Arbetsmarknadsprognos: Sysselsättningen minskar eventuellt mindre än väntat, men risken för en negativ sysselsättningsutveckling är betydande

Coronakrisens konsekvenser för Finlands arbetsmarknad kan bli mindre än man fruktade, förutsatt att det inte kommer en ny epidemivåg med begränsningsåtgärder och förutsatt att världsekonomin återhämtar sig. Antalet arbetslösa arbetssökande uppskattas dock öka under de närmaste åren jämfört med vad det var före krisen. Det finns också en risk för att konsekvenserna för arbetsmarknaden kan bli långvariga.

Arbets- och näringsministeriet publicerade sin  arbetsmarknadsprognos den 18 juni 2020 och den sträcker sig till år 2022. I prognosen avspeglas osäkerheten över hur coronavirusepidemin och ekonomin utvecklar sig. Vid sidan av den primära prognosen har man också utarbetat ett alternativt scenario där konsekvenserna av en ny epidemivåg beaktas och de centrala exportsektorerna återhämtar sig långsamt.

- I ljuset av arbetsmarknadsprognosen ser det ut som om arbetsmarknaden kan återhämta sig relativt bra. Men prognoserna är förknippade med flera frågetecken, och återhämtningen kommer att räcka längre än det fall som vi redan varit med om, säger arbetsminister Tuula Haatainen.

- under krisen har vi gett företagen omfattande stöd och strävat efter att bevara arbetsplatser. Utan dessa åtgärder skulle troligtvis utsikterna för arbetsmarknaden vara dystrare. Trots det är ytterligare åtgärder nödvändiga. Bland annat måste vi satsa på att utveckla kunnandet, konstaterar arbetsminister Haatainen.

Antalet sysselsatta minskar med tio tusentals – ökar igen efter 2021

Enligt arbetsmarknadsprognosen sjunker sysselsättningsgraden fram till 2021, och börjar sedan stiga igen. Den primära prognosen visar att sysselsättningsgraden kommer att vara 72,8 procent år 2022, och 72 procent enligt det så kallade riskscenariot.

Sysselsättningsgraden bedöms stiga till 7,6 procent år 2021 och sedan sjunka till 6,7 procent år 2022. Enligt riskscenariot är sysselsättningsgraden 7,1 procent år 2022. Sysselsättningsgradens stigning bromsas av att utbudet av arbetskraft samtidigt minskar och den dolda arbetslösheten ökar.

I år och under följande år kommer antalet sysselsatta personer enligt den primära prognosen att sjunka med sammanlagt cirka 70 000 personer. Enligt riskscenariot sjunker det emellertid med nästan 100 000 personer. Om detta sker redan under 2020 är antalet sysselsatta personer cirka 30 000 mindre än före krisen.

Utbudet på arbetskraft minskar kraftigt – tillbaka på arbetsmarknaden 2022

Arbetsmarknadsprognosen beskriver också utbudet på arbetskraft, det vill säga summan av antalet sysselsatta och arbetslösa personer. Enligt prognosen minskar utbudet av arbetskraft år 2020 på grund av att den ökade dolda arbetslösheten och den minskade befolkningen. I april 2020 var det särskilt många i de yngsta och äldsta åldersgrupperna som föll bort från arbetskraften. Dessutom har begränsningsåtgärderna under coronakrisen minskat invandringen, som under de senaste åren har ökat arbetskraften.

Antalet nya lediga arbetsplatser har minskat med nästan en tredjedel jämfört med i fjol. Det svaga arbetsmarknadsläget har lett till att människor som har blivit uppsagda eller permitterade inte har sökt ett nytt jobb. Detta bidrar till att öka den strukturella arbetslösheten. Enligt prognosen borde utbudet på arbetskraft börja öka igen under år 2022.

Det första vågen i krisen är över – antalet arbetslösa arbetssökande och permitterade personer minskar

Enligt arbetsförmedlingens statistik har antalet arbetslösa arbetssökande, som också inkluderar heltidspermitterade, minskat i juni efter det höga antalet på cirka 430 000 personer i april-maj.  Särskilt antalet permitterade personer bedöms minska kraftigt i sommar: i oktober bedöms antalet heltidspermitterade vara endast cirka 41 000 anställda.

Enligt den primära prognosen är antalet arbetslösa arbetssökande i genomsnitt 332 000 år 2020, cirka 288 000 år 2021 och cirka 269 000 år 2022. År 2019 var antalet arbetslösa arbetssökande cirka 240 000. Enligt riskscenariot börjar antalet arbetslösa arbetssökande öka igen under hösten, och uppgår till i genomsnitt 355 000 år 2020.

Arbets- och näringsministeriets arbetsmarknadsprognos på kort sikt baserar sig på en statistisk tidsserieanalys, där man utöver konjunkturindikatorer, arbetsmarknadsstatistik och politisk information även utnyttjar finansministeriets prognos om bruttonationalprodukten och Statistikcentralens befolkningsprognoser. Prognosen publiceras två gånger om året.

Ytterligare information:

Johanna Alatalo, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 8084 (efterfrågan på arbetskraft, sysselsättningsgrad)
Erno Mähönen, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 460 0066 (arbetslösa arbetssökande, permitterade)
Liisa Larja, specialsakkunnig, tfn 050 4007352 (utbudet på arbetskraft, dold arbetslöshet)