Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Ett regionalt golvpris på utsläppsrätter kan inverka på valen av bränsle, men också på elproduktionsvolymen och balansen mellan import och export

Prisnivån på utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandel har fluktuerat betydligt sedan systemet för utsläppshandel infördes, vilket kan ha en inverkan på systemets styrande effekt på kort och lång sikt. För att säkerställa utsläppshandelns styrande effekt i alla marknadssituationer har man föreslagit att det införs ett golvpris på utsläppsrätter. Man har också diskuterat möjligheten att införa ett golvpris på regional nivå, till exempel i Norden eller både i Norden och i Baltikum.

Pöyry Management Consulting Oy har utrett vilka konsekvenser ett regionalt golvpris på utsläppsrätter skulle ha för elproduktionen och fjärrvärmesektorn.

Golvpris kan fastställas till exempel på nationell, regional eller EU-nivå. Priset kan gälla bara vissa sektorer, till exempel elproduktionen, eller alla sektorer som omfattas av systemet för utsläppshandel.

Enligt utredningen kan ett golvpris på utsläppsrätter inom elproduktionen i vissa situationer öka användningen av utsläppsfria bränslen, men också minska den totala elproduktionen inom den region där golvpris har införts. När det gäller ett nordiskt golvpris uppskattas denna effekt vara måttlig, också med tanke på marknadspriset på el.

Konsekvenserna bedömdes genom modellering och exempel

I utredningen analyseras vilka konsekvenser ett golvpris på nordisk nivå eller på nordisk och baltisk nivå skulle ha för elmarknaden och fjärrvärmesektorn. Utgångspunkten för analysen har varit en situation där marknadspriset på utsläppsrätter åter sjunker till en låg nivå, men där ett regionalt golvpris har fastställts för att säkerställa utsläppshandelns styrande effekt.

När det gäller elmarknaden beskriver utredningen golvprisets konsekvenser för elproduktionen, exporten, utsläppen och partimarknadspriset. Analysen baserar sig på Pöyrys egen modellering av elmarknaden.

När det gäller fjärrvärmesektorn har forskarna med hjälp av exempelnät bedömt vilka konsekvenser golvpriset skulle ha för valen av bränsle och anläggningarnas driftordning i Finland. De har dessutom gjort en kvalitativ bedömning av hur omfattande konsekvenserna skulle vara i de övriga undersökta länderna.

Om golvpriset på utsläppsrätter är högre än det rådande marknadspriset på utsläppsrätter, höjs kostnadsnivån för produktion som ger upphov till utsläpp i förhållande till kostnadsnivån enligt marknadspriset. Detta kan påverka energiprisnivån samt produktionen på elmarknaden och inom fjärrvärmesektorn.

Golvpriset har konsekvenser på elmarknaden

Om ett golvpris fastställs endast på nordisk och baltisk nivå, skulle elproduktionen från fossila bränslen och torv i Norden och Baltikum vara mindre lönsam än motsvarande produktion i andra delar av Europa. Då skulle den nordiska och baltiska produktion som ger utsläpp minska och eventuellt ersättas med produktion någon annanstans i Europa, förutsatt att produktions- och överföringskapaciteten är tillräcklig.

Enligt utredningen har golvpris haft endast små konsekvenser för elproduktionen i Norge och Sverige, eftersom den norska och svenska elproduktionen redan i nuläget i hög grad baserar sig på förnybara energikällor. I Finland och Danmark skulle dock i synnerhet den kol- och torvbaserade produktionen minska. Också när det gäller de baltiska länderna skulle golvpriset få endast små konsekvenser för elproduktionen i Litauen och Lettland, medan produktionen i Estland, särskilt den som baserar sig på oljeskiffer, eventuellt skulle minska.

Modelleringen av elmarknaden visar att en minskad elproduktion i de nordiska och baltiska länderna skulle ersättas i synnerhet med naturgasbaserad elproduktion i Västeuropa och Centraleuropa. Totalt sett skulle utsläppen från elproduktionen kunna minska, eftersom den ersättande produktionen ger färre utsläpp. Här har dock inte beaktats golvprisets inverkan på priset på utsläppsrätter och användningen av utsläppsrätter som frigörs inom andra sektorer, om de inte avlägsnas ur systemet exempelvis till följd av reserven för marknadsstabilitet.

Om golvpris införs endast i de nordiska länderna, är konsekvenserna för marknadspriset på el relativt små, visar modelleringen. Ett gemensamt golvpris för Norden och Baltikum skulle däremot ha en större inverkan på marknadspriset på el.

Golvpriset påverkar också inom fjärrvärmesektorn

Fossila bränslen och torv används i många fjärrvärmenät i Finland, inom både basbelastning och toppbelastning. Enligt utredningen kan golvpriset inverka i synnerhet på användningen av torv i produktionen av fjärrvärme. De eventuella konsekvenserna av golvpris inom fjärrvärmesektorn i Finland begränsas dock av den redan nu höga beskattningen av fossila bränslen samt förbudet mot användning av stenkol i energiproduktionen före 2029. Dessa bidrar till minskad användning av fossila bränslen även utan att något golvpris införs.

Med golvpriset sammanhänger vissa osäkerhetsfaktorer

Utöver de kortsiktiga bränsle- och produktionsförändringarna bidrar golvpris på utsläppsrätter också med långsiktig säkerhet om prisnivån. Dessutom minskar de risker som är förknippade med investeringar. Denna inverkan på investeringar har inte analyserats närmare i denna utredning, eftersom syftet med utredningen har varit att bedöma förändringar på kortare sikt.

Inte heller konsekvenserna av att tillämpa golvpris även inom andra sektorer utöver elproduktionen och fjärrvärmesektorn har bedömts i denna utredning. Ett regionalt golvpris som tillämpas på utsläpp från industrin kan öka risken för koldioxidläckage inom industrin också mellan de europeiska länderna.

Storbritannien är det enda landet inom EU:s utsläppshandelsområde som infört ett golvpris på utsläppsrätter. Där tillämpas det inom elproduktionen. Också i Nederländerna har man föreslagit att ett golvpris ska införas, och även flera andra länder har övervägt behovet av det.

Utredningen har gjorts inom ramen för Pöyry Management Consulting Oy:s projekt ”Päästökaupan hiilivuotoriskiä torjuvien toimien vaikutukset”. Projektet är ett led i statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet. 

Ytterligare information: Jenni Patronen, Pöyry Management Consulting Oy, tfn 040 754 4922, jenni.patronen(a)poyry.com, och Mikko Paloneva, ordförande för projektets styrgrupp, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 063, mikko.paloneva(a)tem.fi