Utredningar ger information om invandrarnas utbildning och om personer som står utanför arbetskraften

Utredningarna granskar invandrarnas utbildningsvägar och deltagande på arbetsmarknaden. Utbildning är allmänt i synnerhet i början av invandringen och de som avlagt högskoleexamen sysselsätts väl. Andelen invandrare som står utanför arbetskraften har sjunkit under 2000-talet.

Den första utredningen kartlade utbildningsvägarna för invandrare med olika bakgrund. Enligt utredningen är deltagande i utbildning på andra stadiet vanligt under de första åren efter ankomsten till landet särskilt bland dem som fått uppehållstillstånd på grund av internationellt skydd och familjeband. De yngsta invandrarna utbildar sig mest. Arbete under studietiden är vanligt på alla utbildningsstadier, och i synnerhet de som avlagt högskoleexamen sysselsätts väl också på längre sikt.

Den andra utredningen fokuserade på personer i arbetsför ålder, men som inte hör till arbetskraften. De som hör till denna grupp står inte till arbetsmarknadens förfogande, men är inte heller till exempel studerande, beväringar, pensionärer eller barn. Invandrare i arbetsför ålder som står utanför arbetskraften är en central målgrupp för integrationsåtgärderna, men det är svårt för integrationstjänsterna att nå dem.  

Enligt utredningen har andelen invandrare som står utanför arbetskraften minskat under 2000-talet, vilket innebär att en allt större del av invandrarna står till arbetsmarknadens förfogande. I slutet av 2022 hörde 8,3 procent av invandrarna till andra personer utanför arbetskraften. I gruppen betonades föräldrar till små barn och kvinnor. Den tid som personen bott i Finland påverkar deltagandet på arbetsmarknaden: ju längre invandraren har bott i Finland, desto oftare är han eller hon på arbetsmarknaden och inte utanför arbetskraften.

Utredningarna genomfördes av Statens ekonomiska forskningscentral VATT på uppdrag av arbets- och näringsministeriet.

Mer information:
Antti Kaihovaara, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7125
Hanna Pesola, ledande forskare, Statens ekonomiska forskningscentral, tfn 029 551 9438