamuspääomaa on vahvistettava

UM

  • Voimapolitiikan paluu, Venäjän hyökkäys Ukrainaan ja vahvistuvat geopoliittiset jännitteet haastavat ulkopolitiikan toimintaympäristöä. Suomi määrittää profiilinsa NATO:n jäsenmaana ja vahvistaa turvallisuuttaan kansainvälisillä kumppanuuksilla.
  • Läntisen maailmanjärjestyksen autoritaaristen haastajien kehitys on keskeinen epävarmuustekijä. Suhteita Kiinaan ja Venäjään hoidetaan entistä haastavammassa tilanteessa.
  • Ilmastonmuutos luo konflikteja ja muuttoliikepainetta, mutta vauhdittaa myös vihreää siirtymää. On puututtava konfliktien juurisyihin, hyödynnettävä vihreän siirtymän mahdollisuuksia ja vahvistettava suomalaista osaamista kestävän kehityksen edistämisessä.
  • Läntisen maailman ja niin kutsutun Globaalin Etelän välinen kuilu kasvaa ja luo jännitteitä ja paineita kehityspolitiikalle. Suhteiden monipuolistamisen ohella on vahvistettava ratkaisuja, joilla yksityistä pääomaa kanavoidaan kehitysmaiden kestävän kehityksen investointeihin. 
  • Maailmantaloudessa on merkittäviä stressitekijöitä ja riskejä avoimelle maailmankaupalle. On turvattava Suomen kaupallistaloudelliset edut ja panostettava viennin edistämiseen sekä kansainvälisten normien vahvistamiseen.

PLM

  • Euroopan turvallisuustilanne on vakava ja riskialtis: Venäjän hyökkäyssota vaikuttaa Euroopan ja Suomen turvallisuuteen pitkäkestoisesti. 
  • Vahva kansallinen puolustuskyky on Suomen turvallisuuden perusta kaikissa turvallisuuspoliittisissa ratkaisuissa. Asevelvollisuus, koulutettu reservi, koko maan puolustaminen, korkea maanpuolustustahto ja materiaalinen valmius ovat puolustuksen perustana jatkossakin.
  • Puolustuksen toimintaedellytykset on turvattava: puolustusta kehitetään pitkäjänteisesti ja yhtenä kokonaisuutena parlamentaarisella tuella. Muutos sotilaallisessa toimintaympäristössä edellyttää puolustuskyvyn vahvistamista ja välitöntä ja pysyvää puolustusmäärärahojen tason nostoa.  
  • Suomen puolustus sovitetaan osaksi Naton yhteistä puolustusta. Vahva puolustuskyky ja Nato-jäsenyys muodostavat Suomelle uskottavan turvallisuusratkaisun pitkälle tulevaisuuteen. 
  • Suomen puolustusta vahvistetaan kansainvälisellä puolustusyhteistyöllä. Suomi jatkaa tiivistä kahden- ja monenvälistä puolustusyhteistyötä myös Naton jäsenenä. Nato-jäsenyys antaa mahdollisuuden syventää entisestään monia olemassa olevia yhteistyöjärjestelyitä.
  • Suomen turvallisuus tehdään yhdessä, mikä vaatii kokonaisvaltaisia kansallisia ratkaisuja ja sääntelyn kehittämistä, ml. kyber-, avaruus- ja informaatiotoimintaympäristöjen osalta.

VNK 

  • Tulevilla hallituskausilla on entistäkin tärkeämpää priorisoida ja käyttää viisaasti rajallisia resursseja, esimerkiksi ennakoimalla ja arvioimalla tehtyjen toimintapoliittisten ratkaisujen kestävyyttä pidemmällä aikavälillä.
  • Hallituksen olisi suositeltavaa kiinnittää erityistä huomiota tärkeiden strategisten kokonaisuuksien johtamisen ja toimeenpanon edellytyksiin heti hallituskautensa alussa.

