Frågor och svar om Jobbkanalen Ab

Regeringen vill höja sysselsättningsgraden för de partiellt arbetsföra som har det allra svårast att få sysselsättning genom att grunda ett bolag med specialuppgifter som främjar sysselsättningen i praktiken. 

Regeringens mål är att höja sysselsättningsgraden till 75 procent före mitten av decenniet. Detta förutsätter att även partiellt arbetsföra deltar mer än för närvarande i arbetslivet. För att nå målet har regeringen inlett ett program för arbetsförmåga. Jobbkanalen Ab hör till denna helhet.

Bakom grundandet av Jobbkanalen Ab ligger också bindande internationella förpliktelser. Grundandet av bolaget främjar även möjligheterna för personer med funktionsnedsättning och partiellt arbetsföra personer att få sysselsättning på den öppna marknaden i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Regeringens mål är att bolaget ska inleda sin verksamhet under 2022. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om Jobbkanalen Ab lämnades till riksdagen i oktober. 

Lagförslaget hänför sig till budgetpropositionen för 2022 och avses bli behandlad i samband med den. Riksdagen behandlar lagförslaget enligt sin egen tidtabell. 

I detta skede av beredningen är frågor som hänför sig till den operativa verksamheten och den exakt tidsplanen inte ännu klara. När bolagets operativa verksamhet planeras vidare och när riksdagsbehandlingen av ärendet framskrider vet man mer om dessa.

Jobbkanalen Ab kan anställa partiellt arbetsföra personer som har det allra svårast att få sysselsättning. Med detta avses personer vars sysselsättningsmöjligheter inte kan förbättras väsentligt genom sysselsättningsfrämjande åtgärder och tjänster.

Åtgärder för att sysselsätta partiellt arbetsföra har vidtagits under flera regeringsperioder. Under årens lopp har det genomförts flera olika försök och de partiellt arbetsföra har erbjudits olika tjänster inom arbetsförvaltningen. De åtgärder som vidtagits, såsom lönesubventionerat arbete, har dock inte i tillräcklig grad lett till önskat slutresultat, det vill säga att partiellt arbetsföra har sysselsatts på den öppna arbetsmarknaden eller i ett permanent anställningsförhållande. 

Statsminister Marins regering har som mål att främja sysselsättningen av partiellt arbetsföra och att på ett nytt sätt utveckla övergångsarbetsmarknaden. Som modell har man i tillämpliga delar använt bolaget Samhall som är verksamt i Sverige. 

Jobbkanalen Ab:s verksamhet ska finansieras genom att bolaget i statsbudgeten anvisas ett grundkapital på 20 miljoner euro ut programmet för hållbar tillväxt i Finland (Europeiska unionens facilitet för återhämtning och resiliens RRF). Dessutom anvisas bolaget ett årligt anslag på 10 miljoner euro med vilket man strävar efter att sysselsätta 1000 personer.

Bolaget ska också få en del inkomster av försäljningen av sina tjänster. Försäljningens andel 2022 uppskattas vara högst 20% av omsättningen. Senare kan andelen vara större.

Jobbkanalen Ab är ett helt och hållet statsägt bolag som sköter statliga specialuppgifter. Den sysselsätter partiellt arbetsföra arbetslösa som har det allra svårast att få sysselsättning, men som vill arbeta. Bolagets mål är att förbättra deras kompetens och arbetsmarknadsfärdigheter så att så många som möjligt av dem får arbete på den öppna arbetsmarknaden efter att de arbetat i bolaget. 

Bolaget har inga offentliga förvaltningsuppgifter och utövar ingen offentlig makt. Därför ska arbets- och näringsbyrån centraliserat hänvisa partiellt arbetsföra till anställning vid Jobbkanalen Ab. Sysselsättning vid Jobbkanalen ska vara ett sistahandsalternativ, när det inte finns andra möjligheter till sysselsättning.

