Nätverket av naturskyddsområden i Barentsregionen har kompletterats med två nya områden i nordvästra Ryssland

I Ryssland har det inrättats två nya naturskyddsområden nära gränsen mot Finland. På halvön Zaonezje i Karelen har det inrättats ett naturminnesmärke och i Archangelsk ett större skyddsområde.

Finländare har aktivt deltagit i det internationella forskningssamarbete som ligger till grund för beslutet att inrätta skyddsområdena.

I det område som utgör naturminnesmärket i Zaonezje förekommer sällsynta mossor, svampar och insekter

Halvön Zaonezje ligger i sjön Onega i Karelska republiken, och det naturminnesmärke som inrättats där omfattar ca 1 504 hektar. Karelska republiken fattade i juni 2019 beslut om att inrätta ett skyddsområde. Syftet med skyddsområdet är att skydda halvöns unika gran- och tallskogar, där det förekommer sällsynta mossor, svampar och insekter.

Det nya naturminnesmärket i Zaonezje är också i kulturellt avseende ett viktigt område, och genom att skydda området säkerställer man att det enhetliga skogslandskap som kan ses från ön Kizji ‒ som är ett av UNESCO:s världsarvsobjekt ‒ bevaras. I Ryssland inrättas naturminnesmärken också i områden som har särskild vetenskaplig, kulturell eller historisk betydelse. Karelska republikens naturresurs- och miljöministerium berättar i sitt pressmeddelande att det nya skyddsområdet inrättas som en del av programmet under 100-årsjubileumsåret i Karelen.

En internationell forskningsgrupp föreslog att ett skyddsområde ska inrättas på halvön Zaonezje, eftersom en betydande del av de mossor, lavar, kärlväxter, svampar och insekter som förekommer i området är hotade. Forskargruppen kartlade områdets naturvärden inom projektet Barents Protected Area Network (BPAN), som samordnas av Finlands miljöcentral.

Finländska forskare har redan länge dokumenterat arter i området. Bland annat den finländska insektsforskaren Bertil Poppius studerade arterna i området redan i början av 1800-talet. De resultat som dokumenterats av finländska forskare har varit värdefulla, eftersom man med hjälp av dem har kunnat undersöka förändringar som skett på lång sikt.

Det fridlysta urskogsområdet vid Norra Dvina är ett resultat av långsiktig planering

I oktober 2019 beslutade Archangelskområdet att fridlysa ett urskogsområde mellan Norra Dvina och dess biflod Pinega. Det nya fridlysta området omfattar 300 000 hektar skog som till största delen har undgått att påverkas av mänsklig aktivitet. Naturresurs- och skogsbruksministeriet i Archangelskområdet rapporterade att området kunde inrättas tack vare förhandlingsarbete som pågått i över 15 års tid.

Skogarna invid Norra Dvina hör till de sista stora orörda skogsområdena i europeiska Ryssland. Området är en betydande kolsänka och utgör livsmiljö för över 60 hotade arter. I skogarna i det fridlysta området lever flera hotade arter, bland annat djurarter som vildren, havsörn, fiskgjuse och berguv samt växtarter som guckusko, skogsfru och lunglav.

Urskogarna i området har minskat betydligt under de senaste årtiondena. I det nya fridlysta området är all verksamhet som skadar skogsekosystemen förbjuden. Den internationella forskningsgruppen i BPAN-projektet har också bedömt att urskogarna vid Norra Dvina har högt skyddsvärde.

Mer information:

Henna Haapala, konsultativ tjänsteman, miljöministeriet, tfn +358 295 250 070, [email protected]

Tapio Lindholm, ledande sakkunnig, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 379, [email protected]

Aimo Saano, chef för forskningssamarbetet, Forststyrelsens naturtjänster, tfn 0400 346 467, [email protected]