Beredningen av olika branschers färdplaner för koldioxidsnålhet framskrider enligt planerna

Branschernas färdplansarbete visar att den energiintensiva industrin i Finland har tagit en aktiv roll i planeringen av en klimatneutral framtid. Arbets- och näringsministeriets webbseminarium om färdplansarbetet, Räcker energin, som ordnades den 5 maj 2020 fokuserade på produktionen av ren energi och på det framtida behovet av energi. När det gäller nödvändiga investeringar diskuterades det hur återhämtningen från coronakrisen påverkar investeringarna då man strävar efter att nå klimatmålet för 2035.

– För knappt ett år sedan slog vi fast att färdplanerna för koldioxidsnålhet inom branscherna ska beredas snabbt och senast före juni 2020. Tidtabellen ansågs vara extremt sträng. Arbetet har dock framskridit enligt planerna trots coronakrisen, tackade näringsminister Mika Lintilä.

– Såsom vi kommer att höra i dag så kräver ett koldioxidsnålt samhälle rikligt med utsläppsfri el. Vi måste tillsammans se till att vi har tillräckligt med sådan el, och till ett rimligt pris. Detta öppnar dörrar för en allt grönare tillväxt och nya affärsmöjligheter för ren teknik, fortsatte Lintilä.

– Färdplanerna utgör ett starkt stöd för den nya klimat- och energistrategin. Jag har också hört allt fler förhoppningar om grön stimulering, och detta tänkande har i själva verket mycket gemensamt med färdplanerna för koldioxidsnål ekonomi. Jag hoppas att lärdomarna av arbetet med färdplanen kan utnyttjas så mycket som möjligt samtidigt som staten återupplivar Finlands ekonomi ur coronakrisen, konstaterade minister Lintilä.

Industrins utsläppsminskningar kan spela en avgörande roll med tanke på 2035-målet

Pöyry har agerat konsult när det gäller färdsplansarbetet inom de stora industriförbunden. Vice president Petri Vasara presenterade de möjligheter till utsläppsminskningar inom industrin (skog, teknologi och kemi) som identifierats under arbetets gång.

Vasara betonade att en livskraftig och konkurrenskraftig industri är en grundläggande förutsättning för utveckling. Till förutsättningarna och samtidigt till unika möjligheter hör dessutom kompetensen, satsningarna på F&U&I, skalningen av ny teknik i industriell skala och en sporrandemarknadsmiljö som är gynnsam med tanke på koldioxidsnåla investeringar, konstaterade Vasara.

– De åtgärder som vidtas inom industrin enligt scenarierna fram till 2035 skulle i mycket hög grad möjliggöra uppnåendet av det nationella målet om koldioxidneutralitet. Enligt scenariot med låga koldioxidutsläpp kan växthusgasutsläppen inom de primära industribranscher som ingick i granskningen i bästa fall minska med mer än 10 Mt fram till 2035 jämfört med 2015, påpekade Vasara.

– Koldioxidsnål, prismässigt konkurrenskraftig och leveranssäker el är en förutsättning för många centrala utsläppsminskningsåtgärder. I scenarierna beräknas elförbrukningen inom industrin öka med upp till 50 procent från den nuvarande nivån fram till 2035.

Elektrifieringen är en stor möjlighet för samhället – klimatneutral produktion möjlig

Jukka Leskelä, verkställande direktör för energiindustrin, påminde att utsläppen från energiproduktionen har sjunkit kraftigt under de senaste 10 åren. I fortsättningen har elmarknaden alla förutsättningar att producera en tillräcklig mängd klimatneutral el.

– Elektrifieringen är en stor möjlighet för hela samhället. Det innebär att elförbrukningen ökar betydligt på 2030-talet och därefter. De stora utmaningarna med elsystemet hänför sig till den dagliga balansen mellan produktionen och förbrukningen. Elektrifieringen förutsätter fungerande och omfattande elmarknader, starka nät, flexibel efterfrågan och reglerkraft.

