Statsminister Sanna Marins tal vid remissdebatten om budgetpropositionen tisdagen den 20 september 2022

Statsminister Sanna Marin höll ett tal i riksdagen vid remissdebatten om regeringens budgetproposition tisdagen den 20 september 2022. Tal med reservation för ändringar.

Ärade talman!

De beslut som gäller budgeten för 2023 har beretts i ett exceptionellt läge.

Sysselsättningen i Finland har stigit till en rekordhög nivå, men samtidigt påverkas de ekonomiska utsikterna av Rysslands krig i Ukraina.

Den tilltagande inflationen och de kraftiga energiprishöjningarna till följd av den ryska invasionen försvagar köpkraften och hotar den ekonomiska tillväxten.

Samtidigt kräver det förändrade läget nya slags satsningar på försörjningsberedskap, försvar samt hållbar tillväxt och välfärd.

På grund av det exceptionellt osäkra läget är syftet med regeringens budgetbeslut att skapa stabilitet och svara på de akuta behov som krisen för med sig. Samtidigt säkerställs förutsättningarna för investeringar i grön omställning och en hållbar tillväxt i framtiden.

Ärade talman!

Regeringen föreslår flera åtgärder för att stödja allmänhetens köpkraft. Särskild vikt läggs vid att stödja barnfamiljer.

Avgifterna för småbarnspedagogik sänks permanent med 70 miljoner euro. Reformen genomförs så att såväl incitamenten för arbete som ställningen för familjer med små och medelstora inkomster förbättras.

Barnförhöjningen inom utkomstskyddet för arbetslösa och utkomststödets grunddel för barn under 18 år höjs för 2023. Dessutom föreslås det tidsbegränsade höjningar av studiepenningens försörjarförhöjning och ensamförsörjartillägget till barnbidrag.

Höstens tilläggsbudgetproposition innehåller ett förslag till extra barnbidrag för en månad i slutet av 2022. Det extra barnbidraget ska inte inverka på nivån på utkomststödet.

Det görs ingen indexhöjning i takbeloppet för läkemedelskostnader 2023. Takbeloppet hålls alltså på samma nivå som i år, även om läkemedelpriserna och de indexbundna förmånerna stiger.

Som ett led i denna helhet inleds också ett försök som gäller det skyddade beloppet vid utsökning. Försöket ska pågå i ett år, och målet är att höja det skyddade beloppet så att det ligger på samma nivå som garantipensionen.

Åtgärder vidtas också i fråga om trafik och arbetsresor. Mervärdesskatten på persontransporter sänks till noll för de fyra första månaderna av 2023. Höjningen av avdraget för arbetsresor fortsätter att gälla, och arbetsinkomstavdraget för personer över 60 år höjs stegvis.
 

Ärade talman!

Ryssland skärper tillgången till energi i Europa och försöker på så sätt undergräva vårt stöd för Ukraina.

Därför har regeringen fattat beslut för att stödja särskilt försörjningen för låg- och medelinkomsttagare som bor i eluppvärmda egnahemshus eller radhus.

Regeringen bereder ett tidsbundet inkomstskatteavdrag för el. Dessutom kompenseras de kraftigt höjda elpriserna med ett ekonomiskt elstöd till låginkomsthushåll som inte kan dra nytta av skatteavdraget.

Elavdraget och elstödet bereds nu så snabbt som möjligt, och avsikten är att de ska överlämnas till riksdagen för behandling nästa månad. Målet är att skapa stödmodeller som riktar sig till andra än höginkomsttagare och som kan tas i bruk snabbt.

I syfte att lindra konsekvenserna av höga elpriser föreslår regeringen också att mervärdesskattesatsen på elenergi sänks till 10 procent från ingången av december till utgången av april.

Det görs justeringar i uppvärmningsnormen i det allmänna bostadsbidraget och bostadsbidraget för pensionstagare samt i underhållsnormen för egnahemshus. Dessutom inleder regeringen beredningen av en windfallskatt och rekommenderar att energibolagen beviljar längre betalningstid än vanligt.
 

Ärade talman!

Det förändrade läget kräver nya slags satsningar på försvar, försörjningsberedskap samt hållbar tillväxt och välfärd.

För försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås ett anslag på sammanlagt cirka en miljard euro. Med anslaget ska man bland annat öka antalet anställda vid försvarsmakten, göra materialanskaffningar och ordna fler repetitionsövningar.

Gränsbevakningsväsendet anvisas medel för utveckling av de centrala kapaciteterna och anskaffning av nya spaningsplan. Det satsas i allt högre grad på beredskapen inför hot mot cybersäkerheten.

Östra Finlands livskraft stärks genom åtgärder som fokuserar på tillgänglighet, kompetensutveckling, turism samt energisjälvförsörjning och grön omställning.
 

Budgetpropositionen svarar inte bara på de akuta behov som krisen för med sig, utan bidrar också till en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar tillväxt.

Regeringen fortsätter att långsiktigt stärka finansieringen av forskning och utveckling. Målet är att öka forsknings- och utvecklingsutgifterna till 4 procent av BNP före 2030.

I propositionen ingår också satsningar på EU:s återhämtnings- och resiliensplan till ett belopp av närmare 600 miljoner euro. Satsningar görs bland annat för att stödja nya energiinvesteringar, finansiera forskning, utveckling och innovation, genomföra vårdgarantin och åtgärda vårdskulden.

Budgetpropositionen svarar således på de behov som krisen för med sig och säkerställer samtidigt förutsättningarna för investeringar i grön omställning och en hållbar tillväxt i framtiden.