Jobbkanalen kan utnyttja befintliga tjänster och samarbeta med andra aktörer på övergångsarbetsmarknaden, såsom olika organisationer och stiftelser.

Syftet med Jobblanalen Ab:s verksamhet är inte att ge sina ägare utdelning eller rörelsevinst, men bolaget ska i övrigt sträva efter att bedriva en resultatrik verksamhet. Fullgörandet av de allmänna samhälleliga förpliktelserna ska beaktas i Jobbkanalens resultatmål.

Jobbkanalen är en arbetsgivare som kan sälja tjänster eller hyra ut arbetskraft till kundföretag. Bolagets mål är att stödja de sysselsattas beredskap att få ett jobb på den öppna arbetsmarknaden.

Bolagets kunder kan vara företag och andra privata aktörer samt myndigheter, affärsverk och bolag inom den offentliga förvaltningen och även privata konsumenter. Till att börja med ska Jobbkanalen Ab koncentrera sig på vissa branscher. Vilka branscherna är har inte ännu fastställts.

Som bolag med statliga specialuppgifter är Jobbkanalen ett nästan normalt aktiebolag, vars verksamhet regleras genom lagstiftning. Dess verksamhet har också samma risker som vilket aktiebolag som helst. Ett särdrag i verksamheten är statens ägarstyrning. Arbets- och näringsministeriet ansvarar för ägarstyrningen. Bolaget utövar inte offentlig makt, det vill säga det är inte verksamt som myndighet. Därför hänvisar arbets- och näringsbyrån lämpliga kandidater för sysselsättning till bolaget. De arbetsplatser som bolaget erbjuder partiellt arbetsföra ledigförklaras således inte offentligt.

Branscherna har ännu inte fastställts. Avsikten är att starta ett försök inom vissa branscher testas i olika delar av Finland. Verksamheten ska utvidgas utifrån erfarenheterna. 

Jobbkanalen Ab ska vara verksamt inom hela Finland med utnyttjande av multilokalitet och möjligheter till distansarbete. De personer som sysselsätts ska i regel arbeta i kundföretagens lokaler på samma sätt som andra anställda vid kundföretagen.

Bolaget ska också ha ett eget fysiskt verksamhetsställe, senare eventuellt flera verksamhetsställen. Det finns ännu inga närmare uppgifter om detta.

Beslut som styr bolagets verksamhet fattas av bolagets ledning och styrelse samt arbets- och näringsministeriet, som ansvarar för ägarstyrningen.

På Jobbkanalen Ab:s, liksom också på andra offentligt ägda bolags, ekonomiska verksamhet tillämpas konkurrenslagen. I lagen föreskrivs om säkerställande av en jämlik konkurrens mellan offentlig och privat näringsverksamhet (det s.k. kravet på konkurrensneutralitet). 

Jobbkanalen ska driva sin verksamhet så att den inte snedvrider konkurrensen med hänsyn till sammanslutningar, såsom företag och organisationer, som är verksamma på den öppna marknaden och som tillhandahåller samma utbud av tjänster. Med finansiering från staten får man inte skapa en sådan konkurrensposition för bolaget att det till exempel genom underprissättning kan vinna över konkurrenter och få en för stark position på marknaden. I praktiken betyder detta att prissättningen av de tjänster som bolaget producerar ska ske på marknadsvillkor. Också ökningen av bolagets marknadsandel kan vid behov begränsas. 

För att förhindra eventuella konkurrensnackdelar ska det för Jobbkanalen Ab tillsättas en delegation som följer upp prissättningen och bolagets marknadsandel. Utöver den tillsyn som utövas av Konkurrens- och konsumentverket ska arbets- och näringsministeriet följa med och ingripa i eventuella konkurrensnackdelar med verksamheten som en del av ägarstyrningen. 

