I landskampen inom sysselsättning liggen Finland efter Sverige, men det är inte långt till tätplacering
Finlands sysselsättningsgrad är rekordhög, 74,4 procent. Nu kan vi med tillförsikt jämföra våra prestationer med andra länder.
Enligt Statistikcentralens uppgifter från september ökar produktionen inom samhällsekonomin fortsättningsvis, även om det går trögt. I sysselsättningssiffrorna syns en recession – om den ens syns – först med en viss fördröjning. Recessionen förutspås bli kortvarig. De ekonomiska utsikterna är desamma i hela Norden. Nu är det dags att se på sysselsättningsutvecklingen i förhållande till de senaste åren och jämföra den med siffrorna i vårt kära rivalland Sverige.
Förlust trots den höga sysselsättningsgraden
Sysselsättningsgraden i Finland har stigit varje år från de låga siffrorna på 67 procent 2015. Minskningen med en procentenhet under covid-19-året är ett undantag. I oktober 2022 höjde sysselsättningsgraden till 74,4 %. Med denna ökningstakt är förväntningarna höga i landskampen och vi kan stolt göra jämförelser med grannlandet.
Men inte ens denna goda nivå i Finland når upp till sifforna i något annat nordiskt land. Motsvarande siffra i Sverige är 76,7 procent. Siffrorna i alla de övriga nordiska länderna är ännu högre, och Islands sysselsättningsgrad är redan 82,8 procent. Förklaringen kan delvis vara att andelen sysselsatta inom den offentliga sektorn är färre i Finland än i de andra nordiska länderna.
När vi ser på gruppen personer i den så kallade bästa arbetsåldern, dvs. 24–54 år, kommer vi också sist. I denna toppgrupp är sysselsättningsgraden hos oss 82,3 procent och i Sverige 84,7 procent. Skillnaden är enorm, i antalet sysselsatta totalt 51 000. Även här ligger vi långt bakom Sverige.
En första seger för Finland i fråga om arbetslöshetsgraden?
Arbetslöshetsgraden ses ofta som baksidan av myntet när man talar om sysselsättningsgraden. Antagandet är att arbetslösheten minskar när sysselsättningen ökar. Siffrorna har dock ingen sådan direkt koppling. I denna konjunkturuppgång är det intressant att en stor del av de nästan 100 000 som sysselsatts tidigare stod utanför arbetskraften och var alltså inte arbetslösa arbetssökande. Arbetslöshetsgraden har dock sjunkit betydligt sedan 2015, då den var 9,5 procent. I år sjönk den till 6,4 procent.
Så i denna gren vann Finland äntligen över Sverige, där arbetslöshetsgraden även i år är 7,7 procent. Yes! Vid närmare grävande bland siffrorna får vi ändå se oss besegrade. Den högre arbetslöshetsgraden i Sverige beror på att graden av deltagande i arbetskraften är mycket högre i Sverige än i Finland. Medan endast 68,5 procent av finländarna i denna åldersgrupp deltar på arbetsmarknaden står 74,9 procent av svenskarna till arbetsmarknadens förfogande. Ingen seger!
En förklaring till den dåliga framgången kan vara vår lägre finansieringsandel för aktiv arbetskraftspolitik, vilket kommer till uttryck som mindre aktiv jobbsökning. Å andra sidan är resurserna i Norge mindre än hos oss och på Island nästan obefintliga, men ändå ligger deras sysselsättningssiffror i topp.
Första plats i något trots allt
Men visst ska vi hitta arbetsmarknadsfakta som visar att vi är bättre på något än våra nordiska vänner. Det lyckas utan större sifferexercis. Vi har högst antal arbetstimmar i förhållande till befolkningen i Norden. Vår heltidsekvivalenta sysselsättningsgrad är 68,5 procent. I Sverige är siffran hela tre tiondels procent lägre. I de övriga nordiska länderna arbetar en större del av de sysselsatta på deltid, medan antalet sysselsatta i Finland visserligen är lägre, med de sysselsatta jobbar på heltid. Yes, äntligen en tätplacering!
Som helhet ligger Finland efter Sverige i den nordiska sysselsättningslandskampen och placerar sig på en femteplats i nästan alla grenar. Vår sysselsättningsgrad är dock på god väg uppåt och det är bra att hålla kursen mot nordost. Med tanke på landskamperna måste vi utveckla vårt träningsprogram, men toppen är inte omöjlig att nå. Vi siktar på guld.
Understatssekreterare Elina Pylkkänen