Utredning: Broavtalen mellan staten och regionerna har positiva effekter för regionutvecklingen

Staten ingick åren 2018 – 2020 broavtal med Sydvästra Finland, Kajanaland, Birkaland och Norra Savolax. Avsikten är att båda parterna tillsammans ska identifiera och få bort flaskhalsar som påverkar regionens tillväxt, i synnerhet tillgången på kompetent arbetskraft. Enligt den utredning som kom ut den 28 september har avtalen haft många positiva effekter, till exempel ett intensivare samarbete mellan staten och regionerna.

Broavtalen, som är ett nytt verktyg inom regionutvecklingen, har ännu inte någon etablerad modell.  I utredningen som arbets- och näringsministeriet beställde av MDI ingår en utvärdering av broavtalsmodellen, avtalsprocessen och avtalens konsekvenser. Ytterligare innehåller utredningen förslag till utveckling av broavtalsmodellen samt kriterier för valet av nya regioner.

Broavtalen har gjort regionutvecklingen mer målinriktad och konsekvent

Att ministerierna och regionerna tillsammans löser problem fenomenbaserat, bildar gemensamma lägesbilder och driver frågor vidare snabbare, vilket normalt sett inte är möjligt, sågs som positiva effekter.  Största delen av broavtalsprojekten har fokuserat på rätta frågor med tanke på målen, såsom tillgänglighet (trafikprojekt), utbildning och tillgång på arbetskraft. Broavtalens ”formella karaktär” har lett till resultat och en mer konsekvent regionutveckling. Broavtalen är inte bindande, men avtalen har gjort verksamheten mer målinriktad. Det ansågs också vara positivt att regionernas samverkan har ökat.

- Det nära samarbetet mellan staten och regionerna har haft klart positiva effekter på regionutvecklingen. Till exempel tillgången på arbetskraft har förbättrats i Sydvästra Finland och antalet sysselsatta har ökat mer än väntat. De här är just sådana resultat vi siktat till med broavtalen, säger arbetsgruppens ordförande, statssekreterare Kimmo Tiilikainen.

Analysen av forskningsmaterialet avslöjade också utmaningar kring broavtalens genomslag, såsom knappa tilläggsfinansieringsresurser, brådskande tidsplan, bristfälligt strategiskt arbete, bedömning av genomslagskraften och dåliga resultat i frågor som gäller tillgänglighet. Det önskades att broavtalsprocessen var klarare, smidigare och mer flexibel och gav ramar. 

Förslag till utveckling av broavtalsmodellen samt rekommendationer 

Som ett resultat av undersökningen föreslås fem praktiska åtgärder för att utveckla broavtalsprocessen: 

1. tydligare avgränsning av fokusområdet i regionen
2. en klar definition av de regionala och statliga företrädarnas roller och ansvarsfördelning under broavtalsprocessen
3. fastställande av de centrala målen för broavtalen regionvis, utveckling av lämpliga indikatorer för uppföljning och genomgång av dem med 6 månaders mellanrum
4. förtydligande av finansieringshelheten och betalning av öronmärkta pengar för att genomföra broavtalshelheten
5. uppbyggnad av broavtalsmodellen så att den motiverar och uppmuntrar alla regioner till utveckling av det egna området samt till samarbete med andra regioner

I framtiden ska modellen tillämpas på områden med både positiv och negativ strukturomvandling. Enligt rekommendationen ska man välja regionerna så att man jämför sysselsättningsstatistiken landskapsvis med beaktande av antalet lediga jobb, matchningen och antalet företag som har rekryteringssvårigheter.

- De positiva effekterna som framgår av utredningen visar att vi behöver broavtal även i fortsättningen.  Utredningen gav ministeriet goda utvecklingsidéer och bakgrundsmaterial för fortsatta diskussioner om regionutvecklingsinstrumenten, säger statssekreterare Tiilikainen.

Genomförande av enkäten

Hittills har det ingåtts fyra broavtal, det vill säga i Sydvästra Finland (2018 – 2019) och i Birkaland, Kajanaland och Norra Savolax (2019 – 2020). För utvärderingen samlades erfarenheter och iakttagelser från alla broavtalsområden. Undersökningsmetoderna var materialanalys, expertintervjuer och enkäter till regionernas och statsförvaltningens representanter. En statistisk analys av broavtalsprocessens konsekvenser gjordes endast i Sydvästra Finland eftersom avtalsprocessen ännu pågår i andra regioner. Mot slutet av undersökningen ordnades en workshop för de olika aktörerna. 
 

Ytterligare information: 
Kimmo Tiilikainen, statssekreterare, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 553 0303
Pirkko Jukka, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 8981
Mikko Valtakari, ledande sakkunnig, MDI, tfn 040 569 1568