ANM:s lägesbild: försiktig återhämtning i ekonomin, regionerna planerar eftervård och återuppbyggnad
Arbets- och näringsministeriets fjärde informationspaket sammanställer uppföljningsinformation om företag, arbetsmarknaden, serviceförmågan inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde och förändringarna i omvärlden i samband med coronakrisen. I denna lägesbild ligger tyngdpunkten på industri och regionala utvecklingsutsikter.
Inom industrin ligger de svåra tiderna ännu framför
Industrins beställningar och produktion fortsatte att minska något inom alla industrisektorer. Beställningarna sjönk i april med 13 % och produktionen med 2,2 % jämfört med april i fjol. Ingen drastisk nedgång inträffade i våras. I en internationell jämförelse var nedgången i Finlands industriproduktion mycket måttlig, eftersom produktionen i Finland har hållit jämna steg med andra länders nedläggning av fabriker. Även om det finns efterfrågan från industrin, återspeglas dock osäkerheten i den internationella efterfrågan även i höstens produktion och beställningar. Den finländska industrins situation var svag redan före coronakrisen, och svåra tider väntar oss på hösten.
Exporten och importen rasade i april: exportens värde var 19,9 % lägre än för ett år sedan och importen sjönk med 27,2 % jämfört med ifjol. I fråga om exportindustrin är pandemins globala beteende av betydelse. Virusets rytm och en eventuell andra pandemivåg under hösten kan leda till restriktioner i samhället. Då finns det risk för att efterfrågan på den exportinriktade industrin i Finland sjunker och att riskerna i produktionskedjorna realiseras. Detta skulle ha omfattande samhälleliga konsekvenser med tanke på industrins stora sysselsättande effekt och samhällets värdeavkastning.
Omsättningen av tjänster minskade i april med nästan 17 % jämfört med fjolåret. Av de huvudsakliga servicebranscherna minskade inkvarterings- och förplägnadsverksamheten mest, där omsättningen minskade med 68 %. Näst mest minskade omsättningen inom konst, nöje och rekreation (cirka 41 %). Omsättningen inom handeln sjönk med ca 6 %, vilket inbegriper en stor spridning mellan olika handelssektorer. Investeringarna minskade med 1,8 % jämfört med första kvartalet i fjol.
Konsumtionen ökade i maj–juni
Antalet konkurser har ökat något jämfört med 2019. Hittills har det dock inte uppstått någon stor konkursvåg. Enligt Statistikcentralens uppgifter inleddes i januari–maj 2020 1 188 konkurser, vilket är 5,5 % mer än vid motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Antalet anställda i de företag som ansökt om konkurs var sammanlagt 5 659, vilket är 8,2 % mer jämfört med i fjol. Antalet inledda konkurser ökade inom de huvudsakliga branscherna för industri och gruvdrift, byggande, inkvartering och förplägnadsverksamhet samt andra tjänster. Räknat i antal ökade konkurserna mest inom huvudsektorn för andra tjänster. Inom branschen inleddes 370 konkurser, vilket är 39 konkurser (11,8 procent) fler än ett år tidigare. Antalet konkurser minskade inom de huvudsakliga sektorerna för jordbruk, skogsbruk och fiske, handel samt transport och lagring. Räknat i antal ökade konkurserna mest inom huvudbranschen för handel.
Statens och företagens egna finansieringsåtgärder och andra åtgärder har hittills hjälpt företagen att klara sig och fortsätta sin verksamhet. Business Finland har beviljat mest stöd till handel, programvaru- och spelbranschen samt turism- och restaurangbranschen. De stöd som NTM-centralerna beviljat har mest inriktats på förplägnadsverksamhet, detaljhandel, landtrafik (i synnerhet taxibilar) samt programvaru- och konsultbranschen. Finnveras finansiering har mest beviljats industrin, handels- och konsumenttjänsterna samt affärslivstjänsterna. Tesi har beviljat mest finansiering till industrin och turism- och förplägnadsverksamheten. Över en tredjedel av de företag som besvarade Finlands näringslivs coronaenkät uppger att de har utvecklat nya produkter, tjänster eller affärsverksamheter för att klara av krisen.
