Ändringarna i energieffektivitetslagen på remiss

Arbets- och näringsministeriet begär utlåtanden om förslagen till de lagstiftningsändringar som genomförandet av EU:s energieffektivitetsdirektiv förutsätter. De viktigaste ändringarna gäller energieffektivitetslagen, i vilken det föreslås skyldigheter för offentliga sektorn och företagen att främja energieffektivitet. Direktivet ska genomföras nationellt före den 11 oktober 2025.

Direktivet är en del av EU:s gröna giv som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser med 55 procent till år 2030 och uppnå klimatneutralitet på unionsnivå senast 2050. 

Det nationella genomförandet av energieffektivitetsdirektivet har beretts av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp under ledning av ministeriet. Målet för genomförandet var att uppfylla skyldigheterna i direktivet på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt och så att den administrativa bördan ökar så lite som möjligt. Enligt arbetsgruppens slutrapport kan direktivet genomföras på ett ändamålsenligare och kostnadseffektivare sätt genom att i huvudsak och så mycket som möjligt utnyttja de existerande politiska åtgärderna, till exempel energieffektivitetsavtalen. Några av skyldigheterna förutsätter ändringar eller tillägg i lagstiftningen. 

Utlåtanden om det utkast till regeringens proposition som ingår i arbetsgruppens rapport kan lämnas in i tjänsten Utlåtande.fi.Länk till en annan webbplats Remisstiden löper ut den 29 april 2025.

I energieffektivitetslagen påförs nya skyldigheter för den offentliga sektorn och företagen 

Energieffektivitetslagen ska innehålla bestämmelser bl.a. om tillämpningen av energieffektivitet först-principen vid offentlig upphandling och företags stora investeringar. Den offentliga sektorn påförs dessutom en skyldighet att följa upp energiförbrukningen inom sektorn och att rapportera om den årligen.
 
De företag vars genomsnittliga energiförbrukning överskrider 23,6 GWh under ett år blir skyldiga att ta i bruk ett certifierat energiledningssystem. De företag vars energiförbrukning överskrider 2,7 GWh blir skyldiga att redogöra för energiförbrukningen vart fjärde år. 

I energieffektivitetslagen föreslås också kriterier för vad som utgör ett effektivt system för fjärrvärme eller fjärrkyla och skyldigheter avsedda att begränsa användningen av fossila bränslen. 

Datacentralerna ska utnyttja spillvärme

I syfte att förbättra energieffektiviteten för värme och kyla föreslås det att anläggningar ska omfattas av en skyldighet att utreda bland annat möjligheten att utnyttja spillvärme när de planerar nya energiproducerande anläggningar, datacentraler eller industrianläggningar. 

Till exempel stora datacentraler (över 1 MW) föreslås bli skyldiga att utnyttja den värmeenergi som uppkommer som biprodukt i den egna verksamheten. Det här innebär exempelvis att datacentralen installerar ett värmeåtervinningssystem och överför spillvärmen till exempel till fjärrvärmenätet så att den kan användas för att värma byggnader i närområdet. 

I lagarna om el- och naturgasmarknaden införs bestämmelser om krav gällande utvecklandet av nätens energieffektivitet.

Energieffektivitetsavtalen och energirådgivningen en viktig del av den nationella beredningen

En stor del av skyldigheterna i direktivet kan genomföras genom så kallade alternativa metoder i stället för genom lagstiftningen. I Finland uppfyller ett frivilligt system för energieffektivitetsavtal kriterierna för detta när tillräckligt många anslutit sig till avtalet och avtalet är tillräckligt omfattande, och när man med avtalet kan påvisa att man uppnår tillräckliga energibesparingar. Avtalsförhandlingarna inför 2026–2035 är på slutrakan. En del av skyldigheterna i direktivet hänför sig till energirådgivningen till konsumenter, som bör vara landsomfattande.

Mer information:
Pia Kotro, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7229 ja pia.kotro@gov.fi
Juhani Tirkkonen, industriråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 2140 och juhani.tirkkonen@gov.fi