Jobbkanalen Ab ska vara verksamt inom hela Finland med utnyttjande av multilokalitet och möjligheter till distansarbete. Verksamheten inleds stegvis inom olika områden beroende på hur snabbt bolaget lyckas hitta tillräckligt med arbetsplatser som lämpar sig för partiellt arbetsföra och personal som handleder arbetet.

Verksamheten inleds med att man testar verksamheten inom några sinsemellan olika områden. På det sätt får man den bästa uppfattningen om hur väl affärsmodellen fungerar och om den kan tas i bruk i större omfattning. Försöksområdena har ännu inte utsetts.

I Finland uppskattas finnas cirka 50 000–60 000 partiellt arbetsföra som vill och skulle kunna arbeta. Inom arbets- och näringstjänsterna finns det för tillfället 34 500 arbetslösa arbetssökande som har en diagnos på grund av nedsatt arbetsförmåga. En del av dem får sysselsättning snabbt. Utöver dem finns det en grupp personer som ännu inte har någon diagnos samt en grupp personer som inte är arbetssökande inom arbets- och näringstjänsterna. Till denna grupp kan höra t.ex. personer som får invalidpension eller deltar i öppen arbetsverksamhet. 

Det är svårt att ge något exakt antal, men antalet personer som har det svårast att få sysselsättning uppskattas vara cirka 30 000.

Bolaget rekryterar personal när det behöver arbetskraft, precis som andra företag. Då söker arbets- och näringsbyråns arbetsgivar- och företagstjänster åt bolaget arbetstagare vars kompetens  motsvarar uppgiften. Det som är specifikt är att arbets- och näringsbyrån erbjuder till uppgiften endast partiellt arbetsföra som har det svårast att få sysselsättning. 

Arbets- och näringsbyrån antecknar i sysselsättningsplanen för den partiellt arbetsföra personen att hen villig att bli anställd vid Jobbkanalen Ab. I planen ska det konstateras att personen uppfyller kriterierna för att ställa upp som kandidat för anställning vid Jobbkanalen. Av denna grupp eventuella arbetstagare ska den behöriga arbets- och näringsbyrån centraliserat hänvisa partiellt arbetsföra till en Jobbkanalen för anställning. Jobbkanalen ansvarar för försäljningen av de partiellt arbetsföras arbetsprestationer till de utomstående kunder som behöver dem.

Arbetstagaren anställs i ett anställningsförhållande vid Jobbkanalen. Lönen och övriga anställningsvillkor bestäms enligt arbetslagstiftningen och det kollektivavtal som tillämpas.

Jobbkanalen Ab är ett bolag som inte får utöva offentlig makt. Jobbkanalen kan inte utnyttja andra kanaler än arbets- och näringsbyrån för att välja arbetstagare. Arbets- och näringsbyrån erbjuder lämpliga kandidater till arbetstagare enligt bolagets behov. Systemet strävar efter att säkerställa att valet av partiellt arbetsföra genomförs enligt de mål som uppställts för verksamheten och inte i första hand för att uppnå bolagets företagsekonomiska mål.

Partiellt arbetsföra är en mycket heterogen grupp där det utöver individuella skillnader finns skillnader bl.a. mellan specifika funktionsnedsättningsgrupper. I synnerhet rehabiliteringsklienter inom mentalvården och personer med utvecklingsstörning är i en sämre ställning än andra sjuk- och funktionsnedsättningsgrupper. Deras hälsotillstånd leder till sådana begränsningar i arbetsförmågan som gör det svårare för dem att få ett jobb. 

I den sämsta ställningen bland de partiellt arbetsföra som är klienter hos arbets- och näringsbyrån är de personer som har en skada eller sjukdom och som dessutom är över 55 år och har en låg utbildningsnivå.

I utkastet till regeringsproposition konstateras att 1000 partiellt arbetsföra som har det svårast att få sysselsättning ska få arbete via Jobbkanalen varje år. Målet är att det vid Jobbkanalen Ab hela tiden ska finnas 1000 personer som ska sysselsättas. När en person hittar ett jobb på den öppna marknaden och lämnar Jobbkanalen, ersätts personen av en ny arbetssökande.

