Arbetsmarknadsprognos: sysselsättningen ökar långsamt trots utmaningarna

Även om utsikterna på arbetsmarknaden i många avseenden blir dystrare, stiger antalet sysselsatta något enligt den sysselsättningsprognos som sträcker sig fram till 2024. Däremot kommer antalet arbetslösa arbetssökande inom arbets- och näringstjänsterna att stiga i långsam takt.

Uppgifterna är baserade på arbets- och näringsministeriets kortsiktiga arbetsmarknadsprognos, som publicerades den 9 november 2022. Den här gången är prognosen osäker framförallt på grund av den energibrist som förvärras av Rysslands invasion av Ukraina, integrationen av de ukrainska flyktingarna på den finländska arbetsmarknaden samt risken för en sjunkande köpkraft.

"Det tillskott till arbetskraften som de ukrainska flyktingarna utgör kommer att behövas. Vårt arbetskraftservice- och utbildningssystem utsätts nu för ett praktiskt effektivitetstest när det förmedlar arbetskraft till arbetsgivare som lider av problem med tillgången på arbetskraft", säger understatssekreterare Elina Pylkkänen från arbets- och näringsministeriet.

"Den arbetsföra befolkningen utgör en lägre andel av arbetskraften än i de övriga nordiska länderna, även om denna andel förväntas stiga under prognosperioden. En god nyhet är att sysselsättningsgraden för de yngsta och äldsta åldersgrupperna har stigit under de senaste åren. Det finns emellertid fortfarande en del att önska eftersom det fortfarande är många procentenheter till en sysselsättning på 80 procent", säger Pylkkänen.

Genom att de erhåller rätten till en hemkommun, börjar de ukrainska flyktingarna räknas med i den officiella sysselsättnings- och arbetslöshetsgraden under 2023. Detta inverkar väsentligt på alla prognosresultat. En del av dem har redan nu registrerat sig som arbetslösa arbetssökande vid arbets- och näringstjänsterna.

Den mycket kraftiga tillväxt i sysselsättningen som förekommit under senaste tiden är på väg att upphöra. Nästa år ökar sysselsättningen marginellt och även 2024 ökar sysselsättningen i ganska liten omfattning. Även om förändringen jämfört med innevarande år är stor, är arbetsmarknadsläget inte på något sätt dramatiskt. En anledning till att sysselsättningsutvecklingen blir långsammare är att ökningen av deltidsarbete förutspås avta under de närmaste åren.

Utmaningarna i anslutning till tillgången på arbetskraft kan lindras något, men de försvinner inte. Sysselsättningen bland personer i åldern 65–74 år har ökat kraftigt under de senaste åren och väntas fortsätta öka. En större del av de äldre och de som redan gått i pension arbetar, vilket underlättar bristen på arbetskraft.

Antalet arbetslösa arbetssökande inom arbets- och näringstjänsterna sjunker inte för tillfället. Antalet förutspås börja öka 2023. Långtidsarbetslösheten sjunker ännu tills vidare. Trenden förväntas vända år 2024.

Arbetskraftsandelarna ökar i synnerhet på grund av att åldersklasserna minskar. Under prognosperioden kan arbetskraften ökas främst genom ökad invandring.

Arbets- och näringsministeriets arbetsmarknadsprognos på kort sikt är baserad på en statistisk tidsserieanalys, där man utöver konjunkturindikatorer, arbetsmarknadsstatistik och politisk information även utnyttjar finansministeriets prognos om bruttonationalprodukten och Statistikcentralens befolkningsprognoser. Prognosen publiceras två gånger om året.

De viktigaste prognosresultaten:

Mer information:
Elina Pylkkänen, understatssekreterare, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047474
Johanna Alatalo, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 516 3731 (efterfrågan på arbetskraft, sysselsättning)
Erno Mähönen, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 440 6081 (arbetslösa arbetssökande)
Minna Ylikännö, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 295 047 102 (arbetskraftsutbud, befolkning)

Våra e-postaddressen är på formen förnanmen. [email protected]