Utredningen om EU:s bestämmelser om den digitala sektorn lyfter fram affärsmöjligheter för finländska aktörer

Europeiska kommissionen har under de senaste två åren tagit flera lagstiftningsinitiativ som gäller den digitala sektorn. Även om förslagen till förordning fortfarande håller på att beredas vore det bra om finländska företag att redan nu förstod vilka möjligheter till affärsverksamhet inom dataekonomi författningsramen skapar. Genom en utredning som arbets- och näringsministeriet beställt av forskningsföretaget Witmill kartlades vilka möjligheter de nya bestämmelserna om den digitala sektorn skapar för affärsverksamheten.

Digitalisering är ett av de viktigaste sätten att skapa ny ekonomisk tillväxt. Dataekonomin erbjuder affärsmöjligheter för alla branscher. Olika branscher och företag av olika slag har emellertid olika beredskap att utnyttja de möjligheter som omvälvningen medför. 

Finland bör bli en av föregångarna inom dataekonomi och dra nytta av tillväxten inom dataekonomin. Finländska företag har utmärkta digitala färdigheter och Finland är en del av den nya europeiska datamarknaden. Enligt prognoserna kommer värdet på den finländska datamarknaden emellertid att klart bli under genomsnittet i EU.

Företagen och offentliga sektorn bör bli bättre på att förstå dataekonomin

Enligt Witmills utredning skulle rättsakten om digitala marknader, som gäller stora nätplattformar, kunna innebära att en av de viktigaste affärsmöjligheterna utgörs av att användardata öppnas, vilket kan öka konkurrenskraften i företagsanvändarnas nuvarande affärsverksamhet och möjliggöra ny affärsverksamhet samt innovationer. Lagen om digi-tala tjänster å sin sida ökar affärs- och innovationspotentialen till exempel när det gäller att utveckla användarvänliga system för att anmäla olagligt innehåll samt lösningar för att identifiera företagsanvändare. 

Den största potentiella effekten som dataförvaltningsförordningen (arbetsnamn dataförvaltningsakten) har på affärsverksamheten hänför sig till främjandet av återanvändning av vissa kategorier av data som innehas av den offentliga sektorn inom unionen och till organiseringen av tillhandahållandet av dataförmedlingstjänster. I bestämmelsen om artificiell intelligens ses verkningsfullheten i affärsverksamheten inom cybersäkerhets- och riskhanteringsbranschen, där kraven på applikationer med hög risk kan återspeglas i form av ökande köp av tjänster för riskhantering, uppföljning och auditering.

Dessutom konstateras i förslaget till dataakt, som ännu inte hade offentliggjorts när utred-ningen gjordes, att dataakten i företagsrelationer skulle förplikta datainnehavarna att göra data tillgängliga på rättvisa, skäliga och icke-diskriminerande villkor.

Klar kommunikation om helheten av bestämmelser om den digitala sektorn i nyckelställning

I utredningens slutsatser betonades vikten av en tät dialog mellan affärslivet och den offentliga förvaltningen när nya bestämmelser utvecklas och verkställs. De företag som berörs av bestämmelserna bör också ges information om författningshelheten på ett enhetligt och begripligt sätt. I synnerhet små och medelstora företag behöver stöd för att förbereda sig på de ändringar som bestämmelserna medför.

Det är också viktigt att säkerställa att bestämmelserna om den digitala sektorn genomförs på ett enhetligt sätt i EU-länderna för att kunna säkerställa jämlik konkurrenskraft för företagen. Detta främjas av att myndigheterna sinsemellan samordnar sin verksamhet. För att datamarknaden ska kunna utvecklas behövs det utöver reglering också finansiering och metoder för en mjuk reglering. I utredningen föreslås därför att systemet för innovationsfinansiering och den offentliga upphandlingen ska ses på ett nytt sätt med tanke på främ-jandet av dataekonomin. 

Vad händer härnäst?

Utredningen stöder statsrådets, särskilt arbets- och näringsministeriets och kommunikationsministeriets, arbete med att bereda EU:s bestämmelser om den digitala sektorn och framför centrala synpunkter på genomförandet av bestämmelserna. För att man ska kunna förbättra de finländska företagens medvetenhet om den nya regleringsmiljön och de möjligheter till affärsverksamhet som den medför, ska ministerierna även i fortsättningen sörja för en nära dialog med intressegrupperna och företagen. 

Möjligheterna och åtgärdsrekommendationerna för den digitala ekonomin behandlas också i den utredning om plattformar som konkurrensfördel som arbets- och näringsministeriet publicerat samt i det utkast till digital kompass för Finland som statsrådet sänt på remiss. Programmet Artificiell intelligens 4.0, som startats av arbets- och näringsministeriet,  fokuserar på små och medelstora företag inom tillverkningsindustrin, på att förnya värdeskapandet och öka av de digitala färdigheterna i dessa företag. Dessutom förbinder sig statsrådet att främja de teknologipolitiska mål som uppställts i principbeslutet för att Finland ska vara världens bästa plats för teknologiföretag 2030. 

Mer information:
Hannele Timonen, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 141
Kristine Alanko, sakkunnig, ANM, tfn 029 500 473 44