Användningen av konkurrensförbudsavtal och konsekvenserna av den nya regleringen – efterhandsutvärdering

Mål och resultat

Arbets- och näringsministeriet har beslutat att inleda en utredning vars syfte är att producera information för utarbetandet av den utredning som riksdagen förutsätter för arbetslivs- och jämställdhetsutskottet. I utredningen svarar man i första hand på följande frågor:

– Vad är det uppskattade totala antalet konkurrensförbudsavtal och hur har antalet konkurrensförbudsavtal ändrats i och med lagändringen?
– inom vilka branscher används konkurrensförbudsavtal mest och i hur stor utsträckning finns det konkurrensförbudsavtal inom dessa branscher?

Dessutom strävar man efter att i mån av möjlighet utreda

- hur fördelas antalet konkurrensförbudsavtal enligt löntagargrupp? - i vilken mån har konkurrensförbudsavtal sagts upp under övergångsperioden på grund av den nya regleringen?
– har arbetsgivarna ändrat sin praxis på grund av den nya regleringen och på vilket sätt?
– Hur har arbetstagarna och arbetsgivarna upplevt den ändrade praxisen?
- eventuella andra frågor

Avsikten är att utredningen i första hand ska genomföras som tjänsteuppdrag vid arbets- och näringsministeriet och i fråga om insamlingen av information i samarbete med Akava, STTK, FFC, Finlands näringsliv, Företagarna i Finland och Centralhandelskammaren.

Utgångspunkter

Bestämmelserna om konkurrensförbudsavtal i arbetsavtalslagen och lagen om sjöarbetsavtal har ändrats. Arbetsgivarens skyldighet att betala ersättning för ett konkurrensförbudsavtal utvidgades till att gälla alla konkurrensförbudsavtal. Ersättningen är antingen 40 eller 60 procent av arbetstagarens normala lön under den karenstid som avtalats i konkurrensförbudsavtalet. För sådana situationer där förhållandena och behovet av ett konkurrensförbudsavtal ändras under anställningsförhållandet föreskrivs det om arbetsgivarens rätt att säga upp konkurrensförbudsavtalet och om den uppsägningstid som ska iakttas. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2022.

Syftet med lagändringarna är att minska antalet konkurrensförbudsavtal som strider mot förutsättningarna i lagen, i synnerhet genom att förebygga att sådana ingås. Samtidigt bevaras möjligheten att tillämpa konkurrensförbud när de är motiverade enligt de förutsättningar som föreskrivs i lag.

Lagen har en övergångsperiod på ett år, varefter de nya bestämmelserna ska tillämpas också på konkurrensförbudsavtal som ingåtts före ikraftträdandet av den nya lagen. Övergångsperioden ger arbetsgivarna en möjlighet att bereda sig på ändrade bestämmelser och säga upp onödiga konkurrensförbudsavtal.

Riksdagen har i samband med att lagen godkändes lämnat ett uttalande (RSv 157/2021 rd). Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en utredning om konsekvenserna av lagstiftningen till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet före utgången av 2023.

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet konstaterade i sitt betänkande om lagförslaget (AjUB 14/2021 rd) att det behövs mer omfattande statistik eller forskning om hur allmänna konkurrensförbudsavtalen är i Finland. Konsekvenserna av lagstiftningsändringarna och användningen av konkurrensförbuden bör följas aktivt efter att lagen har trätt i kraft och vid behov bör snabba åtgärder vidtas för att rätta till eventuella missförhållanden.