Lisätiedot: osastopäällikkö Seppo Määttä, p. 0295 160 598, yksikön päällikkö Jouni Varanka, p. 0295 160 177 ja johtava asiantuntija Ulla Rosenström, p. 0295 160 188, valtioneuvoston kanslia

 

Ministeriökohtaiset lisätietojen antajat

VM Talouspolitiikan koordinaattori Lauri Kajanoja, p. 0295 530 554, Lauri.Kajanoja(at)gov.fi
OM Yksikön päällikkö Vava Lunabba, p. 0295 150 120, Vava.Lunabba(at)gov.fi
TEM Ohjausneuvos Jussi Toppila, p. 0295 048 070, Jussi.Toppila(at)gov.fi
MMM Neuvotteleva virkamies Elina Nikkola, p. 0295 162 333, Elina.Nikkola(at)gov.fi
YM Kehittämisjohtaja Juho Korpi, p. 0295 250 136, Juho.Korpi(at)gov.fi
OKM Neuvotteleva virkamies Aleksi Kalenius, p. 0295 330 291, Aleksi. Kalenius(at)gov.fi
VNK Johtava asiantuntija Hanna Kivistö, p. 295 160 309, Hanna.Kivisto(at)gov.fi
PLM Neuvotteleva virkamies Karoliina Honkanen, p. 0295 140 354, Karoliina.Honkanen(at)gov.fi
STM Strategiajohtaja Pasi Pohjola, p. 0295 163 585, Pasi.Pohjola(at)gov.fi
UM Lähetystöneuvos Sini Paukkunen-Mykkänen, p. 0295 351 759, Sini.Paukkunen-Mykkanen(at)formin.fi
SM Kehittämisjohtaja Harri Martikainen, p. 0295 488 512, Harri.Martikainen(at)govsec.fi
LVM Strategiajohtaja Johanna Särkijärvi, p. 0295 342 024, Johanna.Sarkijarvi(at)gov.fi

Ministeriöiden tulevaisuuskatsaus 2022
hallitusohjelmat politiikka päätöksenteko tulevaisuus
Tillbaka till toppen

Genvägar

  • Kontaktinformation
  • Personsökning
  • Organisation
  • Kommunikationsenhet
  • Beställ pressmeddelanden och kolumner

