Samhälleliga effekter av sysselsättningen av partiellt arbetsföra
Modell för kunskapsbaserad ledning och uppföljning av resultaten i fråga om stödåtgärder för sysselsättning
Ett effektivt främjande av sysselsättningen kräver kunskapsbaserad ledning. Det måste vara möjligt att systematiskt bedöma effekterna och kostnadsnyttan av åtgärder för att stödja sysselsättningen av partiellt arbetsföra. Detta har tillsvidare inte varit möjligt. Av denna anledning inledde arbets- och näringsministeriet i april 2020 ett projekt för att utveckla en modell för effektivitetsbaserad sysselsättning. Projektet ingick i programmet för arbetsförmåga för statsminister Sanna Marins regering.
Syftet med projektet var att bedöma de samhälleliga och mänskliga konsekvenserna av partiellt arbetsföras sysselsättning. Ett annat mål var att förbättra uppföljningen av kostnadsnyttan och den resultatbaserade upphandlingen av sysselsättningsfrämjande åtgärder. Målet var att utveckla en modell som gör det möjligt att följa de förändringar som sker i kundens förutsättningar för sysselsättning samt vilka åtgärder som främjar sysselsättningen.
Modellen utvecklades av kompetenscentret för investeringar i samhällsutveckling tillsammans med Helsingfors stad, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Mellersta Finland samt städerna Rovaniemi och Kemijärvi. Modellen baserar sig på kundgruppering enligt en statistisk analys. Genom grupperingen kan man förutse kundens servicebehov och bedöma möjligheterna till sysselsättning.
I testningen av modellen deltog under 2021 kommunförsöket med sysselsättning i Helsingfors, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Mellersta Finland samt social- och hälsovårdsministeriets projekt inom programmet för arbetsförmåga i Rovaniemi och Kemijärvi.
Systematisk uppföljning behövs
Idén med modellen är att systematiskt utvärdera hur sysselsättningsåtgärderna fungerar och deras resultat. För att detta ska lyckas måste kundens servicestig beskrivas från det att tjänsten inleds till dess att den avslutas. Kundens utgångsläge ska kunna fastställas med bakgrundsvariabler som är väsentliga med tanke på tjänsten. Därefter måste dessa variabler följas upp under hela den tid som tjänsten tillhandahålls.
Den modell som utvecklats inom ramen för projektet ger en god möjlighet att följa kundens sysselsättning eller det alternativ att kunden inte blir sysselsatt eller att han eller hon av en eller annan orsak hamnar utanför arbetskraften. Med de nuvarande informationssystemen lyckas inte denna uppföljning heltäckande.
Specifikationer och möjligheter för genomförandet ska utredas
För att modellen ska kunna tas i bruk som ett verktyg för kunskapsbaserad ledning och för bedömning av sysselsättningseffekterna krävs många uppgifter i olika skeden av servicestigen. Dessutom förutsätter uppföljningen av sysselsättningen att de uppgifter som fås ur inkomstregistret används. För närvarande är detta inte möjligt utan det behövs ändringar i lagstiftningen.
Därför har arbets- och näringsministeriet inlett en utredning om närmare specifikationer och genomförande av den effektivitetsbaserade modellen. Utredningen görs av NTM-centralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter under 2023. Vid sidan av detta utreder arbets- och näringsministeriet eventuella behov att ändra lagstiftningen när modellen tas i bruk.
Läs mer om modellen på Kommunförbundets webbsida:
Mer information: Tuija Oivo och Jenni Wessman, arbets-och näringsministeriet