Hoppa till innehåll

Kinaexporten stärker företagens verksamhet i Finland - exportutsikterna är svaga

arbets- och näringsministeriet
Utgivningsdatum 22.11.2022 12.57
Nyhet
Julkaisu

Enligt en utförlig utredning om exporten till Kina har finländska företags affärsverksamhet i Kina haft en positiv inverkan på moderbolagens verksamhet i Finland. Finland har dock förlorat en del av sina marknadsandelar av de produkter som ger förädlingsvärde i Kina och varuexporten fokuserar nu på råvaror och mellanprodukter i stället för maskiner och anordningar. Bland annat de geopolitiska riskerna, protektionismen och den avtagande ekonomiska tillväxten i Kina försämrar exportutsikterna.  De ökade affärsriskerna kräver också en närmare analys av Finlands handelsekonomiska beroende.

Arbets- och näringsministeriet, Business Finland, Finlands Banks forskningsinstitut för tillväxtmarknader (BOFIT) och utrikesministeriet har i Team Finland-samarbete tagit fram en bred utredning om Finlands export till Kina. Utredningen handlar om finländska företags export av varor och tjänster till Kina och dotterbolagens verksamhet i Kina. Utredningen består av en analys av statistiken över utrikeshandeln och av företagsenkäter till finländska företag som är verksamma i Kina och bedriver omfattande Kinaexport. 

Enligt utredningen är Kina en viktig exportmarknad för finländska företag. Företagsenkäten visar att affärsverksamheten i Kina har under det senaste decenniet klart ökat verksamheten i de ledande exportföretagen i Finland. En cirka två tredjedelar av företagen är av den åsikten att affärsverksamheten i Kina har ökat den industriella produktionen, investeringarna, forsknings- och utvecklingsinsatserna och antalet arbetsplatser i Finland i någon mån eller betydligt. Flera företag säger att affärsverksamheten i Kina har hjälpt dem att till stor del eller helt och hållet fortsätta verksamheten i Finland på samma nivå som förut.

Största delen av Finlands ledande exportföretag anser dock att affärsmiljön i Kina kommer att försämras i någon mån eller betydligt. Anledningen därtill är bland annat att de kinesiska myndigheterna har börjat ingripa mer i företagens verksamhet, att de geopolitiska riskerna blir större och den kinesiska marknaden växer långsammare. Ytterligare orsaker är reserestriktioner, covid-19-regler, protektionism, rädsla för att förlora immateriella rättigheter och bristen på kompetent arbetskraft. Många företag planerar på geografisk decentralisering av affärsverksamheten på grund av de ökande utmaningarna och osäkerheten i verksamhetsmiljön i Kina.

Finland har förlorat en del av sina marknadsandelar av produkter som ger förädlingsvärde i Kina

Kina är ett av Finlands största exportländer. År 2018 stod Kina för cirka 8 procent av den utländska slutförbrukningen av finländska produkter med förädlingsvärde, det vill säga lika mycket som för förbrukningen av Sveriges och Tysklands produkter, men mindre än för USA:s produkter (över 10 procent). Sedan millennieskiftet har Finlands export av varor och tjänster till Kina inte utvecklats lika positivt som i jämförelseländerna.  

Under de senaste två decennierna har Finland förlorat en del av sina marknadsandelar i förhållande till Kinas utländska förädlingsvärde. Finlands varuexportstruktur är enformigare än jämförelseländernas (Sverige, Danmark och Österrike). Strukturen har förändrats, och gäller nu mer export av råvaror och mellanprodukter, i synnerhet cellulosa, än export av maskiner och anordningar. Detta har ökat varuexportens konjunkturkänslighet. Under covid-19-pandemin minskade andelen finländska tjänster med förädlingsvärde i Kina. 

Förändringen i exporten beror delvis på att finländska företag har flyttat produktionen och den övriga verksamheten till Kina. Antalet finländska dotterbolag på den kinesiska marknaden ser dock inte ut att vara särskilt stort när man tänker på jämförelseländerna. De finländska dotterbolagen i Kina är i genomsnitt större än jämförelseländernas bolag (mätt i omsättning) och tillverkar mestadels maskiner och anordningar.

Utvecklingen av Kinaexporten återspeglar exportens allmänna utmaningar i Finland - viktigt att skapa en samlad bild av exporten och en närmare analys av beroendet av Kina

Enligt utredningen är det bra att diversifiera Finlands export till Kina eftersom tillväxten av varuexporten ligger nu bara på några vissa branschers och företags axlar. Därför bör antalet branscher och företag ökas. Även tjänsternas andel av exporten bör växa. Samtidigt med detta arbete bör man, när det är möjligt, bidra till att de kinesiska turisterna återvänder till Finland. Team Finland ska hjälpa finländska företag med att analysera den kinesiska marknaden och dess risker.

Utvecklingen av Finlands export till Kina återspeglar hela exportsektorns utmaningar. Utredningen visar att Finlands exportinkomster än mindre än jämförelseländernas. Efter finanskrisen har Finlands varu- och tjänsteexport växt långsamt. Hela exportstrukturen har blivit ensidigare, särskilt när det handlar om Kinaexporten.

I fortsättningen är det viktigt att ta fram en samlad bild också av andra betydande marknader. Eftersom Kina är en viktig handelspartner och eftersom den globala affärsmiljön har förändrats, bör man göra en närmare undersökning av Finlands handelsekonomiska beroende av Kina. Detta arbete samordnas av utrikesministeriet.  

Ytterligare information:
Mikko Puustinen, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 144
Riikka Astala, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 057
Satu Kalliokulju, äldre rådgivare, Business Finland, tfn 050 553 4749
Juuso Kaaresvirta, äldre ekonom, Finlands Bank, tfn 09 183 2107
Teemu Laakkonen, ansvarig tjänsteman, handelsekonomiska frågor med Kina, utrikesministeriet, tfn 050 911 3579

Tillbaka till toppen