Två nya utredningar ger information om hur man kan främja internationell rekrytering inom social- och hälsovården

Arbets- och näringsministeriet har låtit göra två utredningar till stöd för kommande beslut och åtgärder för att främja internationell rekrytering inom social- och hälsovården. Utredningarna kartlägger erfarenheten av internationell rekrytering bland arbetsgivare och personer som flyttat till Finland för att arbeta inom vården eller studera social- och hälsovård. Resultaten bekräftar att behovet av internationell rekrytering kommer att vara stort under de kommande åren. Det finns flera sätt för staten att stödja en lyckad rekrytering.

Social- och hälsovården i Finland lider av brist på kompetent arbetskraft. För att åtgärda detta måste man rekrytera arbetskraft och studerande till branschen också från utlandet. Idag är den utländska andelen av arbetskraften inom social- och hälsovården fortfarande relativt låg, endast några procent i de flesta yrkesgrupper. Det är dock sannolikt att andelarna kommer att växa betydligt under de kommande åren. 

Under regeringsperioden som löper ut våren 2023 har det vidtagits systematiska åtgärder för att främja internationell rekrytering inom social- och hälsovården. Åtgärderna har planerats som en del av programmet Social- och hälsovårdspersonalens tillräcklighet och tillgänglighet, som samordnas av social- och hälsovårdsministeriet. Till stöd för framtida åtgärder har arbets- och näringsministeriet låtit göra två undersökningar, en genom intervjuer och en annan genom enkät, om behovet av internationell rekrytering inom branschen.

Arbetsgivarna har ett stort behov av utländsk arbetskraft

I intervjuundersökningen riktad till arbetsgivarna deltog 130 svarande. Här ingick representanter för alla välfärdsområden och en stor skara privata aktörer. I synnerhet välfärdsområdena och de stora privata aktörerna bedömde att deras behov av internationell rekrytering är stort redan nu. Välfärdsområdena bedömde att deras behov är ca 20 procent av det totala rekryteringsbehovet under de kommande två åren medan de privata aktörerna bedömde att deras behov ligger på ca 18 procent. Det behövs särskilt närvårdare och sjukskötare från utlandet. 

Av dem som redan rekryterat internationellt ansåg klart över hälften att upplevelsen varit ganska eller mycket lyckad. Språkkunskaper angavs oftast som ett hinder för en framgångsrik internationell rekrytering. Att hitta experter och byråkratin i samband med inresan nämndes också som utmaningar.

Många arbetsgivare efterlyste statligt stöd för språkstudier redan före inresan samt annat statligt samarbete eller läroanstaltssamarbete med ursprungsländerna. För att främja etableringen i Finland upplevdes det som viktigt att delta i kostnaderna för språkutbildningen och stödja de utländska experterna och deras familjer att installera sig i hemkommunen. 

Personer som flyttat till Finland har många goda erfarenheter, men önskar mer stöd för sin språkinlärning

Den öppna enkäten för anställda och studerande inom social- och hälsovården besvarades av 241 personer som huvudsakligen anlänt till Finland under de senaste två åren från ett land utanför EU/EES-området. Omsorgsassistenter och närvårdare var de största grupperna av svarande. Det är inte fråga om en sampelundersökning och resultaten kan inte generaliseras, utan de måste betraktas som riktgivande.

Över 80 procent av de svarande upplevde att erfarenheten av att flytta till Finland i sin helhet varit positiv. 90 procent kan rekommendera studier eller arbete inom social- och hälsovården i Finland. De svarandes dåliga erfarenheter gällde i sin tur bland annat utmaningarna med att lära sig språket, bemötandet i Finland och lönenivån jämfört med arbetsbelastningen och levnadskostnaderna. Ungefär hälften av vårdarna ansåg att de utför ett arbete som motsvarar deras utbildning från hemlandet.

Över 80 procent upplevde att de i sitt hemland fått tillräckliga färdigheter för att studera eller arbeta i Finland. De färdigheter som upplevdes vara otillräckliga hade till stor del att göra med språkkunskaperna. På motsvarande sätt var stödet för språkkunskaper det vanligaste svaret på frågan om vilka åtgärder som stöder integrationen i arbetsgemenskapen i Finland. De svarande önskade dessutom åtgärder för att förbättra samhällets och arbetslivets mottaglighet och göra det lättare att skaffa sig behörighet.

Motsvarande utredningar kommer att genomföras även under de kommande åren för att följa upp effekterna av statens åtgärder och stödja inriktningen av nya åtgärder.

Mer information:
Katri Niskanen, ledande sakkunnig, tfn 0295 047373
Satu Salonen, specialsakkunnig, tfn 0295 047149