Reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024: Ministerarbetsgruppen drog upp riktlinjer för ändringarna i utkastet till regeringsproposition utgående från remissvaren
Remissrundan för utkastet till lagförslag som gäller reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024 avslutades den 27 juni 2022. Inom den utsatta tiden lämnades 373 utlåtanden in. Utifrån responsen drog ministerarbetsgruppen för främjande av sysselsättningen den 7 juli upp vissa nya riktlinjer bland annat i fråga om kommunernas organiseringsansvar, produktionen av tjänster och finansieringsmodellen. De stora linjerna i propositionen förblir oförändrade och propositionen går därefter vidare till laggranskningen.
Målet med reformen är en servicestruktur som stöder snabb sysselsättning och ökar arbets- och näringstjänsternas effektivitet, tillgänglighet, resultat och mångsidighet. När samma anordnare ansvarar för sysselsättningstjänsterna, kommunens utbildningstjänster och näringstjänsterna stöder de bättre målen för snabb sysselsättning och behoven hos regionens näringsliv.
I samband med överföringen skapas en finansieringsmodell för kommunerna som sporrar dem att utveckla sin verksamhet. På detta sätt ska reformen främja sysselsättningen så att det uppstår 7 000–10 000 nya sysselsatta.
”Regeringen genomför nu en betydande reform och för sysselsättningstjänsterna in i en ny tid. Överföringen av arbets- och näringstjänsterna till kommunerna för tjänsterna närmare kunderna – både arbetssökande och arbetsgivare. Kommunerna och områdena har goda utgångspunkter att erbjuda tjänster som riktar sig till kunderna och som lämpar sig för den lokala arbetsmarknadens behov. Därmed kan man beakta de lokala situationerna både vid skötseln av arbetslösheten och vid lösningen av bristen på arbetskraft”, säger arbetsminister, ordföranden för ministerarbetsgruppen Tuula Haatainen.
Vissa undantag från kommunernas organiseringsansvar
I utkastet till proposition är kriteriet för organiseringsansvaret ett arbetskraftsunderlag på 20 000 personer. Kommunerna ska vid behov skapa ett gemensamt sysselsättningsområde med andra kommuner för att kriteriet ska uppfyllas. Samarbetsområdena ska vara fungerande med tanke på arbetsmarknaden och arbetslivet. Dessutom ska de kommuner som bildar ett samarbetsområde hänga ihop geografiskt.
Ministerarbetsgruppen fastställde den 7 juli att den nedre gränsen för arbetskraftsunderlaget på 17 000 personer, som ursprungligen föreslogs för beviljande av undantag, slopas. Undantag från organiseringsansvaret kan sökas för att säkerställa skärgårdskaraktären, de långa avstånden samt de språkliga och kulturella rättigheterna samt för ordnandet av vissa tjänster, behovet av dem samt särskilda faktorer som hänför sig till kostnaderna.
I fråga om alla undantag gäller kravet att kommunen eller sysselsättningsområdet har anvisat tillräckliga ekonomiska resurser och personalresurser för ordnandet av sysselsättningstjänster och att servicenivån inte försämras till följd av undantaget. Kommunen eller sysselsättningsområ-det ska ansöka om undantag hos statsrådet och till ansökan foga en plan för ordnande av arbets-kraftsservice.
Ikraftträdandet av reformen flyttas fram till den 1 januari 2025.
Produktion av tjänster i samarbete mellan kommunerna
Till propositionen fogades en ny paragraf om produktion av tjänster. I beslut som gäller produktion av arbetskraftsservice i samarbete mellan kommunerna beaktas enligt ministerarbetsgruppens riktlinjer den befintliga verksamheten i de kommuner som deltar i samarbetet, befolkningsstruk-turen i sysselsättningsområdet, kundernas servicebehov och andra omständigheter som gäller tillhandahållandet av service. Kommuner som samarbetar kan avtala om utövandet av myndig-heternas befogenheter med avvikelse från bestämmelserna i kommunallagen.
Ändringar i finansieringsmodellen för att förbättra funktionaliteten
Ministerarbetsgruppen beslutade att ändra grunderna för fördelning av finansieringen av den arbetskraftsservice som överförs till kommunerna. I finansieringsmodellen höjs den omfattande arbetslöshetens tyngd från 30 procent till 50 procent och den arbetsföra befolkningens tyngd sänks från 70 procent till 50 procent. I kommunkompensationen bibehålls granskningen av tvärsnittsåret, men kompensationen höjs årligen i enlighet med folkpensionsindex, vilket innebär att kompensationen inte sjunker reellt under årens lopp. Syftet med detta är att förbättra det finansiella systemets funktion.
Till uppgifterna för den riksomfattande delegationen för främjande av sysselsättningen fogas en bedömning av hur väl finansieringssystemet fungerar.
Kommuner kan få lönesubvention även i fortsättningen
Kommunerna ska också i fortsättningen ha möjlighet att få lönesubvention för sysselsättning på samma villkor som andra arbetsgivare. Utvecklingen av användningen av lönesubvention ska följas upp i synnerhet vid regionala samarbets- och utvärderingssamtal.
Skyldighet att använda statens kundinformationssystem
Kommunerna ska åläggas en skyldighet att använda statens kundinformationssystem för att praxis för registrering av kunduppgifter ska förbli enhetlig, för att datasäkerhets- och informationssäkerhetsrisker i samband med behandlingen av kunduppgifter ska kunna minskas, för att de svårigheter som upphandlingslagstiftningen medför ska kunna undvikas samt för att kostnaderna för utveckling och upprätthållande av informationssystemen och därigenom de ekonomiska konsekvenserna av ändringen ska dämpas.
Utifrån remissvaren gjordes dessutom flera mindre preciseringar i propositionen.
Regeringens proposition går därefter vidare till laggranskningen och avsikten är att propositionen lämnas till riksdagen hösten 2022. Organiseringsansvaret för arbetskraftsservicen överförs till kommunerna den 1 januari 2025.
Ytterligare information:
Mikko Heinikoski, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 029 504 7175
Jan Hjelt, regeringsråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 8940 (t.o.m. 15.7)
Lari Anttonen, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7088 (fr.o.m. 18.7)