EU:s nya ekodesignförordning ger metoder att ingripa i miljöbelastningen under allt fler produkters livscykel

EU:s förordning om ekodesign (EU) 2024/1781 antogs av ministerrådet i maj. Den träder i kraft i samtliga medlemsstater den 18 juli 2024. Syftet med förordningen är att säkerställa fri rörlighet för hållbara produkter i EU. Samtidigt förbättras produkternas miljömässiga hållbarhet så att miljökonsekvenserna av de produkter som säljs i EU ska vara så små som möjligt under hela livscykeln.

Tillämpningen av förordningen har i stor utsträckning samband med kommissionens delegerade akter. Den nya förordningen ersätter stegvis ekodesigndirektivet (2009/125/EG), som antogs 2009. Den lagstiftning som baserar sig på den förblir delvis i kraft ännu en tid vid sidan av förordningen. Stora förändringar sker på lång sikt. I Finland framskrider genomförandet av förordningen under ledning av arbets- och näringsministeriet. 

Antalet hållbara produkter ökar – EU:s regelverk för ekodesign utvidgas och blir horisontell

Med ekodesign avses att miljöaspekten beaktas redan i produkternas designstadium. Hittills har ekodesignen gällt energirelaterade produkter inom EU:s område såsom uppvärmningsanordningar, kylskåp, dammsugare och datorer. I och med reformen utvidgas regelverket till att gälla nästan alla produkter som säljs på EU:s marknad. Förordningen gäller också nätförsäljning.

Regleringen omfattar dock inte livsmedel, foder, läkemedel för människor och djur, levande växter, djur och mikroorganismer, produkter av mänskligt ursprung, produkter av växter och djur, produkter som är kopplade till deras framtida fortplantning samt produktkrav för fordon. Bestämmelser om produktkrav som gäller dessa finns annanstans i EU-lagstiftningen.

Ekodesignförordningen fungerar som ett ramverk på motsvarande sätt som det gällande direktivet, och med stöd av den utfärdas delegerade akter om närmare krav för olika produktgrupper. Under de närmaste åren bereds många nya krav på ekodesign. Beredningen sker under ledning av kommissionen. Kommissionen stöds även i fortsättningen av ett ekodesignforum där intressentgrupper kan delta i beredningen.

Ekodesign är särskilt viktig för sådana produktgrupper som har betydande miljökonsekvenser. Sådana produkter är till exempel produkter som innehåller järn, stål eller aluminium, textilier, möbler, däck samt tvättmedel, färger och andra kemikalier. 

Målet är att minimera miljöbelastningen under produkternas livscykel

För utsläppande på marknaden och ibruktagande av produkter ställs krav som gäller till exempel deras hållbarhet, reparerbarhet, energieffektivitet och materialåtervinning. Med hjälp av regleringen ingriper man också i att produkter åldras. På detta sätt strävar man efter att produkterna inte ska bli oanvändbara på grund av avsaknaden av planerade egenskaper eller reservdelar eller programvaruuppdateringar.

De största ändringarna i förordningen jämfört med det gamla direktivet är:

• ett betydligt mer omfattande tillämpningsområde
• kommissionens mer betydande roll när det gäller att anta delegerade akter (kommissionens förordning)
• mer ingående beaktande av frågor som gäller cirkulär ekonomi
• digitalt produktpass för produkter
• anmälan av organ för bedömning av överensstämmelse och krav på anmälda organ
• förbud mot förstörelse av osålda konsumentprodukter och krav på information.

Beredningen av produktgruppsspecifika krav styrs av kommissionens arbetsplan. Den första delegerade akten kan träda i kraft tidigast i juli 2025, dvs. ett år efter det att förordningen har trätt i kraft. Den delegerade akten får börja tillämpas tidigast 18 månader efter det att den har trätt i kraft, med vissa undantag. Man har strävat efter att beakta mikroföretags, små och medelstora företags ställning till exempel i form av övergångsperioder för tillämpningen av förordningen och undantag från tillämpningen.

Det digitala produktpasset ger konsumenterna mer information om produkternas miljökonsekvenser

I och med förordningen blir det lättare för konsumenterna att få information om miljöbelastningen under olika produkters livscykel. Som stöd för konsumenternas beslutsfattande fungerar det digitala produktpass som fogas till produkterna. Med hjälp av produktpasset som finns på en webbplattform kan man jämföra produktuppgifter. Produktpasset underlättar också myndighetstillsynen. 

Åtgärder vidtas för att förstöra osålda produkter

Ekodesignförordningen bidrar till att förhindra att osålda konsumentprodukter förstörs. I det inledande skedet gäller dessa krav produktgrupperna kläder, tillbehör till kläder och skodon i enlighet med bilaga VII till förordningen. Det är förbjudet att förstöra osålda kläder, tillbehör till kläder och skodon från och med den 19 juli 2026, dvs. två år efter det att förordningen har trätt i kraft. 

Företagen ska i fortsättningen årligen rapportera uppgifter om konsumtionsprodukter som dragits bort från försäljning och som icke sålts. Detta innebär till exempel att antalet avskrivningar och grunderna för dem samt åtgärder som syftar till att förebygga förstöring ska anmälas. 

Förbudet mot förstörelse och kravet på lämnande av uppgifter gäller i initialskedet stora företag. Tillämpningen av bestämmelserna utvidgas till att gälla medelstora företag från och med den 19 juli 2030. Mikroföretag och små företag omfattas i princip inte av tillämpningen. Kommissionen kan vid behov föreskriva om tillämpning av bestämmelserna också på mikroföretag och små företag.

Med hjälp av förbudet mot förstörelse minskar man förbrukningen av naturresurser och hanterar slösandet av värdefulla resurser, vilket är ett betydande miljöproblem. Till förteckningen över produktgrupper kan senare också fogas andra produktgrupper eller produkter.

Effektiv myndighetstillsyn viktigt

EU:s marknadskontrollförordning (EU) 2019/1020 tillämpas i fortsättningen också på tillsynen över efterlevnaden av ekodesignförordningen. Syftet med marknadskontrollförordningen är att minska antalet produkter som inte överensstämmer med kraven på den inre marknaden, effektivisera marknadskontrollen och förbättra den inre marknadens funktion. Ett annat syfte är att skapa jämlika konkurrensförhållanden för alla ekonomiska aktörer. Marknadskontrollmyndigheten och tullmyndigheten har en viktig roll i genomförandet av ekodesignförordningen och i säkerställandet av att ekodesignkraven iakttas. 

Mer information:
Miia Merisalo, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, 029 504 7094
Pauliina Kanerva, regeringsråd, arbets- och näringsministeriet, 029 506 0160