Ny datamodell som utvecklats i färdplansprojektet för tillgång på arbetskraft beskriver orsakerna till matchningsproblemen på arbetsmarknaden
Färdplansprojektet för att säkerställa tillgången på arbetskraft har som mål att förbättra matchningen av arbetstagare och arbete. I den datamodell som utvecklats i projektet används data på ett mångsidigare sätt än tidigare. Det gör att olika branschers särdrag kan beaktas bättre och att lägesbilden av de lediga jobbens karaktär, arbetskraftsreserver och yrkesspecifika skillnader blir mer exakt.
Antalet lediga jobb är rekordstort. Enligt utredningar som gjorts av arbets- och näringsministeriet har så mycket som 50 procent av de arbetsgivare som utfört rekryteringar haft svårt att hitta sådan arbetskraft som de behöver, och cirka en tredjedel av dem har inte hittat en lämplig arbetstagare till alla lediga platser.
Samtidigt har också sysselsättningen ökat snabbt efter coronatiden, och regeringen har nått sitt mål om en sysselsättningsgrad på 74 procent (75 procent enligt det tidigare sättet att mäta). Trots det finns det fortfarande många arbetslösa arbetssökande. Det är ett tecken på att det finns problem i matchningen av arbete och arbetskraft.
Datamodell ger en mer exakt bild av de lediga jobben
Målet för det färdplansprojekt som arbets- och näringsministeriet inledde hösten 2021 är att förbättra tillgången på arbetskraft i alla branscher i hela Finland. En viktig del av projektet är att bygga en datamodell för att få en mer exakt och uppdaterad bild av orsakerna till matchningsproblemen på arbetsmarknaden.
Den nya datamodellen har till exempel klargjort bilden av hurdana de lediga jobben är, vilken kompetens som finns i olika arbetskraftsreserver och hurdana utmaningar som kan göra det svårare för arbetslösa arbetssökande att få jobb.
”Regeringens ekonomiska politik stödde under coronatiden såväl arbetsplatser som arbetstagare, och coronasvackan har vi kommit upp ur med fart. I den här nya situationen är det viktigt för hela Finland att matchningen av arbete och arbetskraft blir bättre. Allt som förbättrar vår förståelse av de faktorer som inverkar på efterfrågan och utbud av arbetskraft och de åtgärder som hör samman med dem är värdefulla”, säger arbetsminister Tuula Haatainen.
Lägesbild tar hänsyn till branschernas och regionernas särdrag
I år upprättas det en egen lägesbild för alla branscher. Lägesbilderna upprättas i tätt samarbete med arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna. I lägesbildsarbetet deltar också Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (JOTPA), vilket gör det lättare att få en uppfattning om olika frågor kring arbetskraftens rörlighet.
De grupper som har sammanträtt i början av året har preciserat bilden av orsakerna till flaskhalsar i tillgången på arbetskraft inom hotell-, restaurang- och turistbranschen, transport- och logistikbranschen, den byggda miljön och den tekniska industrin.
I datamodellen har det använts statistiskt material från fler källor än tidigare. Modellen är också byggd så att den kan prioritera och filtrera data så att olika branschers och yrkens särdrag kan beaktas bättre än tidigare. Ett mål är också att precisera bilden av hur mycket och hurdan arbetskraftsinvandring Finland behöver.
”När data om lediga jobb granskas närmare framgår det att en betydande del av de lediga jobben är antingen kortvariga jobb eller deltidsanställningar. Skillnader i tillgången på arbetskraft mellan olika yrkesområden kommer också tydligare fram när lägesbilden preciseras”, säger understatssekreterare Elina Pylkkänen.
Färdplansprojektet fortsätter det här året ut
Under våren har fyra grupper inlett sitt arbete: utbildning, kultur och kommunikation; naturresurser, livsmedelsproduktion och miljö; affärsverksamhet och förvaltning samt processindustri och processproduktion. Det pågår också beredning av en färdplan för social- och hälsovårdsbranschen. Den beredningen ansvarar social- och hälsovårdsministeriet för.
Datamodellen och de iakttagelser som gjorts utifrån den har också presenterats för styrgruppen för färdplansprojektet, och i samband med det har också arbetsmarknadens centralorganisationer haft möjlighet att framföra sina synpunkter. Färdplansprojektet pågår till utgången av året.
Ytterligare information:
Iiris Niinikoski, specialmedarbetare, tfn 0295 047 372
Elina Pylkkänen, understatssekreterare, tfn 0295 047 474