Om webbplatsen

Information om webbplatsen

Ändra inställningarna för kakor

Dataskydd

Tillgänglighetsutlåtande

Sidkarta

Respons

Kontakt

PB 32, 00023
STATSRÅDET

Tfn 0295 16001

            Arbets- och näringsministeriet
Till söksidan
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Företag
      • Näringspolitik
        • Företagsamhetspolitik
          • Programmet för tillväxtföretagande
        • Delegationen för företagande
        • EU:s industripolitik
      • Innovationspolitik
        • Ekosystempolitik
          • Innovativa städer och sammanslutningar
        • Utvärdering av innovationspolitiken
          • Utnyttjande av forskningen och kompetensen
        • Innovativ offentlig upphandling
        • Innovationsvänlig reglering
          • Vad är innovationsvänlig reglering?
          • Främjande av innovationsvänlig reglering inom Europeiska unionen och internationellt
        • Industriella rättigheter
          • Nämnden för arbetstagares uppfinningar
        • Internationellt forsknings- och innovationssamarbete
        • EU:s forsknings- och innovationspolitik
          • De europeiska digitala innovationshubbarna
          • Hur uppstod Finlands EDIH
      • Prioriteringar
        • Turism
          • Turismens inverkan på ekonomin
          • Sysselsättningen inom turismen
          • Finlands turismstrategi
          • Aktörer inom turism
          • Offentligt stöd för utveckling av turismen
          • Inrikesturism
        • Marinindustrin
          • Isbrytarinitiativet ICE Pact
        • Politiken för Arktis
          • Finlands arktiska strategi
        • Rymdpolitik
          • Delegationen för rymdärenden
            • Sekretariat för delegationen för rymdärenden
          • Den nationella strategin för Finlands rymdverksamhet
            • Uppdatering av rymdstrategin
          • Det internationella rymdsamarbetet
          • Nationell rymdlagstiftning
          • Tillstånd till rymdverksamhet
          • Registret över rymdföremål
          • Övervakning av rymdverksamheten
        • Digitalisering av företagens affärsverksamhet
          • Tillväxtprogrammet för dataekonomin
            • Pilotprojekt inom tillväxtprogrammet för dataekonomin
          • Förordning om artificiell intelligens
          • Europeiska rådet för AI och dess underarbetsgrupper
        • Mineralpolitik
          • Mineralstrategi
          • Mineralsektorn
            • Partnerskap för mineralsäkerhet
            • EU:s förordning om kritiska råvaror CRMA
          • Mineralsektorns länkar och publikationer
          • Reformen av gruvlagen
        • Kreativ ekonomi
          • Formgivning
          • Färdplan för kreativ ekonomi
        • Bioekonomi
      • Reglering av företagets verksamhet
        • Rätten att bedriva verksamhet i Finland
        • Bokföring
          • Bokföringsnämnden
        • Handelregistret
        • Revision
        • Industriella rättigheter
        • Teknisk säkerhet
          • Marknadskontroll
          • Marknadskontrollprogram
          • Bedömning av marknadskontrollens effektivitet
          • Leksakers säkerhet
          • En ny EU-förordning om marknadskontroll och överenskommelse för produkter
        • Produkternas ekodesign
        • Indrivningsverksamhet
        • Fastighetsförmedling och förmedling av hyreslägenheter och hyreslokaler
        • Inkvarterings- och förplägnadsverksamhet
        • Kombinerade resetjänster
      • Företagens internationalisering
        • Utländska företagsköp
          • Frågor och svar kring lagen om tillsyn över utlänningars företagsköp
        • Utländska investeringar
      • EU's inre marknad
        • Kontaktpunkt för produkter
          • Fri rörlighet för varor på den inre marknaden
          • Allmänna krav på produkter i Finland
          • Andra nationella produktbestämmelser
          • Reglering av produkter på EU-nivå
          • Ömsesidigt erkännande av produkter i EU
        • Myndigheternas administrativa samarbete på den inre marknaden
        • Myndigheternas anmälningsskyldigheter
        • Handelshinder
          • SOLVIT
          • SMET
        • EU Reglering av onlineplattformar
          • Förhållandet mellan onlineplattformar och företag
