I och med landskapsreformen reformeras också regionutvecklingen

De nya landskapen har i fortsättningen ansvaret för regionutvecklingen. Landskapet är regionutvecklingsmyndighet inom sitt eget område och samarbetar i denna uppgift särskilt med kommunerna i området.

Såsom tidigare har kommunerna ansvar för regionutvecklingen i sitt eget område. Staten svarar för den riksomfattande regionutvecklingen. Arbets- och näringsministeriet svarar för regionutvecklingen och samordningen i samband med den.

Regionutvecklingen är verksamhet som bygger på samverkan mellan ministerierna, landskapen, kommunerna och bland andra högskolorna, läroanstalterna och tredje sektorn. Målet med verksamheten är att främja välfärd i de olika regionerna i landet. Samarbetet och aktörernas roller inom regionutvecklingen förändras i och med landskapsreformen.

I regeringens proposition med förslag till lag om regionutveckling och tillväxttjänster beskrivs de ansvar som anknyter till regionutvecklingen mer ingående.

Regionutvecklingsdiskussioner för att stödja samsyn hos staten och landskapen

Regionutvecklingsdiskussioner mellan staten och landskapen är en ny handlingsmodell där staten och landskapet i tät dialog tillsammans behandlar läget, målen och åtgärderna för regionutvecklingen. Syftet med diskussionerna är att staten och landskapen ska uppnå en gemensam uppfattning om målen och verksamhetsförutsättningarna för regionutvecklingen.

Förande av regionutvecklingsdiskussioner och upprättande av den lägesbild över regionutvecklingen som ska ligga till grund för diskussionerna övades tillsammans med alla landskap i början av 2018. Där deltog representanter för bland andra de olika ministerierna, närings-, trafik- och miljöcentralerna, landskapsförbunden, högskolorna och städerna. Diskussionerna ordnades av arbets- och näringsministeriet.

Jämsides med regionutvecklingsdiskussionerna har finansministeriet tillsammans med samtliga landskap fört simulerade samråd om de framtida landskapens finansiering och kostnadsutveckling.

Vid samråden bedömdes specifikt för varje landskap huruvida den statliga finansieringen är tillräcklig samt landskapets kostnadsutveckling och de förändringskostnader som är nödvändiga med tanke på reformen.

Processerna stöder varandra, och avsikten är att de i fortsättningen ska vara tätt sammanbundna.

Gemensamma flaskhalsar: kunnig arbetskraft och vägnät

Vid de regionutvecklingsdiskussioner som förts har det kommit fram att alla landskap förenas av gemensamma flaskhalsar för tillväxt: det råder brist på kunnig arbetskraft, och vägnätet anses vara i ett sådant skick att det försämrar näringslivets verksamhetsbetingelser. Även klyftorna mellan olika befolkningsgrupper och beaktandet av befolkningens välfärd i samband med utvecklingen av regionen är aktuella frågor i landskapen.

Att skapa hållbar tillväxt är ett gemensamt intresse för staten och landskapen. I främjandet av hållbar tillväxt har landskapen en central roll när det gäller t.ex. att utnyttja den potential som finns i bioekonomi och cirkulär ekonomi.

I diskussionerna poängterades det också som viktigt att regionerna bildar nätverk, att samarbete över regiongränserna får stöd samt att partnerskap stärks.

Ytterligare information:
Johanna Osenius, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 4937
Petra Stenfors, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7177