Utredning: Evenemangsbranschen identifieras inte som en näring, vilket utgör ett hinder för tillväxt
Framtidens utvecklingsobjekt för evenemangsbranschen är identifiering av branschens genomslag, undanröjande av tillväxthinder samt förbättring av statistikföringen och datainsamlingen inom branschen. Uppgifterna framgår av en utredning som arbets- och näringsministeriet har beställt av Tapahtumateollisuus ry.
Syftet med utredningen är att producera information som identifierar evenemangsbranschen som näring och aktör inom städernas verksamhetsfält. Dessutom är syftet med utredningen att producera information till stöd för den nationella stadspolitiken samt att skapa en grund för identifiering, återhämtning och utveckling av affärsverksamheten inom evenemangsbranschen efter coronapandemin.
Evenemangsbranschen är en serviceverksamhet som bedrivs i komplexa företagsnätverk
År 2019 uppgick evenemangsbranschens omsättning i Finland till 2,35 miljarder euro. Branschen sysselsätter permanent cirka 20 000 och tillfälligt 120 000–175 000 personer.
I utredningen konstateras det att evenemangsbranschen under de senaste decennierna har blivit en omfattande bransch och näring som ännu inte har fastställts eller identifierats som en helhet i vårt samhälle. Därmed har man inte heller systematiskt kunnat identifiera branschens samhälleliga genomslag. Coronapandemin och de begränsningar av sammankomster som uppställdes 2020–2022 gjorde dessa problem synliga.
Utredningen fastställer evenemangsbranschen som serviceverksamhet som bedrivs i komplexa företagsnätverk. Karakteristiskt för verksamheten inom branschen är att den är arbetskraftsintensiv, tillfällig, spridd och sektorsövergripande.
Genom att identifiera och fastställa evenemangsbranschen är det möjligt att på ett målinriktat sätt sätta fart på dess utveckling. Den lagstiftning som reglerar offentliga tillställningar fastställer till exempel inte evenemangsbranschen som en näring, men skapar en omfattande reglering av branschens verksamhet genom flera olika lagar. Att ta hänsyn till branschens särdrag är en förutsättning för att tillväxten och sysselsättningen inom branschen ska kunna stärkas, konstateras det i utredningen.
Städerna är föregångare när det gäller att identifiera evenemangsbranschens betydelser och effekter
Enligt utredningen har städerna av samhällets aktörer snabbast identifierat evenemangsbranschens betydelse. Det finns dock skillnader mellan städerna när det gäller hur de identifierar och mäter evenemangens inverkan på ekonomin, image och identitet samt upplevelser av välfärd och gemenskap. Städerna utnyttjar också evenemang på olika nivåer för att uppnå dessa mål.
Att mäta effekterna av evenemangen och öka kunskapsbasen skulle förbättra informationsledningen. De inhemska evenemangen och de internationella storevenemang som är tillgängliga i Finland har en central roll när det gäller att locka nya stadsbor och medborgare samt betydande turistströmmar till Finland. Det är viktigt att stärka ett smidigt samarbete mellan evenemangsbranschen och städerna bl.a. med tanke på den internationella konkurrensen.
Ytterligare information:
Petra Tarjanne, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 3691, petra.tarjanne(a)gov.fi
Katja Palonen, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7071, katja.palonen(a)gov.fi
Kati Kuusisto, expert, tfn 044 338 0005, Tapahtumateollisuus ry, kati.kuusisto(a)tapahtumateollisuus.fi
Sami Kerman, verkställande direktör, Tapahtumateollisuus ry, tfn 040 563 4655, sami.kerman(a)tapahtumateollisuus.fi