Ställningen för dem som arbetar varierande arbetstid stärks – förbättringar också av förutsägbarheten och öppenheten i fråga om arbetsvillkor
Etableringen av arbetstiden i arbetsavtal med varierande arbetstid fastställs i enlighet med regeringsprogrammet. Dessutom verkställs de ändringar som förutsätts enligt EU:s arbetsvillkorsdirektiv. Bland annat förpliktar dessa arbetsgivaren att ge arbetstagaren information om arbetsvillkoren i större omfattning och snabbare.
Republikens president stadfäste lagarna den 8 juli 2022. Lagarna träder i kraft den 1 augusti 2022.
Med arbetsavtal med varierande arbetstid avses nolltimmarsavtal och andra avtal där man i stället för det fasta antalet arbetstimmar har kommit överens om att arbetstiden varierar mellan vissa timantal (till exempel 0–30 timmar i veckan).
”Nolltimmarsavtal kan inte användas om det inte finns ett verkligt behov av dem. En regelbunden granskning av minimiarbetstiden tryggar och förbättrar arbetstagarens ställning. Om det ständigt finns mer arbete ska det också synas i arbetsavtalet”, säger arbetsminister Tuula Haatainen.
Arbetstagarens minimiarbetstid ska granskas regelbundet
Arbetsgivaren ska i fortsättningen ha en starkare skyldighet att granska hur det varierande arbetstidsvillkoret motsvarar arbetsgivarens behov av arbetskraft. Med arbetstidsvillkor avses det antal timmar som överenskommits i arbetsavtalet. Granskningen ska göras med högst 12 månaders mellanrum.
I gällande arbetsavtal ska den första granskningen göras inom tolv månader efter lagens ikraftträdande, det vill säga senast den 1 augusti 2023.
Arbetstagaren ska erbjudas en höjning av minimiarbetstiden, om antalet arbetade timmar under granskningsperioden och arbetsgivarens behov av arbetskraft visar att arbetstagarens minimiarbetstid kan fastställas till en högre nivå. Om till exempel arbetstimmarna för en arbetstagare som arbetar med nollavtal har stabiliserats till 10–30 timmar per vecka under granskningsperioden och arbetsgivarens behov av arbetskraft bedöms vara detsamma, ska arbetsgivaren erbjuda arbetstagaren en höjning av minimiarbetstiden till 10 timmar per vecka.
Ändringarna genomför föresatsen i regeringsprogrammet om att etablering av arbetstiden för personer som arbetar varierande arbetstid fastställs genom lagstiftning.
Mer förutsägbara och tydligare arbetsvillkor för arbetstagaren
Samtidigt verkställs de ändringar som förutsätts enligt EU:s arbetsvillkorsdirektiv.
”Ändringarna i arbetsvillkorsdirektivet stärker spelreglerna för ett rättvist arbetsliv och arbetstagarens ställning. Både arbetstagare och arbetsgivare drar nytta av tydliga och förutsägbara arbetsvillkor”, betonar arbetsminister Haatainen.
Arbetsgivaren ska i fortsättningen ge skriftlig information om de centrala villkoren i arbetet snabbare än för närvarande och även vid korta anställningsförhållanden. Detta gäller sådana situationer där uppgifterna inte framgår av ett skriftligt arbetsavtal. Den skriftliga informationen ska innehålla uppgifter om bland annat den utbildning som arbetsgivaren erbjuder samt om de försäkringsanstalter där arbetsgivaren har ordnat arbetstagarens pensionsskydd eller försäkrat arbetstagaren med tanke på olycksfall i arbetet eller yrkessjukdom.
Om en arbetsgivare har en lagstadgad eller kollektivavtalsbaserad skyldighet att erbjuda en arbetstagare utbildning, är utbildningen avgiftsfri för arbetstagaren. Dessutom räknas den tid som använts för utbildningen som arbetstid och den ordnas under ordinarie arbetsskift i den mån det är möjligt.
Arbetsgivaren ska i fortsättningen även ge ett skriftligt och motiverat svar om möjligheten att förlänga den ordinarie arbetstiden enligt arbetsavtalet eller arbetsavtalets längd, om en visstidsanställd eller arbetstagare som utför deltidsarbete begär det.
Ersättning till arbetstagaren för indraget arbetsskift
Arbetsgivaren ska betala en skälig ersättning till en arbetstagare med varierande arbetstid, om arbetsskiftet inställs 48 timmar innan arbetsskiftet börjar. Detta gäller situationer där sådan ersättning eller lön inte annars betalas med stöd av lagen, kollektivavtalet eller ett avtalat och bindande arbetsskift.
I fortsättningen fastställs det i lagen i vilka fall påförandet av ett arbetsskift förutsätter samtycke av en arbetstagare med varierande arbetstid. Om arbetsgivaren till exempel vill låta arbetstagaren utföra arbetsskift utanför avtalade veckodagar eller klockslag, krävs arbetstagarens samtycke.
Förslagen har beretts på trepartsbasis.
Ytterligare information:
Iiris Niinikoski, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 029 504 7372 (frågor till arbetsministern)
Elli Nieminen, specialsakkunnig, tfn 029 504 8247
Nico Steiner, regeringsråd, tfn 029 504 9001
Hankeikkuna: Genomförandet av sk. arbetsvillkorsdirektivet och nolltimmarsavtal