Hoppa till innehåll

Regionala utvecklingsutsikter: Ekonomin växer snabbt, men svårigheter väntas uppstå

arbets- och näringsministeriet
Utgivningsdatum 10.5.2022 12.30 | Publicerad på svenska 11.5.2022 kl. 9.51
Pressmeddelande

Finland var på god väg att återhämta sig efter covid-19-krisen tills Rysslands invasion av Ukraina ledde till en ny global kris som förändrade läget väsentligt, står det i den översikt över nuläget och utsikterna för den närmaste framtiden i landskapen som gavs ut den 10 maj 2022. Framtidsarbetet har blivit allt svårare.

Regionala utvecklingsutsikter våren 2022 är närings-, trafik- och miljöcentralernas och de andra regionutvecklarnas gemensamma uppfattning om nuläget och utsikterna för den närmaste framtiden i landskapen. Översikten togs fram i mars-april i år. 

Kriget och sanktionerna har både direkta och indirekta konsekvenser för ekonomin och sysselsättningen i regionerna. Det går ännu inte att identifiera eller bedöma alla konsekvenser och vad de betyder. 

"Framtiden ser på många sätt väldigt osäker ut. Vi har just tagit oss ut ur covid-19-krisen och fått fart på tillväxten och nu påverkar Rysslands invasion av Ukraina hela samhället. På samma sätt som under pandemin söker regeringen aktivt lösningar för att trygga regionernas, företagens och människornas framtid", säger näringsminister Mika Lintilä.

Till följd av kriget stiger priserna på energi och råvaror och orsakar problem med tillgången

Enligt översikten är framtidsutsikterna likartade i hela landet. Trots att kriget kommer att ha långvariga konsekvenser som påverkar den ekonomiska debatten, är regionerna på många sätt inne i en bra utvecklingsfas och sysselsättningen fortsätter att öka. Utsikterna har dock blivit dystrare. 

Höjda kostnader väcker oro. Många av de företag som bedrivit handel med Ryssland och Belarus har blivit tvungna att avbryta verksamheten och försöka hitta ersättande marknader och råvaror.  

Regionerna ser att problemen till följd av kriget till många delar ligger i framtiden och att de direkta konsekvenserna visar sig som höjda energi- och råvarupriser och problem med tillgången på varor. 

De höjda bränslepriserna har direkta och indirekta konsekvenser för transportområdet, såväl för person- som godstransporter. Stigande transportkostnader återspeglas igen i företagen i andra branscher. 

Jordbruket har redan länge lidit av en lönsamhetskris, och åren med dåliga skördar har försämrat gårdarnas ekonomi ytterligare. De väldigt höga kostnaderna för energi, foder och gödselmedel har snabbt försvårat gårdarnas situation. På grund av kriget i Ukraina är det allt svårare att få säsongsarbetskraft. Statens stödpaket ska lindra kostnadskrisen och stärka försörjningsberedskapen, men läget är oroväckande inom hela jordbrukssektorn. 

Inrikes turismen ökade under pandemin och kompenserade det minskade antalet utländska turister. De höga bränslekostnaderna och den svaga köpkraften kommer dock att kasta skugga över en lovande sommarsäsong som lever på turism.

Byggbranschen har upplevt ett starkt uppsving, och det har varit svårt att få tag på arbetskraft.  Kriget har också påverkat byggmaterialets priser och lett till brist på material. 

Teknikföretagens orderstock är än så länge stark och efterfrågan är god. Möjligheterna att hitta marknader som ersätter Rysslands exportmarknad är enligt översikten relativt goda. De allt värre problemen i leveranskedjan, den snabba prisstegringen på energi och metaller och bristen på komponenter riskerar dock att försämra teknikindustrins lönsamhet. 

Kriget i Ukraina stärkte ytterligare behovet att lämna beroendet av fossila bränslen, vilket ger ny fart åt investeringarna i förnybar energi. På många områden har det gjorts nya investeringar i vindkraft och solkraft, likaså är flera biogasanläggningar under planering. Batteritekniken håller på att utvecklas snabbt. Förnybar energi har blivit viktigare, vilket skapar efterfrågan på batterimaterial, batteriteknik och batteriproduktion. 

Hög efterfrågan på arbetskraft, men matchningsproblemen fortsätter

Efterfrågan på arbetskraft har varit rekordartat hög på många områden, och detta har också förbättrat sysselsättningsgraden. Nackdelen är en värre brist på kompetent arbetskraft inom fler branscher och yrken.  

Hittills har kriget i Ukraina haft få konsekvenser för arbetsmarknaden. Om kriget drar ut på tiden och den ekonomiska tillväxten avtar kan det förväntas att risken för permitteringar och uppsägningar inom bland annat logistiken, turismen, handeln och industrin kommer att öka. Även efterfrågan på arbetskraft kommer att minska, men det är svårt att säga hur mycket.

Ytterligare information: 
Mari Kokko, näringsministerns specialmedarbetare, tfn 040 521 2124 
Jouko Nieminen, strategidirektör, Utvecklings- och förvaltningscentret, tfn 029 502 2769
Joona Repo, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7347

Tillbaka till toppen