Utredning: Finlands arbetsmarknader och yrken kan anpassa sig till den gröna omställningen – behovet av hög kompetens och expertarbete ökar
Den gröna omställningen förändrar yrkesstrukturen i Finland och ökar efterfrågan på så kallade gröna färdigheter och yrken, berättar en utredning som Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT och MDI Public Oy utarbetat för statsrådet. För att svara på förändringen krävs ett mångsidigt och smidigt utbildningsutbud samt företagens egna satsningar på kompetens. I utredningen konstaterades också ett behov av en europeisk klassificering för att bedöma hur gröna olika yrken är.
Utredningen granskade effekterna av den gröna omställningen på yrken och yrkesstrukturen i Finland. Huvudsyftet var att definiera och klassificera så kallade gröna yrken. Detta gör det möjligt att bedöma effekterna av omställningen på yrkesstrukturen och arbetsmarknaden samt hur väl arbetsmarknaden anpassar sig till förändringen.
Gröna yrken är sådana som kräver gröna uppgifter och färdigheter för att utövas: till exempel olika yrken som kräver specialistkompetens och ingenjörskompetens. Gröna yrken kan också vara förlagda inom sektorer med klimatutsläpp, eftersom graden av grönhet definieras utifrån yrkenas arbetsbeskrivningar. Tillvägagångssättet gör ingen skillnad på om ingenjören arbetar vid exempelvis ett företag som producerar fossil energi eller vid ett företag som tillverkar solpaneler. I båda fallen har ingenjören samma kompetens, men den tillämpas på olika sätt.
”Den gröna omställningen kan minska efterfrågan på arbetskraft inom vissa yrken, men på lång sikt skapar den ett behov av kompetent arbetskraft. Arbetsmarknaden och yrkena har potential att anpassa sig till den gröna omställningen på samma sätt som de har anpassat sig till den tekniska förändringen och digitaliseringen. Utmaningen är dock att ta itu med den redan rådande bristen på experter”, säger Henna Busk, seniorekonom vid Pellervo ekonomiska forskningsinstitut.
Enligt utredningen arbetar för närvarande omkring en femtedel av de sysselsatta i gröna yrken. Många sysselsatta skulle också kunna gå över till gröna yrken. Omkring 40 procent av de sysselsatta arbetar i så kallade icke-gröna parallellyrken som till sitt uppgiftsinnehåll liknar de gröna yrkena. Till exempel kan olika processarbetares uppgifter och färdigheter uppdateras för att främja den gröna omställningen.
”De icke-gröna och de gröna färdigheterna är i allmänhet inte så långt ifrån varandra, och det är relativt enkelt att lära sig de nya färdigheterna genom lämplig utbildning och inlärning i arbetet. Å andra sidan kräver de gröna yrkena ofta hög utbildning, så det är viktigt att befolkningen har en hög utbildningsnivå och att nivån upprätthålls för att underlätta anpassningen till förändringar”, säger Henna Busk.
Vid klassificeringen av de gröna yrkena har man använt sig av amerikanskt O*NET-material, som för närvarande är den enda tillgängliga informationskällan i ämnet. Det skulle vara viktigt att en motsvarande grönhetsklassificering på basis av uppgifter och kompetens för yrken så snart som möjligt också skulle utarbetas för den europeiska yrkesklassificeringen. Även den nationella yrkesklassificeringen bör uppdateras.
Efterfrågan på expertarbete och hög kompetens ökar
Gröna yrken kräver ofta hög utbildning och i dem framhävs kognitiva och icke-rutinmässiga färdigheter. Även kompetensbehoven vad gäller naturvetenskap, teknologi, teknik och matematik förväntas öka i och med den gröna omställningen.
”Efterfrågan på expertarbete och andra yrken som kräver hög kompetens kommer sannolikt att öka i och med den gröna omställningen. På grundval av denna utredning förklarar färdigheter i fysik, byggande, teknik och geografi bäst hur gröna olika yrken är. Utbildningssystemet måste svara mot snabbt föränderliga kompetensbehov genom att diversifiera utbudet, och även företagen måste satsa mer på kompetensutveckling”, säger Henna Busk.
Stora företag upplever omställningen som en möjlighet, små som ett hot
På grundval av tidigare undersökningar och intervjuer kan man anta att effekterna av den gröna omställningen på den totala sysselsättningen på lång sikt är måttliga. I regel skapar den gröna omställningen fler tillväxtmöjligheter än hotbilder för det finländska näringslivet och arbetsmarknaden.
Den gröna omställningen kommer att drabba sektorer med klimatutsläpp hårdare. Omställningen kan därför få skadligare effekter på områden där en stor andel av de sysselsatta arbetar inom sådana sektorer. I dessa regioner bör man överväga stödåtgärder för arbetssökande och ny anställning.
I planeringen av politiska åtgärder bör man också beakta att situationen för företag av olika storlekar varierar. I större företag upplevs den gröna omställningen som positiv och något som medför tillväxtmöjligheter, men för de mindre framstår den mer som ett hot mot affärsverksamheten. Små företag har ofta inte råd med de investeringar som krävs för omställningen.
Enligt forskare är det på grund av företagens betydande investeringsbehov viktigt att ha förutsägbara strategiska riktlinjer som kan övergå från en regeringsperiod till en annan. Dessutom bör olika finansieringskanaler och FoUI-finansiering säkerställas.
”Det finns anledning att öka riktad handledning och rådgivning om tillgängliga stöd. Små företag i synnerhet är omedvetna om den gröna omställningen och dess effekter, därför behövs mer information”, säger Mikko Valtakari, ledande expert vid MDI.
Utredningen genomfördes i samarbete med Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT och MDI Public Oy.
Ytterligare information: Henna Busk, seniorekonom, Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT
tfn 040 164 8136, [email protected], Mikko Valtakari, ledande expert, MDI Public Oy/FCG, tfn 040 569 1568, [email protected] och Hanna Hämäläinen, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7060, [email protected]
Statsrådets tväradministrativa och snabbt genomförda utredningar ger information om frågor som är viktiga för statsrådets beslut och som kräver ett snabbt avgörande. För innehållet i utredningsrapporten svarar tillhandahållarna av informationen, det motsvarar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.