          • Rättsakten om digitala marknader
        • Förordningen om krissituationer på den inre marknaden
      • Företagstjänster
        • Företagsfinlands tjänster
        • Europeiska utmärkelsen för främjande av företagande -tävlingen
      • Samhällsansvar
        • Företag och mänskliga rättigheter
        • Riktlinjer och principer för samhällsansvar
        • Behandlingen av enskilda fall vid tillämpningen av OECD:s riktlinjer för multinationellla företag
          • Frågor och svar om OECD:s nationella kontaktpunkt
        • Delegationen för samhälls- och företagsansvar
        • Socialt ansvarsfull offentlig upphandling
        • Ansvarsredovisning
        • Korruptionsbekämpning
        • Bekämpning av tvångsarbete
        • Tillbörlig aktsamhet för företag
    • Företagsfinansiering
      • Lån, borgen och garantier
        • Finnveras finansiering i Finland
        • Finnveras exportfinansiering
        • Statsgarantifonden
      • Finlands Industriinvestering
      • Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)
      • Utvecklingsstöd för företag
      • Stöd för internationalisering
      • Finansiering för forskning, utveckling och innovationer
        • Plan för FoU-finansiering
      • Nationella allmänna förutsättningar för företagsstöd
        • Företagsstödsdelegationen
        • Forskningssektionen för företagsstöd
        • Informationstjänst för företagsstöd
    • Arbetsliv
      • Arbetslagstiftning
        • Arbetsavtal och anställningsförhållande
          • Ingående av arbetsavtal
            • Permittering och avslutande av anställningsförhållande
            • Anställningsskydd för tjänstgöringspliktiga
          • Frågor och svar om konkurrensförbudsavtal
          • Familjeledighet
            • Graviditetsledighet, föräldraledighet och vårdledighet
          • Unga arbetstagare
            • Lätta arbeten lämpliga för unga
            • Arbeten som är förbjudna och farliga för unga
          • Utstationerade arbetstagare
            • Anmälningsskyldighet
          • Arbete till sjöss
        • Arbetstid och semester
          • Arbetstid
          • Semester
        • Utveckling och upprätthållande av arbetstagarnas kompetens
          • Studieledighet
          • Ekonomiskt understödd utveckling av yrkeskompetens
        • Likabehandling och jämställdhet i arbetslivet
          • Främjande av likabehandling i arbetslivet
        • Integritetsskydd i arbetslivet och arbete med barn
          • Integritetsskydd i arbetslivet
        • Samarbetsförfarandet och övriga system för personalens medbestämmande
        • Kollektivavtal och medling i arbetstvister
        • Beställarsansvar
        • Arbetstagarens skydd vid arbetsgivarens insolvens
        • Internationella arbetsorganisationen ILO
          • ILO:s konventioner och rekommendationer
      • Utveckling av arbetslivet
        • Arbetslivsbarometer
        • Strategin för utveckling av arbetslivet
      • Sysselsättning
        • Arbetskraftsservicen
          • Tjänster för enskilda kunder
          • Arbetskraftsservice för företag och sammanslutningar
        • Sysselsättningsområdena
          • Frågor och svar om sysselsättningsområdena
        • Nationella mål för främjande av sysselsättningen
        • Riksomfattande delegationen för främjande av sysselsättningen
        • Stöd och ersättningar
          • Lönesubvention
          • Sysselsättningspolitiskt understöd
          • Startpeng
          • Stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen
          • Utkomstskydd för arbetslösa
          • Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för uppsagda arbetstagare
        • Sysselsättning genom upphandling
        • Socialt företagande
        • Internationellt samarbete i arbetslivsfrågor
        • Civiltjänst
          • Information för den som ansöker om civiltjänst
          • En sammanslutning som civiltjänstgöringsplats
      • Sysselsättningsöversikt och Arbetsförmedlingsstatistik
        • Sysselsättningsöversikt
        • Årsmedeltal regionvis
        • Publiceringsdagar för statistiska uppgifter, bekrivning och kvalitetsbeskrivning
      • Kompetent arbetskraft
        • Kontinuerligt lärande
