Regeringen drog upp riktlinjer för skräddarsydda kompensationsåtgärder för höjda energipriser

Energipriserna har stigit märkbart i Finland under det senaste året och i stor utsträckning även på andra håll i Europa. Ökningen av energipriserna har varit mindre i Finland än i euroområdet i genomsnitt, men ändå betydligt. Regeringen har slagit fast tillfälliga skräddarsydda åtgärder för att svara på höjningen av energipriserna.

Den internationella höjningen av energipriserna beror på flera faktorer. Efterfrågan på energiprodukter har ökat i takt med att den totala efterfrågan återhämtat sig till följd av att den värsta fasen av covid-19-krisen lättat. Samtidigt lider energiproduktionen alltjämt i viss mån av att produktionskapaciteten minskade i början av covid-19-krisen. Väderleksförhållandena och det instabila geopolitiska läget har bidragit till en ytterligare höjning av energipriserna.
 
Variationen i konsumentpriserna på flytande bränslen påverkas i synnerhet av variationen i världsmarknadspriset på råolja. I början av covid-19-krisen sjönk bränslepriserna när efterfrågan minskade. Ökningen av efterfrågan har höjt priset på råolja. Produktionsökningen väntas dock så småningom minska pristrycket. 
 
Regeringen har slagit fast tillfälliga skräddarsydda åtgärder för att svara på höjningen av energipriserna. Åtgärderna fokuserar särskilt på trafiken och riktar sig till hushåll, yrkestrafik och jordbruksföretagare. Åtgärderna omfattar både kortfristiga och långfristiga åtgärder.

När det gäller el har regeringen redan tidigare vidtagit åtgärder. Vid ingången av 2021 sänktes skatten på elström inom industrin, datorhallar och jordbruket till EU:s miniminivå. I år utvidgas den lägre skatten på elström till att omfatta vissa värmepumpar, elpannor och ett större antal datorhallar. Konsumenternas situation på elmarknaden har för sin del förbättrats av att man har ingripit i utvecklingen av elöverföringspriserna. År 2022 kan det tas ut cirka 370 miljoner euro mindre i elöverföringsavgifter av kunderna än år 2020.

Maximibeloppet av resekostnadsavdraget höjs för viss tid

Maximibeloppet av resekostnadsavdraget mellan bostaden och arbetsplatsen höjs för viss tid vid beskattningen för 2022 från 7 000 euro till 8 400 euro. Dessutom höjs det kilometerbaserade resekostnadsavdraget vid användning av egen bil för viss tid under 2022 till 0,30 €/km (tidigare 0,25 €/km).  

Ändringarna i resekostnadsavdraget påverkar beskattningen för cirka 570 000 skattskyldiga. Enligt en statisk bedömning minskar de skatteinkomsterna på 2022 års nivå med ungefär 142 miljoner euro. 

Dessutom utreds möjligheten att dra av kostnader för pendelparkering i fråga om resor mellan hemmet och arbetsplatsen. 

Befrielse från fastighetsskatt för produktionsbyggnader inom jordbruket för viss tid

Fastighetsskatten för produktionsbyggnader inom jordbruket slopas som temporär åtgärd vid beskattningen för 2022, förutsatt att åtgärden är EU-rättsligt godtagbar. Regeringen inleder en diskussion om saken med Europeiska kommissionen. Kommunerna kompenseras för åtgärden i enlighet med regeringsprogrammet. Ifall EU-lagstiftningen inte tillåter denna åtgärd beviljas jordbruket i anslutning till beredningen av tilläggsbudgeten stöd för de kostnader som energikrisen orsakar via andra instrument.

Dessutom bereder regeringen åtgärder för att förbättra jordbrukets inkomstutveckling och lönsamhet på kort och lång sikt, balansera livsmedelskedjans funktion och säkra försörjningsberedskapen. 

Lånegarantimodell för att stödja hushållens klimatvänliga investeringar 

Finansministeriet, kommunikationsministeriet och miljöministeriet bereder i samarbete en statlig lånegarantimodell för privata hushåll samt en modell med statlig fyllnadsborgen för att stödja bostadsaktiebolags klimatvänliga investeringar. 

Målet är att den nya garantimodellen ska riktas till exempel till investeringar som förbättrar byggnaders energiprestanda på ett avsevärt sätt eller förnyar uppvärmningssystemen så att de utnyttjar förnybara energikällor såsom jordvärme eller vind- och solenergi. Garantimodellen kan också gälla byggande av infrastruktur för laddning av fordon samt konvertering och anskaffning av gas- och elbilar. 

Eventuella investeringsobjekt preciseras under beredningens gång. Vid beredningen beaktas villkor som ställs av lagstiftningen, övriga styrmedel och statens riskhantering. 

Beredningen av ett yrkesdieselsystem inleds

Beredningen av ett system för yrkesdieselskatt inleds. Under beredningens gång ska det bedömas om ett yrkesdieselsystem ska genomföras på basis av det nuvarande systemet eller så att det direkta skattestödet för diesel slopas och återbäring betalas retroaktivt för dieselolja som används i yrkestrafik. Beredningen utförs med beaktande av regeringens klimatmål. 

Ett inkomstbaserat och regionbaserat riktat stödsystem för hushåll 

Finansministeriet bereder i samarbete med kommunikationsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och andra berörda ministerier före regeringsförhandlingarna våren 2023 en stödmodell, vars syfte är dels att öka energiskattesystemets klimaträttvisa, dels att svara på oskäliga sociala konsekvenser till följd av kraftiga prishöjningar på bränslen. 

Syftet med beredningen är att skapa en stödmodell där hushållen kan beviljas stöd på inkomst- och regionbasis. Dessutom utreder man om det också går att skapa ett element där en plötslig höjning av marknadspriserna möjliggör utbetalning av automatiskt inkomststöd till hushållen.

Höjningen av energipriserna beaktas i utkomststödet

Regeringen rekommenderar att höjningen av boendekostnaderna på grund av de stigande energipriserna (inkl. elpriset) ska tas i beaktande när utkomststöd beviljas. Syftet med rekommendationen är att lindra de svårigheter som drabbar låginkomsttagare till följd av en plötsligt försämrad ekonomisk situation.

Informationsskyldighet i fråga om elavtal

Regeringen bereder sådana ändringar i elmarknadslagen som underlättar konsumentens ställning i en energipriskris. Avsikten är att öka vetskapen om elleveransavtal med dynamiska priser, dvs. s.k. spotavtal. 

Det föreslås att man i fortsättningen måste få slutförbrukarens uttryckliga samtycke till att ett spotavtal ingås. Vid erbjudandet av ett elleveransavtal med dynamiskt pris ska försäljaren dessutom lämna slutförbrukaren information om såväl möjligheterna, kostnaderna som riskerna med avtalet.

Mer information:
Silja Silvasti, finansministerns specialmedarbetare, tfn 041 515 2233, silja.silvasti(at)gov.fi
Ann-Mari Kemell, finansministerns specialmedarbetare, tfn 050308 3188, ann-mari.kemell(at)gov.fi