Utredning: Yrkesinriktad arbetskraftsutbildning ökar sysselsättningen och inkomsterna - dess inriktning och resurser bör förbättras

Yrkesinriktad arbetskraftsutbildning ökar sysselsättningen för deltagarna med i genomsnitt 5–10 procentenheter och de genomsnittliga årliga löneinkomsterna med cirka 2 500 euro beroende på granskningstidpunkt och målgrupp, uppger en rapport som upprättats av Pellervo ekonomisk forskning PTT, Forskning om arbete och ekonomi LABORE och MDI Public.

I enkäterna som gjordes i undersökningen fick utbildningarna goda betyg av såväl kunder, arbetsgivare, serviceproducenter som tjänstemän. Arbetskraftsutbildningens inriktning, resursfördelning och kundhandledning bör dock förbättras.

I undersökningen utreddes hur den yrkesinriktade arbetskraftsutbildningen fungerar, hur effektiv den är och vilka utvecklingsbehov utbildningen har ur flera håll och inom till och med 10 år. I analyserna användes arbets- och näringsministeriets och Statistikcentralens registermaterial samt intervjuer och enkäter. Enkäterna riktades till arbetskraftsutbildningens kunder, arbetsgivare, serviceproducenter och representanter för arbets- och näringsförvaltningen. I undersökningen utreddes dessutom förändringar i arbetskraftsutbildningen till följd av reformen inom yrkesutbildning på andra stadiet år 2018.

Enligt resultaten ökar den yrkesinriktade arbetskraftsutbildningen sysselsättningen för deltagarna med i genomsnitt 5–10 procentenheter och de genomsnittliga årliga löneinkomsterna med cirka 2 500 euro beroende på granskningstidpunkt och målgrupp. Påverkan på de årliga disponibla penninginkomsterna var cirka 1 000 euro.

Utbildningens positiva sysselsättningskonsekvenser visar sig omkring ett till två år efter utbildningens början, men inverkan på deltagarna är mycket långvarig, upp till 10 år.

”Betydande inlåsningseffekter hänför sig till yrkesinriktade arbetskraftsutbildningar och effekternas storlek beror på utbildningens längd. Längre utbildningar har också större effekter för sysselsättningen och inkomsterna”, säger Henna Busk, seniorekonom vid Pellervo ekonomisk forskning PTT.

Varje år lämnas omkring 90 000 ansökningar in till yrkesinriktad arbetskraftsutbildning. De sökande är till största delen arbetslösa, men bland dem finns också sysselsatta, permitterade och personer utanför arbetskraften. Endast hälften av de sökande antas slutligen, dvs. finns det en större efterfrågan på utbildningen än vad som finns tillgängligt. Resurserna för utbildningen bör ökas.

Det regionala utbudet diversifierades efter reformen av yrkesutbildningen

I enkäterna bedömdes att de metoder som använts vid anskaffningen av yrkesinriktad arbetskraftsutbildning och processerna vid anordnandet av utbildningen i huvudsak var fungerande. Utbildningarna fick också goda helhetsbetyg. I undersökningen undersöktes också med hjälp av statistikanalys de förändringar i arbetskraftsutbildningen som reformen inom yrkesutbildning på andra stadiet 2018 medförde.

”Efter reformen av yrkesutbildningen har strukturen för utbudet av arbetskraftsutbildningar diversifierats så att utbildning i många målyrken har kunnat ordnas i flera ekonomiska regioner. Utbildningen fokuseras mer än tidigare till hösten. Reformen syftade till att göra det mer flexibelt att börja i utbildningarna, så detta mål har inte uppnåtts fullt ut när det gäller arbetskraftsutbildningen”, säger Tuomo Suhonen, tf. forskningsdirektör vid Labore.

Undersökningen ger många politiska rekommendationer för att utveckla den yrkesinriktade arbetskraftsutbildningen.

”När det gäller arbetskraftsutbildningar ska information spridas i större utsträckning både till arbetsgivare, potentiella deltagare och anställda vid arbets- och näringsbyråer och kommunförsök. Arbetsgivarnas medvetenhet om utbildningarna kunde vara bättre och även kunderna önskade sig mer information på klarspråk om innehållet i utbildningarna. Kunderna skulle också ha nytta av att veta hur deltagandet i utbildningen påverkar förmånerna”, berättar Minna Mayer, ledande sakkunnig vid MDI.

Stöd behövs redan före utbildningen och under övergången till arbetslivet

Vissa kunder behöver redan stöd för att söka till utbildningar, och dessutom behövs mer aktivt stöd för övergången från utbildning till arbetsliv. För många deltagare är bristen på erfarenhet ett stort hinder för sysselsättning. I slutet av utbildningen önskas till exempel jobbsökarutbildning och CV-kliniker eller till och med en direkt plats för arbetspraktik.

Undersökningen visade att personer som har bättre förutsättningar att sysselsättas än genomsnittet valdes ut till de yrkesinriktade arbetskraftsutbildningarna. Utbildningarna bör i högre grad inriktas och skräddarsys även för dem som har sämre förutsättningar att sysselsättas. Dessa är till exempel de som endast har genomgått grundskoleutbildning och de som befinner sig utanför arbetskraften. Men i praktiken är detta dock svårt och kräver tilläggsresurser. Vid sidan av de skräddarsydda utbildningarna behövs sannolikt sektorsövergripande handlednings- och stödtjänster.

Projektet för bedömning av den yrkesinriktade arbetskraftsutbildningens funktion och konsekvenser har genomförts som en del av genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021. Forskningsprojektet genomfördes i samarbete med Pellervo ekonomisk forskning PTT, Forskning om arbete och ekonomi LABORE och MDI Public Oy.

Ytterligare information: Henna Busk, seniorekonom, Pellervo ekonomisk forskning PTT, tfn 040 164 8136, [email protected], Minna Mayer, ledande sakkunnig, MDI Public Oy, tfn 040 709 6898, [email protected], Tuomo Suhonen, forskningsdirektör, Forskning om arbete och ekonomi LABORE, tfn 040 940 2916, [email protected], Minna Nieminen, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7366, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.