Detta är målet som regeringen ställde vid sin halvtidsöversyn våren 2021, och det årliga anslaget till bolaget har dimensionerats i enlighet med detta mål. Under de första verksamhetsåren är målet dock att sysselsätta några hundra människor via bolaget. Verksamheten utvidgas så småningom. 

I praktiken kan de få nästan vilket arbete som helst. De partiellt arbetsföra har många slags yrkeskompetens och en bred och mångsidig utbildningsbakgrund.

Bolaget stöder också arbetstagarna genom att erbjuda ytterligare utbildning och stödja deras arbetsförmåga.

Enligt lagen ska Jobbkanalen ha till uppgift att sysselsätta de partiellt arbetsföra som har det svårast att få sysselsättning. Bolaget kan anställa sådana arbetslösa arbetssökande som arbets- och näringsbyrån hänvisat till bolaget verket och som på grund av konstaterad sjukdom eller skada har väsentligt minskad möjlighet att få ett lämpligt arbete. Dessutom förutsätts det att personen är villig att få arbete, men att han eller hon trots sysselsättningsfrämjande service inte har lyckats med det.

• Bolagets sysselsättningsmål och finansieringen av bolaget har utarbetats utifrån den information som funnits tillgänglig under beredningsskedet. Närmare information fås i takt med att planeringen av bolagets operativa verksamhet framskrider.
• Uppnåendet av de mål som ställts för bolaget kräver god planering och ledning av affärsverksamhet. 
• När bolaget inleder sin verksamhet är sysselsättningsmålet lägre, det vill säga några hundra personer. Verksamheten utvidgas så småningom utifrån de erfarenheter som bolaget får i inledningsskedet.
• Riksdagen kan vid beslut om anslag ställa upp mål för antalet partiellt arbetsföra som sysselsätts via bolaget och för allokeringen av finansieringen.

I inledningsskedet ska bolaget ha endast några anställda utöver de partiellt arbetsföra som ska sysselsättas. I rekryteringen av dem fästs särskild uppmärksamhet vid kompetensen inom affärsverksamhet. 

Jobbkanalen Ab ska utöver de partiellt arbetsföra som ska sysselsättas ha anställda som svarar för förvaltningsuppgifter (ledning, marknadsföring, kommunikation och personalförvaltningstjänster) samt personal som ansvarar för sysselsättningen. De kan anställas genom öppen utlysning, men de kan också vara partiellt arbetsföra. Jobbkanalen Ab kan vid behov också använda köpta tjänster för administrativa uppgifter.

Bolagets operativa verksamhet planeras parallellt med lagstiftningen om bolaget och bildandet av bolaget. Vid beredningen bedöms också bolagets resurser och kompetensbehov då verksamheten inleds. Till bolagets centrala uppgifter rekryteras personer med stark kompetens inom affärsverksamheten.

Resultaten av bolagets verksamhet ska bedömas ur tre synvinklar: hur många partiellt arbetsföra personer bolaget har sysselsatt, hur många partiellt arbetsföra personer som har sysselsatts på den öppna arbetsmarknaden samt genom att uppskatta hur stor andel av omsättningen utgörs av försäljningen av tjänster. 

De tre mätare som används vid bedömningen av resultaten beskriver också kvaliteten på den service som ges till partiellt arbetsföra. Högklassiga tjänster som förbättrar arbetsförmågan och förutsättningarna för arbete har samband med hur väl bolaget lyckas med försäljningen av tjänster och hur smidigt de partiellt arbetsföra övergår till den öppna arbetsmarknaden.

Bolaget ska ha en styrelse vars uppgifter fastställs i aktiebolagslagen och bolagsordningen. Det planerade antalet styrelseledamöter för bolaget motsvarar det normala antalet styrelseledamöter, dvs. 6–8 personer. I styrelsen behövs mångsidig kompetens för att bolagets affärsverksamhet ska vara framgångsrik.

