Frågor och svar om informationssystem och en övergripande arkitektur

Kommunerna ska åläggas en skyldighet att använda statens kundinformationssystem för att praxis för registrering av kunduppgifter ska förbli enhetlig, för att datasäkerhets- och informationssäkerhetsrisker i samband med behandlingen av kunduppgifter ska kunna minskas, för att de svårigheter som upphandlingslagstiftningen medför ska kunna undvikas samt för att kostnaderna för utveckling och upprätthållande av informationssystemen och därigenom de ekonomiska konsekvenserna av ändringen ska dämpas.

När det gäller riksomfattande informationssystemtjänster för arbetskraftsservice är detta utgångspunkten för den regeringsproposition som är under beredning. 

Än så länge tillhandahålls informationssystemet av staten.

I maj 2022 togs serviceplattformen Jobbmarknad i produktionsanvändning, som är ”en kanal” till arbets- och näringstjänster i hela Finland. Kundarbetet och ärendehanteringstjänsterna bygger fortfarande på URA-systemhelheten, men tjänsterna är tillgängliga via Jobbmarknaden.

Precis! Utöver Kundernas version av Jobbmarknaden införs Experternas version av Jobbmarknaden, en version som också kommer att förbättra användarupplevelsen hos de tjänstemän som använder systemet.

UF-centret och arbetskraftsmyndigheten ska vara gemensamt personuppgiftsansvariga för de riksomfattande informationsresurserna. Den kommun som är ansvarig för organiseringen ska i egenskap av arbetskraftsmyndighet ansvara för den personuppgiftsansvariges uppgifter i fråga om sina kunder.

Jobbmarknaden kommer också att bli en betydande förbättring av tjänsterna för arbetsgivare. Under 2022 och 2023 kommer den potentiella användningen av serviceplattformen att kräva ett målmedvetet utvecklingsarbete där det är viktigt att beakta arbetsgivarkundernas behov.

Experter som jobbar i kundarbetet har ända sedan början deltagit i det utvecklingsarbete som utförs inom ramen för TE-digi-projektet. Särskilt har fokus försökts läggas till tjänsternas kund- och användarvänlighet.

Detta är en viktig fråga med tanke på uppföljningen av hur reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024 har lyckats och gett effekt. Denna utmaning har nyligen mötts i kommunförsöken med sysselsättning.

Syftet är att utveckla verifieringen av effekterna efter åtgärderna och uppföljningen av hela reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024 genom att utnyttja uppgifterna i inkomstregistret. I ärendet inleds en förstudie som beretts gemensamt av ANM och UF-centret.

Även i fortsättningen är stöd till arbetskraftens rörlighet av avgörande betydelse. Tjänstemannen ska ha kännedom om jobbsökande och lediga jobb i alla områden.

I reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024 ändras de olika aktörernas roller även vid behandlingen av kunduppgifter. Detta är en potentiell dataskyddsrisk som regeringen i sin proposition ska vara beredd på. På grund av vikten av frågan har ANM och UF-centret be-ställt en extern utvärdering av dataskyddseffekterna, och utvärderingen slutfördes våren 2022.

Uppgifter om enskilda jobbsökande kan inte överföras utan begränsningar från de riksom-fattande informationsresurserna till andra system. Bestämmelser om användningsändamål för kunduppgifter och uppgifter som behandlas ska finnas i lagen. I egenskap av gemen-samt personuppgiftsansvariga ansvarar UF-centret och arbetsförmedlingarna för behand-lingen av kunduppgifterna i enlighet med lagen.

Artificiell intelligens har till exempel använts vid utvecklingen av en så kallad matchningsfunktion för Jobbmarknaden.

Syftet med lagstiftningen är att möjliggöra tillgång till ett tillräckligt informationsunderlag för att genomföra en uppföljning och en utvärdering av organiseringen av skötseln av sysselsättningen samt för statistikföringen och den kunskapsbaserade ledningen.