Arbetsgrupp rekommenderar: det behövs en modell som sträcker sig över valperioderna för att göra företagsregleringen smidigare

Bättre lagberedning syftar till en smidigare lagstiftning som effektivt uppfyller de politiska mål som ställts upp för den utan ytterliga nackdelar för företag eller medborgare. Arbetsgruppen lägger i sin slutrapport fram rekommendationer för att säkerställa att företagslagstiftningen blir smidigare på lång sikt över regeringsperioderna.

Smidig reglering gör det möjligt att påverka finländska företags konkurrenskraft och produktivitet. Den alltför stora regleringsbörda som riktas mot företagen, dvs. de kostnader som följer av att lagstiftningen iakttas, minskar den ekonomiska tillväxten och försämrar konkurrenskraften och därigenom också sysselsättningen.

Arbets- och näringsministeriet tillsatte i februari 2020 en arbetsgrupp för smidigare lagstiftning för 2020–2023. Arbetsgruppen har som mål att göra den reglering som gäller företag smidigare i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. Ordförande för arbetsgruppen var arbetsminister Tuula Haatainens statssekreterare Ville Kopra och medlemmarna i arbetsgruppen var lagstiftningsdirektörer från alla ministerier.

Arbetsgruppen har lett utvidgningen av försöket med principen en in, en ut i statsrådet, samlat och samordnat initiativ för smidigare företagslagstiftning och behandlat frågor på EU-nivå som hänför sig till smidigare lagstiftning. Som avslutning på sitt arbete lägger arbetsgruppen i slutrapporten fram två rekommendationer för smidigare lagstiftning under kommande regeringsperioder.

En permanent modell skulle trygga en långsiktig utveckling av företagslagstiftningen

I Finland har metoderna för att göra regleringen smidigare varierat under varje regeringsperiod och det har inte funnits några permanenta verksamhetsmodeller. Arbetsgruppen rekommenderar en verksamhetsmodell över regeringsperioderna och inom ramen för vilken lagstiftningen kan utvecklas långsiktigt. Den permanenta modellen ger intressentgrupper och myndigheter bättre möjligheter än tidigare att på ett riktat sätt delta i identifieringen av behoven att göra den reglering som gäller företag smidigare och i utarbetandet av utvecklingsförslag.

Företagens regleringsbörda ska följas upp även i fortsättningen

För att dämpa ökningen av regleringsbördan, dvs. de kostnader som iakttagandet av lagstiftningen medför för företagen, bör modellen vara administrativt sett lätt, enkel och resurseffektiv. Det är också viktigt att modellen inte begränsar handlingsutrymmet för det politiska beslutsfattandet alltför mycket. 

Arbetsgruppen rekommenderar att man övergår från försöket med principen en in, en ut under Sanna Marins regeringsperiod till permanent uppföljning och rapportering av regleringsbördan. Utvecklingen av företagens regleringsbörda ska i fortsättningen följas upp regelbundet inom alla förvaltningsområden och resultaten rapporteras centraliserat och regelbundet. På detta sätt kan varje regering, om den så vill, ställa upp ett mål för regleringsbördan i euro för sin mandatperiod och följa hur målet uppnås.

En systematisk bedömning av regleringsbördan på företag har gjorts i de regeringspropositioner som arbets- och näringsministeriet berett sedan 2017.

Ytterligare information:

Ville Kopra, statssekreterare, tfn 029 504 7184
Erno Mähönen, specialsakkunnig, tfn 029 504 7262
Satu Pentikäinen, specialsakkunnig, tfn 029 504 7360
Anu Laitinen, konsultativ tjänsteman, tfn 029 504 7164