På väg mot en strukturfondsperiod i partnerskap: Östra och Norra Finland önskar ett närmare samarbete mellan regioner och minis-terier i fråga om programarbete
Östra och Norra Finland har en stark gemensam syn på beredningen av den nya strukturfondsperioden. Re-gionen förenas av glesbygd, gemensamma starka områden som identifierats i strategin för smart specialisering och gemensamma intressebevakningsmål. Regionernas verksamhetsmiljöer och utmaningar är jämförbara. Enligt generalsekreteraren för den regionala beredningen av programmet Päivi Keisanen, som arbetar vid Norra Österbottens förbund, är ett nära samarbete ett medvetet val.
Målet för Östra och Norra Finland är att genom programarbetet bidra till en höjd sysselsättningsgrad, öka satsningarna på FoU i regionen, höja utbildnings- och kompetensnivån samt främja ett klimatneutralt samhälle. Centrala programinnehåll för Östra och Norra Finland är att utveckla affärsverksamheten, främja internationaliseringen och innovationsverksamheten, bemöta kompetensbehoven och förändringarna i arbetslivet samt minska ojämlikheten. Det är viktigt att koppla genomgående ihop klimatmålen med all verksamhet.
För Östra och Norra Finland är även frågor om verksamhetsmiljön viktiga.
− Det har föreslagits att specialfinansieringen för den glesa bebyggelsen i norr ska höjas. Med detta strävar man särskilt efter att utveckla verksamhetsmiljöer som stöder affärsverksamheten i regionen. Detta inbegriper bland annat småskaliga infrastrukturprojekt som påverkar företagens tillväxt. Som ett nytt föremål för stödet vill man införa bredbandsinfrastrukturer i programmet, säger Keisanen.
Strukturfondsmedel är av central betydelse för utvecklingen av näringarna i Östra och Norra Finland
Erfarenheterna från innevarande programperiods verksamhet är positiva. Anslagen har varit ytterst betydelsefulla för Östra och Norra Finland, och man har åstadkommit en positiv utveckling för näringarna i regionens samtliga landskap.
− Man har gjort betydande framsteg när det gäller att reagera på strukturförändringen inom IT-branschen samt utvecklandet av turismen och träbranschen, säger Keisanen glatt.
Keisanen anser att arbetssättet för den riksomfattande strukturfondsverksamheten bör ses över inför den framtida programperioden. Den regionala orienteringen ska beaktas ännu bättre i den riksomfattande verksamheten. Strukturfondsverksamheten präglas också av sin tunga förvaltning och därför bör projektaktörernas och de förmedlande organens administrativa börda minskas.
Keisanen anser att beredningen på riksnivå leds ganska starkt av centralförvaltningen. Hon hoppas också att den regionala beredningen närmare skulle vara med i de olika faserna av beredningen och diskussionerna.
Keisanen lyfter även fram kommunernas viktiga roll i strukturfondsverksamheten.
− Kommunernas synvinkel ska beaktas i programmet eftersom kommunerna är centrala aktörer i att bemöta samhälleliga utmaningar och i utvecklandet av företagens verksamhetsmiljö. Företagens och kommunernas samutveckling bör främjas.
Som ett led i beredningen av strukturfondsprogrammet 2021−2027 spelar beredningsarbetet i regionerna en viktig roll. Den regionala beredningen i Östra och Norra Finland samordnas av Norra Österbottens förbund.
Generalsekreteraren för den regionala beredningen i Östra och Norra Finland Päivi Keisanen intervjuades. EU:s strukturfondsperiod 2021−2027 bereds i samarbete med olika intressentgrupper i enlighet med partnerskapsprincipen. I serien På väg mot en strukturfondsperiod i partnerskap intervjuas därtill Marja-Riitta Pihlman från arbets- och näringsministeriet, Tiina Huotari från Nylands förbund, Mauri Yltiö från miljöministeriet och Jussi Ahokas från SOSTE Finlands social och hälsa rf.
Små och medelstora företags tillväxt och konkurrensförmåga har stärkts framgångsrikt
- Med ERUF-finansiering har man kunnat förbättra de små och medelstora företagens förutsättningar för tillväxt. Det kan antas att effekterna på bland annat ökad omsättning och arbetsplatser syns på längre sikt.
- Med hjälp av åtgärderna i programmet har man lyckats främja företagens internationalisering. Genom programfinansieringen har man förbättrat beredskapen att internationalisera sin verksamhet och stött uppbyggnaden av internationella samarbetsnätverk.
- I fråga om att skapa affärsverksamhet och öka antalet arbetsplatser har man lyckats sämre.