Frågor och svar om informationssystem och en övergripande arkitektur

Vid beredningen var utgångspunkten att de system som tillhandahålls av staten skulle vara serviceplattformen Jobbmarknad, informationssystemet för sakkunniga på arbets- och näringsbyråerna och de gemensamma informationsresurserna. 

Samordningen av utvecklingen av informationssystemen (inklusive gränssnitten mellan systemen) bereds i beredningsgruppen för utveckling av informationssystemen och i dialogen med Kommunförbundet. Utgångspunkten är att kommunerna ska vara ansvariga för att deras system är interoperabla med Jobbmarknaden. 

När det gäller gemensamma system är detta utgångspunkten för den regeringsproposition som är under beredning.

För närvarande förbereds samarbetet med Kommunförbundet och syftet är att öka och intensifiera samarbetet under våren 2022.

Syftet är att komma överens om de förberedelser och samarbetsförfaranden som rör informationssystemen. Samarbetet med dem som använder systemen är nödvändigt.

Tanken är att den riksomfattande servicen ska säkerställas genom att de kommunala anordnarnas skyldighet att använda serviceplattformen Jobbmarknad (till exempel för offentliggörande av lediga jobb som meddelats till arbetskraftsmyndigheten) och de riksomfattande kundinformationsresurserna införs i lag. 

Att utveckla och underhålla överlappande informationssystem är vanligen oändamålsenligt och dyrt. Utgångspunkten vid beredningen är att kommunerna ska finansiera sina egna systemkostnader.

Enligt vissa bedömningar kan ett eget kundinformationssystem ge kommunerna större frihet att organisera sina egna tjänster och erbjuda möjligheter att kombinera systemen till exempel i enlighet med kommunens egna servicemål.

Än så länge tillhandahålls informationssystemet av staten.

I maj 2022 ska serviceplattformen Jobbmarknad tas i produktionsanvändning, varefter den ska vara en kanal till arbets- och näringstjänster i hela Finland. I maj 2022 bygger kundarbetet och ärendehanteringstjänsterna fortfarande på URA-systemhelheten, men tjänsterna ska vara tillgängliga via Jobbmarknaden.

En bra fråga. Det centrala målet för reformen av arbets- och näringstjänsterna är bättre riktade, kundorienterade tjänster som lämpar sig för den lokala arbetsmarknadens behov. Vid den fortsatta beredningen är det viktigt att identifiera de servicekedjor och servicevägar som gör det möjligt att utveckla människoorienterade och behovsbaserade tjänster.

Precis! Utöver Kundernas version av Jobbmarknaden införs Experternas version av Jobbmarknaden, en version som också kommer att förbättra användarupplevelsen hos de tjänstemän som använder systemet.

UF-centret och arbetskraftsmyndigheten ska vara gemensamt personuppgiftsansvariga för de riksomfattande informationsresurserna. Den kommun som är ansvarig för organiseringen ska i egenskap av arbetskraftsmyndighet ansvara för den personuppgiftsansvariges uppgifter i fråga om sina kunder.

Jobbmarknaden kommer också att bli en betydande förbättring av tjänsterna för arbetsgivare. Under 2022 och 2023 kommer den potentiella användningen av serviceplattformen att kräva ett målmedvetet utvecklingsarbete där det är viktigt att beakta arbetsgivarkundernas behov.

Experter som jobbar i kundarbetet har ända sedan början deltagit i det utvecklingsarbete som utförs inom ramen för TE-digi-projektet. Särskilt har fokus försökts läggas till tjänsternas kund- och användarvänlighet.

Detta är en viktig fråga med tanke på uppföljningen av hur reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024 har lyckats och gett effekt. Denna utmaning har nyligen mötts i kommunförsöken med sysselsättning.

Syftet är att utveckla verifieringen av effekterna efter åtgärderna och uppföljningen av hela reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024 genom att utnyttja uppgifterna i inkomstregistret. I ärendet inleds en förstudie som beretts gemensamt av ANM och UF-centret.

Överföringen av kunduppgifter från olika kundinformationssystem ska ske via kundinformationsresurserna. För detta ändamål gäller det att se till att informationsstrukturerna är interoperabla samt att bygga upp gränssnittslösningar.

Även i fortsättningen är stöd till arbetskraftens rörlighet av avgörande betydelse. Tjänstemannen ska ha kännedom om jobbsökande och lediga jobb i alla områden.

Våren 2022 låter man göra en utvärdering av dataskyddseffekterna i fråga om den regeringsproposition som är under beredning. Utvärderingen ska göras av en extern expert.

I reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024 ändras de olika aktörernas roller även vid behandlingen av kunduppgifter. Detta är en potentiell dataskyddsrisk som regeringen i sin proposition ska vara beredd på. På grund av vikten av frågan har ANM och UF-centret beställt en extern utvärdering av dataskyddseffekterna, och utvärderingen slutförs våren 2022.

Uppgifter om enskilda jobbsökande kan inte överföras från informationsresurserna till vilket system som helst. I egenskap av gemensamt personuppgiftsansvariga ansvarar UF-centret och arbetsförmedlingarna för detta.
 

Artificiell intelligens har till exempel använts vid utvecklingen av en så kallad matchningsfunktion för Jobbmarknaden.

Syftet med lagstiftningen är att möjliggöra tillgång till ett tillräckligt informationsunderlag för att genomföra en uppföljning och en utvärdering av organiseringen av skötseln av sysselsättningen samt för statistikföringen och den kunskapsbaserade ledningen.

Det är sant att tidpunkterna för färdigställandet och införandet av TE-digi har skjutits upp flera gånger. Tidsplanen för införandet från slutet av 2022 och framåt är den nuvarande uppskattningen och vi arbetar hårt för att den ska hållas.