Nordiskt samarbete påskyndar beredningen av rymdlag

Världen förändras och även rymdverksamheten får nya intressanta dimensioner. Vem skulle ha trott att t.ex. gruvdrift i rymden kan bli verklighet i framtiden. Lagstiftningen hinner inte alltid ens med i utvecklingen och FN:s gamla rymdavtal är mångtydiga. Dessa frågor diskuterades vid ett nordiskt möte och seminarium som hölls vid Norsk Romsenter (Norges rymdcenter) i våras. Resan var nyttig på alla sätt.

Något gammalt, något nytt

Det finns stora skillnader mellan de nordiska ländernas nationella rymdlagstiftning. Norges korta rymdlag från 1960-talet är en av världens första rymdlagar och troligen den kortaste med sin enda paragraf. Det har konstaterats att den norska rymdlagen har praktiska brister, och en revidering av lagen planeras inom en nära framtid. Det planeras att lagen ska kompletteras med i synnerhet tydliga skyldigheter för privata utövare av rymdverksamhet att på förhand ansöka om tillstånd för rymdverksamhet, att anmäla vissa uppgifter till ett register och att vid behov teckna skadeförsäkring. Det behövs även sanktioner för verksamhet som strider mot lagen. Norges nyss färdigställda rymdstrategi innehåller ambitiösa mål för landet i synnerhet i fråga om fjärranalys och arktisk användning av satelliter.

Även Sveriges rymdlag från 1980-talet är i behov av en översyn. Behoven av att revidera lagen kommer troligen att utredas närmare samtidigt som Sverige utarbetar en ny rymdstrategi. I Sveriges lag finns inga bestämmelser om behov av försäkringar för verksamhetsutövare. Man dryftar även möjligheten att placera ett system för uppskjutning av små satelliter i Sverige.

Danmarks nya rymdlag, som trädde i kraft 2016, lyftes fram som ett exempel på modern rymdlagstiftning. Rymdaktörerna i Danmark har många likheter med aktörerna i Finland, de är små företag och universitet. Därför kan Danmarks lag fungera som en god utgångspunkt och jämförelse när Finland bereder sin rymdlag. Danmarks lag innehåller alla de byggstenar som behövs i en modern rymdlag: bestämmelser om tillståndsförfarande och tillståndskrav, registreringsskyldighet, ansvars- och försäkringsfrågor, tillsyn och sanktioner samt miljöskydd och rymdskrot. I Danmark beslutade man att i lagen endast bestämma ramarna för verksamheten och genom förordning komplettera lagen med närmare bestämmelser om tillståndsförfarande, registrering och försäkringar. 

Island och Finland är för närvarande de enda nordiska länderna som fortfarande inte har någon egen nationell rymdlag. Vi fick även matnyttiga tips av experter på rymdlagstiftning från FN och Europeiska rymdorganisationen. 

Smakprov på rymdrättsliga frågor

Vid mötet ställdes många intressanta frågor och alla fick inte något entydigt svar. Den akademiska diskussionen om dessa frågor är dock alltid lika livlig och inspirerande. Hur definieras en stat som sänder ut ett rymdobjekt? Var börjar rymden? Det finns ingen entydig internationell juridisk definition av yttre rymden. Danskarna har i sin definition av yttre rymden använt sig av gränsen 100 kilometer över havsytan, som utgår ifrån den s.k. Karmanlinjen. De första rymdturisterna kommer sannolikt också att åka upp och vända till den höjden. De flesta länder har inte definierat var gränsen till rymden går.

Följande etapp är att stämma träff med våra danska kolleger. Även våra österrikiska, belgiska och holländska kolleger vid vederbörande ministerier har fått svara på våra otaliga frågor om den praktiska tillämpningen av rymdlagstiftningen. All information som vi får av dem är guld värd vid beredningen av vår egen rymdlag. Den juridiska enheten vid Europeiska rymdorganisationen (ESA) har varit en utmärkt sparringpartner för oss när vi funderat över knepiga frågor i samband med beredningen. Målet är att vi redan i år stolta ska kunna presentera vår egen rymdlag.

Marjaana Aarnikka
Handelsråd
24.5.2017

************************************************************************************************************************************************************

Handelsrådet Marjaana Aarnikka är jurist och arbetar vid arbets- och näringsministeriets närings- och innovationsavdelning.
Hon ansvarar vid ministeriet för frågor som gäller Finlands rymdpolitik och rymdförvaltning (Europeiska rymdorganisationen och EU).
För närvarande är hon också ordförande för den arbetsgrupp som bereder en nationell rymdlag.

***********************************************************************************************************************************************************