Klimat- och energistrategin drar upp riktlinjerna för de åtgärder som krävs för 2035-målet

Arbets- och näringsministeriet har inlett beredningen av en ny nationell klimat- och energistrategi. Strategin bereds samordnat med den klimatpolitiska planen på medellång sikt, som utarbetas under ledning av miljöministeriet, och dessa ska också utgå från ett enhetligt informationsunderlag. Den 25 september 2020 ordnades ett inledande webbseminarium för intressegrupper och sakkunniga i strategiarbetet.

– I de politikåtgärder som anges i strategin och i de scenarier som baserar sig på dem fästs det störst vikt vid att EU:s klimat- och energimål för 2030 ska uppnås, vilket inbegriper det som kommissionen förra veckan meddelade om att höja EU:s utsläppsminskningsmål från 40 till 55 procent, liksom även att det mål om klimatneutralitet 2035 som ställts i vårt eget regeringsprogram ska uppnås, berättade näringsminister Mika Lintilä, som öppnade seminariet.

Den nya klimat- och energistrategin omfattar alla växthusgasutsläpp och kolsänkor i Finland, inom såväl utsläppshandeln och den icke-handlande sektorn som sektorn för markanvändning. Strategin kommer att ha funktionen av ett åtgärdsprogram för klimatneutralitet 2035, som förenar olika helheter.

Strategin kommer också att utgöra grund för den rapportering som krävs enligt EU:s förordning om styrningen av energiunionen och för uppdateringen av den nationella energi- och klimatplan som ska lämnas till kommissionen sommaren 2023.

Klimat- och energistrategin bereds som ett gemensamt projekt inom statsrådet. I projektet deltar utöver arbets- och näringsministeriet också miljöministeriet, kommunikationsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet och finansministeriet. Vart och ett av ministerierna ansvarar för den beredning och de förstudier som gäller den egna sektorn.

– Klimat- och energistrategin och andra sektorspecifika utredningar gör att åtgärdsförslag och nya initiativ lyfts fram i den politiska debatten. Utan politisk samsyn och tydliga handlingslinjer kan vi inte arbeta för de ambitiösa målen, åtminstone inte inom målsatta tidsramar, varnade Lintilä.

– Syftet med energi- och klimatpolitiken är att på ett konsekvent sätt arbeta i riktning mot ett hållbart, klimatneutralt samhälle. Denna utveckling sker inte utanför samhället utan som en integrerad del av samhällsverksamheten. Vi behöver alltså en långsiktig och förutseende klimat- och energipolitik.

– För att målet om klimatneutralitet ska kunna uppnås behövs en enorm mängd – delvis riskfyllda – investeringar inom industrin och på annat håll i samhället. Också därför behöver vi en långsiktig och heltäckande strategi, framhöll Lintilä.

Strategin omfattar inte bara växthusgasutsläpp och kolsänkor utan också analyser enligt de fem dimensionerna i EU:s energiunion. I strategin behandlas således även förnybar energi, energieffektivitet, energimarknaden och energisäkerhet samt åtgärder inom forskning, utveckling och innovationer (FoUI). För första gången görs det i samband med konsekvensbedömningen av strategin också en konsekvensanalys ur jämställdhetsperspektiv, alltså en förhandsbedömning av de könsrelaterade konsekvenser som besluten och åtgärderna eventuellt har.

Som stöd för beredningen av klimat- och energistrategin och den klimatpolitiska planen på medellång sikt har det inletts en omfattande utredning, som går under namnet HIISI. Projektet samordnas av Teknologiska forskningscentralen VTT Ab i samarbete med Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet, Institutet för hälsa och välfärd och Pellervon taloustutkimus. Som stöd för strategin och planen tas det under HIISI-projektet fram både kvantitativa och kvalitativa analyser av de klimat- och energipolitiska åtgärdernas konsekvenser för olika utsläppssektorer och branscher samt för människorna, miljön och naturen. Projektets webbplats finns på adressen www.hiisi2035.fi

Strategiarbetet samordnas av ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik. Innehållet i den nya klimat- och energistrategin färdigställs sommaren 2021 och strategin överlämnas till riksdagen i form av en redogörelse hösten 2021. 

Ytterligare information:
Riku Huttunen, överdirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 431 6518
Antti Siika-Aho, näringsministerns specialmedarbetare, tfn 050 575 4118
Petteri Kuuva, industriråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 064 819
Markku Kinnunen, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 064 792
Bettina Lemström, överinspektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 064 116