Påverkansinvesteringar bidrar till att långtidsarbetslösa sysselsätts

Snart inleds ett projekt som erbjuder sysselsättningsfrämjande tjänster för långtidsarbetslösa inom flera arbets- och näringsbyråer. En resultatbaserad investeringsmodell sporrar tjänsteleverantörer att ge arbetssökande individuell service och att främja uppkomsten av så fasta anställningar som möjligt.

Arbets- och näringsministeriet och Epiqus Oy, som hör till S-Banken-koncernen, har ingått ett avtal om genomförande av ett resultatbaserat SIB-projekt för sysselsättning. Det femåriga projektet startar under våren.

Projektet syftar till att erbjuda och utveckla sysselsättningsfrämjande tjänster för dem som varit arbetslösa länge på olika håll i landet. Samtidigt testas betydelsen av ekonomiska incitament i sådana sysselsättningstjänster som produceras i samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn.

– Vi vill ha bättre skräddarsydda tjänster för dem som varit arbetslösa i över ett år, eftersom de har störst behov av tjänster, säger Timo Lindholm, ledande sakkunnig från arbets- och näringsministeriet.

– SIB-projektet för sysselsättning är samtidigt ett fördomsfritt försök för att se om en sådan modell fungerar bättre än de nuvarande metoderna för att få långtidsarbetslösa tillbaka till arbetsmarknaden, fortsätter Timo Lindholm.

Investerarna bär den ekonomiska risken

Arbets- och näringsministeriet har som mål att få 3000 arbetssökande att omfattas av tjänsterna inom projektet under fem år. Kunderna väljs först till en orienteringsperiod genom slumpmässigt urval vid varje arbets- och näringsbyrå. Denna grupp erbjuds en frivillig möjlighet att delta i projektets tjänster.

Man får reda på hur verkningsfullt SIB-projektet för sysselsättning är genom att jämföra löneinkomsterna för dem som deltagit i tjänsterna med de löneinkomster som förutspås för en grupp arbetslösa med liknande bakgrundsfaktorer. Arbets- och näringsministeriet betalar resultatpremie till investerarna endast om den lönesumma som inflyter i och med sysselsättningen av de arbetslösa som deltar i tjänsterna överstiger prognosen för referensgruppen. Uppgifterna om lönesummor fås årligen från skatteförvaltningen.

– Det fina med SIB-modellen är att staten skaffar effekter i stället för prestationer. Statens pengar används först när resultaten har verifierats, kommenterar arbetsminister Jari Lindström.

Den offentliga ekonomin får direkt nytta av projektets resultat på två sätt: i form av inbesparade sysselsättningsförmåner och i form av en ökning av betalda skatter på löneinkomster.

– Bland dem som varit arbetslösa länge finns det mycket kunnande och därigenom möjligheter till sysselsättning. Alla vinner på att de erbjuds mer skräddarsydda tjänster – de arbetssökande själva, den

– Vi vill för vår del bidra till att allt fler kompetenta finländare får återvända till arbetslivet. Jag tror också att deltagande i ett sådant här projekt är en ren hederssak för många investerare, säger Jani Kempas, direktör för påverkansinvesteringar från S-Banken.

Arbets- och näringsministeriet har beställt projektet och S-Bankens förmögenhetsförvaltning svarar för projekthelheten. Investeringar börjar samlas in i kapitalinvesteringsfonden för SIB-projektet för sysselsättning senare i år.

Sitra, som införde SIB-modellen i Finland, har varit rådgivare för projektet. Sitra har en viktig roll bland annat i modelleringen av projektet.

Ytterligare upplyssningar:

Timo Lindholm, ledande sakkunnig, ANM, tfn 0295 047 215, [email protected]
Jami Arvola, arbetsministerns specialmedarbetare, ANM, tfn 050 447 1255, [email protected]
Jani Kempas, direktör för påverkansinvesteringar, S-Banken, tfn 050 074 8597, [email protected]