– Utsläppen från uppvärmningen rasar på 2020-talet när kol försvinner, användningen av torv åtminstone halveras och oljeuppvärmningen upphör. Det ökande behovet av hållbara biobränslen kommer att vara en utmaning tills tillgången till ny teknik blir tillräckligt omfattande. Klimatneutralitet förutsätter också att olika energisystem (el, värme, trafik, industri) integreras, påpekade Leskelä.

Fingrid förstärker elnätet för att svara på den snabbt växande utmaningen med att överföra vindkraft

Direktör Jussi Jyrinsalo från Fingrid Abp påminde i sin presentation om att ökningen av vindkraftsproduktionen för närvarande är starkt koncentrerad i synnerhet till de norra delarna av västkusten, medan konsumtionen antas öka i söder. Behovet av elöverföring från norr till söder och österut från västkusten ökar kraftigt. Fingrid har för avsikt att bygga ytterligare överföringskapacitet på 2500 MW mellan norra och södra Finland före 2030.

– Vindkraft byggs nu intensivt och på marknadsvillkor. Den årliga energiproduktionen ökar från nuvarande 6 TWh till upp till 15 TWh redan 2022, och då kommer den årliga produktionen av vindkraft att överskrida den årliga produktionen av vattenkraft, beskrev Jyrinsalo. – Inom den närmaste framtiden kommer vindkraften att öka med ca 1000 MW per år, och dessutom kommer de koldioxidfria industriprocesserna att öka elförbrukningen betydligt. Detta kräver omfattande investeringar också i stamnätet.

– Fingrid kommer att uppdatera sin långfristiga nätvision under 2020. Vi utreder hur vindkraften och konsumtionen utvecklas och hur de placerar sig geografiskt. Branschernas färdplaner är ett viktigt bidrag till detta arbete, konstaterade Jyrinsalo.

Klimatlösningarna förutsätter stora stabila investeringar och en stabil verksamhetsmiljö

Överdirektör Riku Huttunen påminde avslutningsvis om behovet av att investera i forskning och utveckling av koldioxidsnål teknik. Vi investerar uppskattningsvis 35 miljarder euro i forskning och produktutveckling kring klimatlösningar under 2020–2050.

– Förr eller senare kommer pionjärskap att medföra en större marknad för både teknik och produkter. Utmaningen är dock att få investeringar i ny teknik att bli lönsamma i förhållande till konventionell teknik.

– När det gäller investeringar inom energiproduktion och industri framhävs betydelsen av att regleringen och verksamhetsmiljön förblir stabila och förutsägbara. Riskerna består av förlust av konkurrenskraft och i sista hand koldioxidläckage, påpekade Huttunen.

Resultaten av arbetet med färdplanen utnyttjas vid beredningen av den nya klimat- och energistrategin

Beredningen av Finlands nya klimat- och energistrategi har inletts under ledning av arbets- och näringsministeriet. Strategin utarbetas i samordning med den klimatpolitiska planen på medellång sikt . Den blir färdig sommaren 2021 och överlämnas till riksdagen i form av en redogörelse hösten 2021.

I strategiarbetet beaktas utöver 2035-målet även det sektorsvisa utredningsarbete som görs vid olika ministerier samt bl.a. kommissionens kommande meddelande om skärpning av EU: s utsläppsminskningsmål för 2030 i anslutning till Green Deal.

Som stöd för strategiarbetet inleds en bakgrundsutredning inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet VN TEAS: ”Energi- och klimatpolitiska åtgärder för ett klimatneutralt Finland.” Projektet genomförs av ett konsortium som leds av VTT. Detta HIISI-projekt tjänar forsknings- och utredningsbehoven bl.a. i samband med utarbetandet av den nationella klimat- och energistrategin och den klimatpolitiska planen på medellång sikt (KAISU).

Ytterligare information:
Riku Huttunen, överdirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 431 6518
Juhani Tirkkonen, industriråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 365 3412 (branschens färdplaner)
Petteri Kuuva, industriråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 4819 (klimat- och energistrategi)