På väg mot en strukturfondsperiod i partnerskap: Människor i utsatt ställning får stöd genom sammanhållningspolitiken
Viktiga teman för social- och hälsovårdsområdets takorganisation SOSTE under den kommande strukturfondsperioden är utvecklandet av social- och hälsovårdstjänsterna och att öka delaktigheten och sysselsättningen. När det gäller den regionala utvecklingen framhåller SOSTE välmående för personer på övergångsarbetsmarknaden, till exempel partiellt arbetsföra, långtidsarbetslösa och andra i en svag arbetsmarknadsposition.
– Genom Europeiska socialfonden och i sammanhållningspolitiken i allmänhet borde vi i ännu högre grad skapa möjligheter för dem som har allra svagast ställning, säger SOSTE:s chefekonom Jussi Ahokas.
Ahokas berättar i huvudsakligen positiva ordalag om beredningen av den kommande programperioden.
– Beredningen har varit lovvärt öppen och inkluderande. Vi har fått ta del av och kommentera processens innehåll och tidsplaner, vilket är relativt ovanligt idag.
Beredningen domineras emellertid av regionerna, och organisationsvärlden har fått en mindre roll. Ahokas anser att processen kunde vara ännu mer inkluderande.
Projekten behöver bättre förankring och effekterna bör utvärderas
Erfarenheterna från den föregående programperioden är positiva.
– På vårt område har det funnits flera lyckade projekt med Europeiska socialfondens stöd och de har sporrat till välfärdsorienterad verksamhet.
Ahokas framhåller att de välfungerande modeller som uppstått inom projekten borde förankras bättre i praktiken. Projekten bör ses som investeringar som bidrar med nya resurser till verksamheten. Det är viktigt att utvärdera projektens effekter på lång sikt och att få till stånd kontinuitet i utvecklingsarbetet.
– Det behövs tid för att mäta resultat, det går inte att bevisa välfärdseffekter i en handvändning, betonar Ahokas.
Ett problem för tjänsteproducenter och organisationer på social- och hälsovårdsområdet är att ansökningarna och projekten kommer med en avsevärd administrativ börda. I organisationsvärlden och inom fjärde sektorn förekommer många projektidéer som skulle förtjäna att genomföras.
Ahokas hoppas att finansieringen i framtiden ska vara lättare att administrera, eftersom det skulle göra det möjligt att starta upp verksamhet snabbare. Det skulle också gynna verksamhet på gräsrotsnivån.
SOSTE, Finlands social och hälsa rf, hör till de organisationer som deltar i programberedningen. Genom gemensamma möten får intressegrupperna information om beredningen och har möjlighet att delta i diskussionen om strukturfondens kommande programperiod.
Jussi Ahokas är chefsekonom på SOSTE rf. EU:s strukturfondsperiod 2021−2027 bereds i samarbete med olika intressegrupper i enlighet med partnerskapsprincipen. I serien På väg mot en strukturfondsperiod i partnerskap ingår också intervjuer med Marja-Riitta Pihlman från arbets- och näringsministeriet, Päivi Keisas från Norra Österbottens förbund, Tiina Huotari från Nylands förbund och Mauri Yltiö från miljöministeriet.
Europeiska socialfondens finansiering främjar social delaktighet och bekämpar fattigdom
- Genom projekt som finansierats av Europeiska socialfonden har arbets- och funktionsförmågan för personer utanför arbetslivet förbättras genom åtgärder för att bekämpa fattigdom och öka delaktigheten.
- Projekten har stärkt deltagarnas arbets- och funktionsförmåga, ökat deras delaktighet och gjort så att de mer sällan upplever sin ekonomiska situation som utmanande.
- I synnerhet personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden har börjat studera. Personer som omfattats av projekten har också sysselsatts.
- Särskilt resultatrika var de åtgärder som hade att göra med skräddarsydda tjänster, klienternas delaktighet, arbetslivsorientering och i vissa fall kombination av flera olika åtgärder.
Källa: MDI (2019). Slutrapport om utvärderingen av strukturfondsprogrammet Hållbar tillväxt och jobb.