Hoppa till innehåll

Regeringen föreslår förbättringar i ställningen för dem som arbetar varierande arbetstid och mer förutsägbara arbetsvillkor

arbets- och näringsministeriet
Utgivningsdatum 21.4.2022 13.51 | Publicerad på svenska 22.4.2022 kl. 15.13
Pressmeddelande

Genom propositionen fastställs i enlighet med regeringsprogrammet etableringen av arbetstiden i arbetsavtal med varierande arbetstid. Dessutom genomförs de ändringar som EU:s arbetsvillkorsdirektiv förutsätter bland annat när det gäller förutsägbarheten för arbetsvillkoren. Regeringen överlämnade propositionen om detta till riksdagen den 21 april 2022.

Med arbetsavtal med varierande arbetstid avses nolltimmarsavtal och andra avtal där man i stället för det fasta antalet arbetstimmar har kommit överens om att arbetstiden varierar mellan vissa timantal (t.ex. 0–30 timmar i veckan). 

”Nolltimmarsavtal kan inte användas om det inte finns ett verkligt behov av dem. Arbetstagarens ställning är i fortsättningen tryggare när minimiarbetstiden måste granskas regelbundet”, konstaterar arbetsminister Haatainen.

Arbetstagarens minimiarbetstid ska granskas med 12 månaders mellanrum

Arbetsgivaren ska i fortsättningen ha en starkare skyldighet att granska hur det varierande arbetstidsvillkoret motsvarar arbetsgivarens behov av arbetskraft. Med arbetstidsvillkor avses det antal timmar som överenskommits i arbetsavtalet. Granskningen ska göras med högst 12 månaders mellanrum. 

Arbetstagaren ska erbjudas en höjning av minimiarbetstiden, om antalet arbetade timmar under granskningsperioden och arbetsgivarens behov av arbetskraft visar att arbetstagarens minimiarbetstid kan fastställas till en högre nivå. Om till exempel arbetstimmarna för en arbetstagare som arbetar med nollavtal har stabiliserats till 10–30 timmar per vecka under granskningsperioden och arbetsgivarens behov av arbetskraft bedöms vara detsamma, ska arbetstagaren erbjudas en höjning av minimiarbetstiden till 10 timmar per vecka.

Genom propositionen ska föresatsen i regeringsprogrammet om etablering av arbetstiden för personer som arbetar varierande arbetstid fastställas genom lagstiftning. Ändringen förbättrar ställningen för dem som arbetar varierande arbetstid. 

Tydligare och mer förutsägbara arbetsvillkor för arbetstagare

Genom regeringspropositionen genomförs dessutom de ändringsbehov som följer av EU:s arbetsvillkorsdirektiv.

”Ändringarna i arbetsvillkorsdirektivet stärker spelreglerna för ett rättvist arbetsliv och arbetstagarens ställning. Tydlighet och förutsägbarhet tjänar såväl arbetstagarnas som arbetsgivarnas intressen”, säger arbetsminister Tuula Haatainen. 

Arbetsgivaren ska även i nuläget ge arbetstagaren skriftlig information om de centrala villkoren i arbetet, om inte villkoren framgår av ett skriftligt arbetsavtal. Det föreslås att arbetsgivaren i fortsättningen ska ge skriftlig information snabbare än för närvarande och även vid korta anställningsförhållanden. Dessutom ska den skriftliga informationen innehålla uppgifter om bland annat den utbildning som arbetsgivaren erbjuder samt om vid vilken försäkringsanstalt arbetsgivaren har ordnat arbetstagarens pensionsskydd eller försäkrat arbetstagaren till exempel med tanke på olycksfall i arbetet. Dessutom gäller de nya uppgifterna särskilda krav som hänför sig till planeringen av arbetsskift i avtal med varierande arbetstid.

Om en arbetsgivare har en lagstadgad eller kollektivavtalsbaserad skyldighet att erbjuda en arbetstagare utbildning, ska utbildningen vara avgiftsfri för arbetstagaren. Dessutom ska den tid som använts för utbildningen räknas som arbetstid och i den mån det är möjligt ordnas under ordinarie arbetsskift.

Arbetsgivaren ska på begäran av en visstidsanställd eller arbetstagare som utför deltidsarbete i fortsättningen även ge ett skriftligt och motiverat svar om möjligheten att förlänga den ordinarie arbetstiden enligt arbetsavtalet eller arbetsavtalets längd. 

Arbetstagaren kan få ersättning för indraget arbetsskift

De ändringar som föreslås i arbetstidslagen hänför sig till arrangemangen för varierande arbetstid. I lagen föreslås bestämmelser om i vilka fall påförandet av ett arbetsskift förutsätter arbetstagarens samtycke. Detta gäller till exempel situationer där arbetsgivaren vill låta arbetstagaren utföra arbetsskift utanför de veckodagar eller tider som meddelats i informationen om villkoren i arbetet.

Dessutom ska arbetstagaren när ett arbetsskift ställs in 48 timmar innan arbetsskiftets början få en skälig ersättning för den olägenhet som orsakas av att arbetsskiftet ställs in. Ändringen gäller situationer där sådan ersättning eller lön inte annars betalas med stöd av lagen, kollektivavtalet eller ett avtalat och bindande arbetsskift. 

De föreslagna ändringarna görs bland annat i arbetsavtalslagen och arbetstidslagen. Lagarna ska träda i kraft den 1 augusti 2022. Förslagen har beretts på trepartsbasis. 

Ytterligare information:
Iiris Niinikoski, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 029 504 7372
Elli Nieminen, specialsakkunnig, tfn 029 504 8247
Nico Steiner, regeringsråd, tfn 029 504 9001

Tillbaka till toppen