        • Identifiering av kunnande hos personer i arbetsför ålder
          • Utredningar och försök som gäller identifiering av kunnande
        • Livslång handledning
          • Riksomfattande utvecklingsprojekt för livslång handledning
    • Energi
      • Energi- och klimatstrategi
        • Långsiktig klimatplan
        • Utarbetandet av energi- och klimatpolitiska scenarier
          • Beräkningar och mallar
          • Utarbetande av scenarier
        • Planerna och rapporterna som skall lämnas till EU
      • Utsläppshandeln
        • Utsläppshandelsdirektivet
        • Auktionering av utsläppsrätter
        • Övervakning och verifiering
        • Handeln med utsläppsrätter för luftfart
        • Elektrifieringsstöd
        • Mekanism för koldioxidjustering vid gränserna
      • Elmarknaden
        • Inlösningsärenden
        • Energisammanslutningar
        • Information om elbrist
      • Värmemarknaden
        • Spillvärme
        • EU, värmemarknaden
      • Förnybar energi
        • Biodrivmedel
        • Inmatningspris för förnybar energi
        • Påskyndande av tillståndsförfaranden
        • Anvisningar och uppföljning
      • Energieffektivitet
        • Energieffektivitetsdirektivet och energieffektivitetslagen
        • Energieffektivitetsavtal och energibesiktningar
        • Energieffektivitet vid offentlig upphandling
        • Produkters energieffektivitet
          • Energimärkning av produkter
          • Utarbetandet av krav för olika produktgrupper
      • Energi- och investeringsstödet
        • Energistöd
          • Ansökan och utbetalning
          • Projekt som kan få stöd
        • Investeringsstödet för stora demonstrationsprojekt
        • Finansieringsmekanism för solkraft
      • Kärnenergi
        • Förvaltning inom kärnenergisektorn
          • Kärnenergilagstiftning
          • Kärnavfallshanterinsfonden
          • Kärnansvar
          • Tillståndsförfarande
          • Internationella konventioner och exporttillsyn
        • Kärnsäkerhet, skyddsarrangemang och kärnmaterialövervakning
          • Kärnsäkerhet
          • Skyddsarrangemang och kärnmaterialövervakning
        • Kärnanläggningar och kärnanläggningsprojekt
          • Lovisa kärnkraftverk
            • Drifttillstånd 2007-2030
            • MKB-program
            • MKB-beskrivning
          • Olkiluoto kärnkraftverk
            • Olkiluoto 1 och 2 drifttillstånd
            • Olkiluoto OL1 och OL2 MKB-programmet
            • MKB-beskrivning för Olkiluoto 1 och 2
            • Olkiluoto 3
              • Drifttillståndsansökan
            • MKB av mycket lågaktivt kärnavfall
          • Fennovoima
            • Miljökonsekvensbedömningar
            • Principbeslutsprocess
            • Byggnadstillståndansökan
          • Avveckling av forskningsreaktorn
          • Tillvaratagande av Terrafames uran
        • Kärnavfallshantering
          • Nationella programmet
          • Slutförvaring av använt kärnbränsle
            • Ansökan om drifttillstånd
            • Byggnadstillstånd
            • Principbeslut
            • Miljökonsekvensbedömning
          • Använt kärnbränsle
        • Utvecklingsprojekt för kärnenergi
      • Energiförsörjningstryggheten
      • EU-samarbetet och det internationella samarbetet på energiområdet
        • EU-samarbetet energipolitik
        • Nordiskt energisamarbete
        • Internationella energiorganet IEA
        • Förnybar och ren energi samarbete
        • Kärnenergi samarbete
        • Andra forum för samarbete på energiområdet
      • Energiteknik
      • Färdplaner för koldioxidsnålhet
        • Uppdatering av färdplanerna för koldioxidsnålhet 2024
        • Färdplaner för koldioxidsnålhet 2020
    • Konkurrens och konsumenter
      • Konkurrens
        • Konkurrenspolitik
        • Konkurrenslagstiftningen
          • De viktigaste bestämmelserna
          • Tillsyn över företagsförvärv samt konkurrensneutralitet
          • Påföljder
      • Offentlig upphandling
        • Annonsering om upphandling och tröskelvärden
          • EU-tröskelvärden och nationella tröskelvärden
        • Viktiga aktörer
        • Rådgivning och anvisningar om offentlig upphandling
        • Lagstiftning om offentlig upphandling
