Lönegarantireformen förbättrar ställningen för anställda som fallit offer för allvarligt arbetsrelaterat utnyttjande

Lönegarantisystemet hjälper arbetstagaren att få betalt för de fordringar som grundar sig på arbetsförhållandet när arbetsgivaren är insolvent. Regeringen föreslår ändringar i lönegarantilagstiftningen för att ingripa i allvarliga arbetsrelaterade övergrepp, göra lönegarantiprocessen smidigare och bekämpa grå ekonomi.

Regeringen lämnade en proposition om detta till riksdagen den 19 september 2022. 

Om arbetsgivaren är insolvent, kan arbetstagaren ansöka om att de fordringar som grundar sig på  arbetsförhållandet betalas enligt lönegarantin. Med fordringar avses bland annat lön, semesterersättning och dagpenning. För att betalningen enligt lönegarantin ska kunna ske, måste fordringarnas grund och belopp redas ut.

Enligt statsminister Sanna Marins regeringsprogram ska metoder för att ingripa i uppsåtlig eller grovt vårdslös underavlöning utredas. För att uppnå detta mål föreslår regeringen att tiden för ansökan om betalning enligt lönegarantin ska förlängas för offer för allvarligt utnyttjande i arbetslivet.  

Ett ytterligare mål med reformen är att lösa frågor som gäller lönegarantins omfattning och utveckla systemen för att få och lämna ut uppgifter. Vidare vill man göra lönegarantiprocessen snabbare och bekämpa grå ekonomi. 

Reformen ingriper i lönedumpning

"Under den här regeringsperioden har vi arbetat hårt för att få slut på arbetsrelaterade övergrepp och förbättra offrens ställning. Arbetet fortsätter nu också genom reformen av lönegarantin. Allvarligt arbetsrelaterat utnyttjande och lönedumpning går nästan alltid hand i hand. I fortsättningen har offren en längre tid att ansöka om betalning av fordringarna enligt lönegarantin", säger arbetsminister Tuula Haatainen.

Ansökningstiden enligt lönegarantin är vanligen tre månader från att fordran förfallit till betalning.  Offren ska nu få en möjlighet att få ersättning enligt lönegarantin även utanför denna ansökningstid antingen på basis av en lagakraftvunnen dom i ett brottmål eller utan dom. 

Om arbetsgivaren till ett offer för allvarligt arbetsrelaterat utnyttjande genom en fällande dom i ett brottmål har dömts att betala fordringar som baserar sig på arbetsförhållandet eller brottsskadeersättning som bygger på dem, kan offret ansöka om betalning av fordringarna enligt lönegarantin. I dessa fall ska ansökningstiden på tre månader börja efter att domen har vunnit laga kraft. Syftet är att ta bort möjligheten att de fordringar som grundar sig på arbetsförhållandet preskriberas under tiden för brottsutredningen och åtalsprövningen. 

Offret ska kunna få ersättning enligt lönegarantin utanför den vanliga ansökningstiden också när ingen dom har meddelats i ärendet. Det här gäller fall där det med fog kan bedömas att arbetstagaren har utsatts för allvarligt utnyttjande i arbetslivet, vilket gjort att offret inte kunnat ansöka om ersättning enligt lönegarantin inom den normala ansökningstiden. Enligt regeringens förslag ska ansökningstiden i sådana fall förlängas till 18 månader från arbetsförhållandets slut.  

Arbetstagaren får denna möjlighet till undantag från ansökningstiden bara en gång.

En effektivare och snabbare lönegarantiprocess

Det föreslås ändringar i lönegarantimyndighetens rätt att få och lämna ut uppgifter. Målet är att göra lönegarantiprocessen snabbare och bekämpa grå ekonomi. Arbetsgivarens skyldighet att lämna uppgifter ska utvidgas att gälla bland annat fysiska personer som finns bakom juridiska personer. I fortsättningen kan lönegarantimyndigheten förelägga vite för att understryka arbetsgivarens skyldighet att lämna information. 

För lönegarantimyndigheten föreslås en möjlighet att på eget initiativ i vissa situationer lämna ut uppgifter som gäller lönegarantin till förundersökningsmyndigheten, åklagaren, centralen för utredning av penningtvätt, skatteförvaltningen och arbetarskyddsmyndigheterna. Med detta bekämpar man grå ekonomi och brottslighet.

Treskodom och förlikning

I omtvistade fall föregås lönegarantiansökan i allmänhet av en rättsprocess. Då undersöker domstolen de krav och yrkanden som anställningsförhållandets båda parter har lagt fram. Om arbetsgivaren är passiv i rättsprocessen kan arbetstagaren få fördel av en tredskodom, där riktigheten i de krav hen framställer inte har undersökts. Domstolen undersöker inte heller innehållet i en förlikning som parterna i en anställningstvist eventuellt når under rättsprocessen. 

Tredskodomar och förlikningar som har fastställts av en domstol är problematiska med tanke på lönegarantin eftersom man då i regel inte reder ut fordringarnas grund och belopp. För att få ersättning enligt lönegarantin, förutsätts dock att  fordringarnas grund och belopp kan utredas. Det föreslås att i lönegarantilagstiftningen tas in bestämmelser om förutsättningar för betalning av fordringar enligt lönegarantin på basis av en treskodom eller på grund av förlikning som domstolen fastställt. 

Ändringarna som har beretts på trepartsbasis börjar gälla den 1 januari 2023. 

Ytterligare information:
Piritta Jokelainen, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 029 504 7353
Mari Hankaankorpi, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7331
Nico Steiner, regeringsråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 9001