Energiunionen och lösningar som främjar klimatneutralitet är tyngdpunkter i energirådet

Under Finlands EU-ordförandeskap ligger tyngdpunkten i energipolitiken på genomförandet av lagstiftning. Under ordförandeskapet finns det också möjlighet att fastställa långsiktiga politiska riktlinjer för särskilt klimatfrågorna.

När ordförandeskapet i rådet lämnas över till nästa ordförande efter ett halvår, ärver den nya ordföranden vanligen ett stort antal lagstiftningsinitativ. Då Finland vid midnatt den 30 juni övertar ordförandeskapet efter Rumänien är läget dock ett annat. Största delen av de lagstiftningsinitiativ som Junckers kommission har lagt fram är behandlade. De ärenden som ännu är under behandling inom energisektorn är närmast förordningen om energieffektivitetsmärkning av däck samt vissa frågor som hänger samman med dimensioneringen av fleråriga finansieringsprogram.

EU som klimatledare – såväl mål som metoder

Ett centralt mål under Finlands ordförandeskap är att stärka EU:s ställning som global klimatledare. Enligt programmet för Finlands ordförandeskap ska EU höja denna profil genom att anta en långsiktig klimatstrategi, som resulterar i att EU är klimatneutralt 2050.

Kommissionens meddelande En ren jord åt alla – En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi inledde en diskussion om denna EU:s långsiktiga strategi (Long-term strategy, LTS). Under Rumäniens ordförandeskap har omfattande diskussioner förts i rådets olika konstellationer. Processen fortsätter under Finlands EU-ordförandeskap.

I juni 2019 uppmanade Europeiska rådet rådet och kommissionen att fortsätta arbetet med ”de villkor, de incitament och det stödjande ramverk som ska införas så att man i linje med Parisavtalet kan säkerställa en omställning till ett klimatneutralt EU som bevarar den europeiska konkurrenskraften, är rättvis och socialt balanserad, tar hänsyn till medlemsstaternas nationella omständigheter och respekterar deras rätt att besluta om sin egen energimix”. Stats- och regeringscheferna har som mål att Europeiska rådet före årets slut ska fastställa de centrala elementen i den långsiktiga strategin, så att den kan antas i början av 2020 och överlämnas till UNFCCC. Detta förberedande arbete främjas alltså av Finland som ordförande i rådet.

Både med hänsyn till andan och bestämmelserna i klimatavtalet från Paris kräver de globala utmaningarna lösningar som alla har del i. EU:s åtgärder bör vid sidan av de egna ambitionerna sträva efter att vi tillsammans hittar kostnadseffektiva lösningar med genomslagskraft bland annat för att minska koldioxidutsläppen från energisektorn. Produktionen och användningen av energi motsvarar redan i sig cirka 75 procent av utsläppen av växthusgaser. I programmet för Finlands ordförandeskap står det att ”det är viktigt att klimatpolitiken integreras inom alla väsentliga sektorer, bland annat genomförandet av energiunionen och främjandet av utsläppsminskning”.

Effektivt genomförande av energiunionen i fokus

EU:s energiunion omfattar energitrygghet, den inre marknaden för energi (el och gas), energieffektivitet, slopande av stenkol (förnybar energi) samt forskning, utveckling och innovation. EU:s nyligen färdigställda lagstiftningspaket om ren energi genomförs för närvarande av medlemsländerna.

Den nya förvaltningsmodellen för energiunionen tillämpas för att särskilt unionens gemensamma mål för energieffektivitet och förnybar energi ska uppnås. I enlighet med detta har de nationella energi- och klimatplaner (NECP) som utarbetats av medlemsländerna bedömts av kommissionen. Kommissionen publicerade nyligen en analys, enligt vilken EU – om man utgår från utkasten till planer – ligger 1–2 procentenheter under målet för 2030 års förnybara energi (32 procent) och cirka sex procentenheter under målet för främjande av energieffektivitet (32,5 procent).

De rekommendationer som kommissionen gav medlemsländerna i detta sammanhang kommer den 24 september att diskuteras på energirådets första möte under Finlands ordförandeskap. I samband med beredningen av den långsiktiga strategin kommer också åtgärderna efter 2030 samt den teknik som främjar klimatneutralitet att diskuteras. De slutliga nationella energi- och klimatplaner som utarbetats av medlemsländerna liksom de nationella långsiktiga strategierna ska vara klara före slutet av året.

Klimatneutraliteten kräver nya sektorövergripande lösningar

När teknik som främjar klimatneutraliteten genomförs kontrollerat och långsiktigt, kan den också främja Europas ekonomiska tillväxt och konkurrenskraft under de kommande årtiondena. Detta syntes bland annat på det informella mötet mellan konkurrenskraftsministrarna i Helsingfors den 4–5 juli där ett av huvudtemana var ett konkurrenskraftigt och klimatneutralt Europa.

EU:s och dess medlemsländers forsknings-, utvecklings- och innovationsfinansiering har en betydande roll i utvecklingen och ibruktagandet av lösningar som främjar klimatneutralitet. Elektrifiering, smarta elnät och resurssmarthet är centrala teman med tanke på framtiden. Att omvandla energiintensiv industri till koldioxidsnål är en av de största utmaningarna. Dessa teknikfrågor tas upp på konferensen SET Plan, som ordnas i Helsingfors den 13–14 november.

Överhuvudtaget förutsätter omställningen till en klimatneutral ekonomi åtgärder inom alla sektorer, utöver inom energisektorn också inom transportområdet, jordbruket och finansieringen. Vid sidan av utsläppsminskning ska allt mer uppmärksamhet fästas vid kolsänkor, särskilt skogar och jordmån. Detta är situationen även i Finland där den nya regeringen har det mycket ambitiösa målet att uppnå klimatneutralitet 2035.

Riku Huttunen är överdirektör för energiavdelningen vid arbets- och näringsministeriet