          • Rättspraxis
          • Upphandlingsdirektiven
      • EU:s regler om statligt stöd
        • Aktuellt om EU:s statsstödsregler
        • Förfaranden och samordning
        • Reglerna om statligt stöd
          • Begreppet statligt stöd
          • Stöd av mindre betydelse (de minimis–stöd)
          • Den allmänna gruppundantags­förordningen
          • Kumulationsregler för statsstöd
          • Beslut om återkrav av stöd
          • Nationell lagstiftning
        • Nationella stödordningar och beviljade statsstöd
        • Åläggande av skyldighet att tillhandahålla tjänster –SGEI
          • Användningen av SGEI-reglerna i Finland
      • Konsumenter
        • Konsumentsäkerhet
          • Konsumentsäkerhetslagen
            • Konsumentsäkerhetstillsyn
          • Konsumensäkerhetsdelegationen
        • Hem- och distansförsäljning
    • Regionerna
      • Målen för och planeringen av regionutvecklingen
        • Prioriteringar i regionutvecklingen
        • Regionutvecklingsdiskussioner
        • Regionutvecklingen och landskapsförbunden
        • Landsbygds- och skärgårdspolitik
        • Stödområden
        • Lagstiftning om regionutvecklingen
          • Redogörelse om regionutvecklingen
        • Delegationen för förnyelse i regionerna
        • Uppföljning och prognostisering av regionutvecklingen
          • Regionala utvecklingsutsikter
          • Scenarier för den regionala utvecklingen 2040
        • Programmet för östra Finland
      • Stadsutveckling
        • Stadspolitiska samarbetsgruppen
        • Tematiska partnerskap
        • Ekosystemavtal
        • Stadsutveckling i EU
          • EU:s finansierings- och utvecklingsinstrument för städer
      • Strukturomvandling
        • Plötslig strukturomvandling
        • Främjande av den positiva strukturvandlingen
      • EU:s regional- och strukturpolitik
        • EU:s sammanhållningspolitik
        • Partneskapsavtalet
        • EU:s strukturfonder
          • Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027
          • Hållbar tillväxt och jobb 2014–2020
        • Fonden för EU-bistånd till de sämst ställda FEAD 2014-2020
        • Målet Europeiskt territoriellt samarbete (ETS) 2014–2020
        • EU:s program för samarbete över de yttre gränserna (ENI CBC)
      • Närings-, trafik- och miljöcentralerna
        • Resultatstyrning av NTM-centralerna
        • Regionförvaltningsverkens och NTM-centralernas strategi
    • Arbetskraftsinvandring och integration
      • Integration av invandrare
        • Integrationspolitiken
        • Lagstiftning och anvisningar
        • Integrationsfrämjande tjänster
        • Förvaltning och aktörer inom integration
        • Uppföljning av integrationsfrämjandet
        • SIB-projektet för integration
      • Internationell kompetens och arbetskraft
        • Förvaltning av arbetskraftsinvandringen
        • Lagstiftningen om arbetskraftsinvandring
        • Tjänster för arbetskraftsinvandring
        • Bekämpning av arbetsrelaterat utnyttjande
        • Talent Boost
    • Försörjningsberedskap
      • Säkerhetsstrategi för samhället
      • Beredskap för allvarliga störningssituationer och undantagsförhållanden
      • Internationellt samarbete kring försörjningsberedskapen
  • Aktuellt
    • Pressmeddelanden
    • Nyheter
    • Kolumner
    • Beställ material
    • Sociala medier och webbsändningar
    • Rysslands invasion av Ukraina
  • Projekt och lagberedning
    • Lagberedning
      • Lagstiftningsprojekt
      • Smidigare lagstiftning
        • Smidigare lagstiftning vid arbets- och näringsministeriet
          • Principen en in, en ut
        • Hur kan regelbördan minskas
        • Europeiska kommissionens REFIT-program
        • Analys av lagstiftningens konsekvenser för företag
          • Anvisningar och metoder för analys av företagskonsekvenser
      • Lagstiftningens konsekvenser för arbetslivet och sysselsättningen
        • Företagspanelen
    • Begärda utlåtanden
    • Aktuella utvecklingsprojekt
      • Regeringens arbetsmarknads­reformer
        • Bättre arbetsfred på arbetsmarknaden
        • Ökning av användningen av lokala avtal
        • Utveckling av medlingssystemet
        • Ändring av samarbetslagen