Arbets- och näringsministeriet ansvarar för ägarstyrningen av Jobbkanalen Ab.

När Jobbkanalen grundas kommer det inte att finnas några dotterbolag. Detta kan vara möjligt senare.

Den valda modellen med ett bolag med statliga specialuppgifter baserar sig på utredningsperson Hannu Mäkinens förslag. Han kom till att slopa modellen som baserar sig på försöket med en arbetsbank, eftersom resultaten av modellen var anspråkslösa med tanke på sysselsättningen av partiellt arbetsföra. Arbetsbanksverksamheten löste inte heller problemen i anslutning till sysselsättningen av de partiellt arbetsföra som har det allra svårast att få sysselsättning. 

Försöket med en arbetsbank visade dock att arbetsgivarna behöver ett riskfritt och enkelt sätt att få de partiellt arbetsföras arbetsinsats till sitt förfogande. Dessutom visade det att det är viktigt att identifiera och erkänna arbetssökandenas kompetens, stöda arbetsförmågan samt samordna de tjänster som erbjuds enskilda kunder och arbetsgivartjänsterna. I beredningen av Jobbkanalen har man fäst uppmärksamhet vid dessa frågor.

• Framför allt ger bolaget partiellt arbetsföra och svårsysselsatta personer möjlighet att få färsk arbetserfarenhet och erfarenhet av arbetslivet, vilket förbättrar deras arbetsmarknadsfärdigheter. Utan den möjlighet som bolaget erbjuder har dessa personer just inga möjligheter att få sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden.
• Bolaget hjälper företag att lägga ut sina arbetskraftsintensiva uppgifter. 
• Arbetsinsatsen av partiellt arbetsföra och svårsysselsatta personer behövs för att höja sysselsättningsgraden. Regeringen har ställt som mål att uppnå en sysselsättningsgrad på 75 procent före mitten av årtiondet.

För projektet utarbetas en riskhanteringsplan som uppdateras regelbundet.

Överföringen av den offentliga arbetskraftsservicen till kommunerna 2024 ändrar på många sätt strukturen hos och innehållet i tillhandahållandet av service. Som en del av denna helhet måste man också överväga ordnandet av arbetsgivar- och företagstjänster. I helheten övervägs också den service som ges till bolag som sköter statliga specialuppgifter.

Åtgärder, olika projekt och försök inom regeringens program för arbetsförmåga pågår inom såväl arbets- och näringsministeriets som social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområden. Inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde koncentrerar sig åtgärderna på att undanröja hindren för sysselsättning av partiellt arbetsföra, påskynda sysselsättningen och förebygga förlängd arbetslöshet. Genom åtgärderna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde utvecklas tjänster som stöder partiellt arbetsföras arbetsförmåga.

Utöver programmet för arbetsförmåga pågår flera stora reformer som går i samma riktning och som hjälper arbetslösa som har en svår ställning på arbetsmarknaden att få arbete. Till dessa hör bland annat reformen av arbets- och näringstjänsterna, som omfattar bl.a. överföringen av organiseringsansvaret för dessa tjänster till kommunerna 2024, ibruktagandet av den nordiska modellen för arbetskraftsservice och reformen av lönesubventionen. Jobbkanalen Ab:s särskilda uppgift är att erbjuda ett anställningsförhållande åt de partiellt arbetsföra som inte får sysselsättning med hjälp av andra tjänster eller då det annars är uppenbart att det är osannolikt att de blir sysselsatta.

Kommunförsöket med sysselsättning har beaktats i Jobbkanalen Ab: verksamhet bland annat så att arbets- och näringsbyrån väljer dem som sysselsätts via bolaget. På detta sätt vill man säkerställa att partiellt arbetsföra som har det svårast att få sysselsättning kan få arbete via Jobbkanalen, oberoende av om de omfattas av kommunförsöken eller inte.