Förslag från arbetsgrupp för att förbättra biogasens lönsamhet

De största utmaningarna för utvecklingen inom biogasbranschen gäller verksamhetens dåliga lönsamhet. Den kunde förbättras genom att investeringskostnaderna sänks, försäljningspriset för slutprodukterna förbättras och upphandlingen av jordbruksråvaror effektiviseras. Höga investeringskostnader utgör ett farthinder för framför allt små anläggningar.

De största utmaningarna för utvecklingen inom biogasbranschen gäller verksamhetens dåliga lönsamhet. Den kunde förbättras genom att investeringskostnaderna sänks, försäljningspriset för slutprodukterna förbättras och upphandlingen av jordbruksråvaror effektiviseras. Höga investeringskostnader utgör ett farthinder för framför allt små anläggningar.

Bland annat dessa slutsatser ingår i den slutrapport av arbetsgruppen som berett det nationella biogasprogrammet som överlämnades till näringsminister Mika Lintilä den 28 januari 2020. Arbetsgruppen som tillsatts av arbets- och näringsministeriet söker metoder för att öka produktionen och användningen av biogas i Finland som ersätter fossila bränslen.

Arbetsgruppens rapport ger en beskrivning av nuläget inom biogasbranschen och styrmedlen. Arbetsgruppen föreslår en rad åtgärder för att lösa kända hinder och farthinder inom branschen. I rapporten ingår också en handlingsplan för biogasprogrammet.

– Produktion och användning av biogas främjar många positiva saker; jordbrukets näringskretslopp effektiviseras och utsläppen från trafiken minskas. För att åstadkomma dessa fördelar förutsätts dock att verksamhetsförutsättningarna för branschen utvecklas med hjälp av stöd, reglering och rådgivning. Jag vill tacka arbetsgruppen för täckande åtgärdsförslag, sade näringsminister Mika Lintilä när han tog emot rapporten.

– Biogasbranschen återspeglar ett verksamhetssätt som behövs i större omfattning i klimat- och energipolitiken: En integrering av branscherna möjliggör en effektiv minskning av utsläppen, betonade arbetsgruppens ordförande Riku Huttunen från arbets- och näringsministeriet.

Enligt arbetsgruppen är det viktigt att man fortsätter att stödja biogasanläggningar och även i fortsättningen reserverar tillräckligt anslag för investeringsstödsprogram. Den osäkerhet som förknippas med branschen ska minskas genom en långsiktig politik. I framtiden ska man fästa ännu mer uppmärksamhet vid beständighet, förutsägbarbarhet och samordning i fråga om stödprogrammen.

Biogasens roll vid minskning av utsläppen från trafiken 

Arbetsgruppen anser det viktigt att målet 2030 som gäller gasfordon granskas i arbetet med Färdplanen för fossilfria transporter.

Arbetsgruppen föreslår att distributionsnätet för biogas utvidgas genom att anslag som reserverats för biogasprogrammet även inriktas till stöd för distributionsinfrastrukturen för tankstationerna för gas.

Distributionsskyldigheten för biobränslen utvidgas till att omfatta hållbart producerad biogas. Det råder en stor osäkerhet kring samverkan mellan skatten på biometan och distributionsskyldigheten, och därmed bör man göra en utredning om detta så snart som möjligt.

Satsningar på utveckling och forskning som gäller tekniker för produktionens slutprodukter

De mest värdefulla slutprodukterna inom biogasbranschen är för närvarande el, värme samt biometan som används i trafiken. Av rötresterna från en anläggning kan man dessutom producera gödselfabrikat och andra näringsprodukter, men marknaden för återvunna gödselfabrikat håller först på att utvecklas.

Den väsentligaste utvecklingspotentialen för teknik hänger samman med dessa slutprodukter. Arbetsgruppen föreslår att man kring biogasen utvecklar ett kluster av företag och forskningsinstitut för samordning av forskningsprojekt och utbyte av bästa praxis.

Begränsningarna av produktion av biogas på gården och försäljning till utomstående bör lindras

Storleken på lantbruksprojekt för biogas har begränsats av Europeiska kommissionens riktlinjer för reglerna för statligt stöd. Energi som producerats i anläggningar som finansierats genom investeringsstöd för gårdsbruk får inte säljas utanför gården. Detta påverkar anläggningarnas storlek och projektens lönsamhet, och man bör sträva efter att inverka på kommissionens bestämmelser för att möjliggöra försäljning till utomstående.

Enligt arbetsgruppen ska man vid planeringen av den kommande CAP-budgetperioden söka lösningar som främjar gårdarnas och jordbruksföretagens möjligheter att producera och marknadsföra biogas samt använda och förädla de näringsrika fraktioner som uppstår i processen.

Produktionsstödet för biogas ger fart åt effektivisering av återvinningen av näringsämnen inom jordbruket

Biomassorna inom jordbruket har en central roll i ökningen av biogasproduktionen. I regeringsprogrammet står det att det ska genomföras samlade åtgärder för återvinning av näringsämnen för att främja utvecklandet av en marknad för återvunna gödselmedel. Så effektiviseras också en ändamålsenlig användning av näringsämnen och materialeffektiviteten och minskas klimat- och vattenutsläpp.

Enligt regeringsprogrammet ska det införas stöd för sådan produktion av biogas som grundar sig på näringskretsloppet. Utöver investeringarna i biogas ska man också stödja ny teknik för gödselhantering och sträva efter att de bestämmelser som gäller biogasanläggningar ska bli mer flexibla när det gäller bl.a. beviljandet av tillstånd och försäljningen av energi.

I arbetsgruppen ingick företrädare för fem ministerier (ANM, JSM, MM, KM och FM). Arbetsgruppens permanenta sakkunniga var från Bioenergi rf, Finsk Energiindustri rf, Envitecpolis Oy, Gasum Oy, Naturresursinstitutet, MTK ry, SEO, Suomen Biokierto ja Biokaasu ry, Suomen Kaasuyhdistys ry och Finlands miljöcentral. Arbetsgruppen ordnade också ett diskussionsmöte för sakkunniga och en webbenkät som var öppen för allmänheten. De åsikter som framkom i dessa har beaktats i stor utsträckning i arbetsgruppens rapport.

Arbetsgruppens rekommendationer kommer att presenteras för ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik under våren.

Ytterligare upplysningar:
Riku Huttunen, överdirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 431 6518 (ordförande för arbetsgruppen)
Pekka Grönlund, industriråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 4815