        • Tryggande av skyddsarbete
        • Sänkning av uppsägningströskeln
        • Att göra arbetsavtal för viss tid flexiblare
      • Regeringens åtgärder för arbetsrelaterad invandring
        • Regeln om tre månaders arbetslöshet
        • Inkomstgräns för uppehållstillstånd för arbetstagare
      • Utveckling av serviceprocessen för arbetssökande och arbetsförmedlingsservicen
      • Projektet för genomförande av livskraftscentralerna
      • Programmet för hållbar tillväxt i ANM
        • Ansökningar om företagsfinansiering som gäller programmet för hållbar tillväxt
          • Den första ansökningsomgången för stöd för energiinvesteringar
          • Den andra utlysningen av stöd för energiinvesteringar
          • Den tredje utlysningen av stöd för energiinvesteringar
          • Den fjärde utlysningen av stöd för energiinvesteringar
          • Den femte utlysningen av stöd för energiinvesteringar
          • Frågor och svar om den första ansökningsomgången för stöd för energiinvesteringar
          • Projekt som fått RRF-stöd för energi­investeringar
        • Övriga finansieringsobjekt inom ramen för programmet för hållbar tillväxt
      • Projektet Tillstånd och tillsyn
    • Avslutade projekt
      • Reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024
        • Frågor och svar om reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024
          • Frågor och svar om personalärenden
          • Frågor och svar om samservice för unga
        • Kommunernas finansiering
      • Reform av integrationslagen
      • Kommunförsök med sysselsättning
        • Områden för kommunförsök med sysselsättning
        • Statistisk uppföljning och utvärdering
      • Försöket med rekryteringsstöd för ensamföretagare
        • Frågor och svar om försöket med rekryteringsstöd för ensamföretagare
      • Marins regerings sysselsättningsåtgärder
        • Upprätthållande av arbetsförmågan och partiellt arbetsföra
        • Förkortade arbetslöshetsperioder och arbets- och näringstjänsterna
        • Utbud och matchning av kompetent arbetskraft
        • Höjning av sysselsättningsgraden bland personer över 55 år
        • Färdplaner för tillgång på arbetskraft
        • Budgetförhandlingar
        • Ministerarbetsgruppen för främjande av sysselsättningen
          • Ett sammandrag av åtgärdsförslagen från underarbetsgrupperna för främjande av sysselsättningen
  • Publikationer
    • Arbetskraftsbarometer
    • Sysselsättningsöversikter
    • Statistiska rapporter
    • ANM:s publikationer och rapporter 2013–2014
    • Broschyrer
      • Välkommen till Finland
  • Ministeriet
    • Ledning och organisation
      • Ministrarna
        • Arbetsminister
        • Näringsminister
        • Miljö- och klimatminister
        • Inrikesminister
        • Kommun- och regionminister
      • Tjänstemannaledning
        • Ledningsgrupper
      • Avdelningar och enheter
      • Ämbetsverk, bolag och fonder inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
      • Tvistenämnden för energimarknaden
        • Medlemmar i tvistenämnden för energimarknaden
        • Att göra en begäran om lösning till tvistenämnden för energimarknaden
        • Kontaktuppgifter till tvistenämnden för energimarknaden
        • Rekommendationer till avgörande från tvistenämnden för energimarknaden
      • Arbetsrådet
        • Arbetsrådets uppgifter
      • Riksmedlarens byrå
      • Samarbetsombudsmannen
        • Kontaktinformation
    • Strategier och verksamhetsplanering
      • Strategi
      • Värderingar
      • Budget
      • Planerings- och uppföljningshandlingar
        • Budgetar godkända av riksdagen
        • Resultatmål
        • Tilläggsbudgetar godkända av riksdagen
        • Ansvarsrapport
    • EU-samarbete och internationellt samarbete
      • Nordiskt samarbete
      • EU-beredningssektioner
    • Statsunderstöd
    • Lediga jobb
    • Visuell profil
    • Visselblåsarskydd
    • Historia
    • Information om webbplatsen
      • Dataskydd
      • Tillgänglighetsutlåtande
      • Kakor
    • Kontaktuppgifter och ärendehantering
  • Kontaktinformation
    • Personsökning
    • Ministeriets kommunikationsenhet
    • Förslag till utmärkelsetecken
    • Respons