Avvecklingen av begränsningarna och lugnandet av epidemiläget har fått den inhemska efterfrågan och förtroendet att återhämta sig försiktigt. De inhemska företag som är verksamma inom tjänster och som är beroende av konsumenternas efterfrågan har fått stödåtgärder och konsumtionen har efter bottenkänningen i april börjat stiga i maj–juni. Enligt de kreditkortsuppgifter som Nordea publicerat har konsumtionen återgått till samma nivå som rådde före coronakrisen. En återhämtning av konsumtionen kan få ekonomin att växa, men industrins osäkra situation påverkar i stor utsträckning helheten.
Regionerna agerade snabbt i coronakrisen
Effekterna av coronakrisen på den regionala ekonomin och sysselsättningen är betydande i alla regioner. Företagen har varit tvungna att permittera i stor utsträckning. Under maj månad har ökningen av antalet nya permitteringar dock klart minskat och efter början av maj har antalet permitterade minskat inom alla NTM-områden. Trots krisen råder det fortfarande brist på arbetskraft i vissa regioner och branscher.
Avbrottet i flygtrafiken anses i fortsättningen ha mycket skadliga konsekvenser för näringslivets återhämtning och utveckling. En flygförbindelse anses vara en förutsättning för att regionerna ska kunna bedriva internationell affärsverksamhet.
I regionernas översikter lyfts det tydligt fram att kommunernas redan svaga ekonomiska situation försvåras i och med att skatteinkomsterna minskar. Detta skapar i sin tur osäkerhet när det gäller genomförandet av offentliga investeringar som är viktiga med tanke på återhämtningen.
Alla regioner har varit mycket aktiva och i början av krisen har man inlett omedelbara åtgärder för att lindra krisens konsekvenser. Rådgivningen och finansieringen inleddes snabbt i gott samarbete mellan olika aktörer. Anslaget för att stödja en hållbar tillväxt och livskraft i regionerna har i många regioner i sin helhet kanaliserats enligt en snabb tidtabell för att dämpa effekterna av coronakrisen och för att återhämta sig från dem.
Regionala överlevnadsplaner under innevarande år
Under våren har regionerna övergått till att planera åtgärder för eftervård och återuppbyggnad på längre sikt. Under ledning av landskapsförbunden har det utarbetats eller utarbetas regionala överlevnadsplaner för alla regioner senast före utgången av 2020. I planerna dras det upp riktlinjer för de viktigaste målen och åtgärderna efter krisen. Den gemensamma lägesbilden och informationsutbytet har en central betydelse som grund för beredningen och beslutsfattandet.
Återhämtningsplanerna gäller främst att upprätthålla och utveckla verksamhetsförutsättningarna i näringslivet och att satsa på investering, sysselsättning och kunnande. Barns och ungas välfärd, sociala sammanhållning och hållbar utveckling lyfts också fram. I allmänhet ses återhämtnings- och återuppbyggnadsskedet som en möjlighet till nya öppningar och utvecklingstrender samt i synnerhet till att påskynda digitaliseringen och klimatåtgärderna.
Krissituationen har visat att regionerna har en stark vilja till förnyelse. För att korrigera de negativa konsekvenserna samt skapa ny tillväxt och sköta sysselsättningen behövs det resurser och ett mångsidigt urval av metoder. Förnyelse och tillväxt som baserar sig på hög kompetens och innovationer förutsätter satsningar på forsknings- och utvecklingsverksamhet och kompetens.
Regionala utvecklingsutsikter är en publikation som kommer ut två gånger om året. Den är en sammanställning av närings-, trafik- och miljöcentralernas och övriga regionutvecklares synpunkter på nuläget och den ekonomiska utvecklingen i de ekonomiska regionerna inom det egna området. I denna publikation samlades också information om regionala planer och åtgärder för att återhämta sig från coronakrisen. ANM:s lägesbild kommer inte ut i juli. Beslut om en fortsättning av publikationerna fattas i augusti.
Ytterligare information:
Ville Autero, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7137
Tiina Tikka, utvecklingsdirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7962
Hanna-Maria Urjankangas, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 3739