Mer individuellt stöd för den arbetssökande – utkast till proposition om en nordisk modell för arbetskraftsservice på remiss
I den nordiska modellen för arbetskraftsservice söker den arbetssökande arbete på eget initiativ och får individuellt stöd för sin jobbsökning i ett tidigare skede och intensivare. Den arbetssökande ska söka ett visst antal arbetsmöjligheter för att rätten till utkomstskydd för arbetslösa ska fortsätta. Den första glömskan eller försummelsen följs av en påminnelse.
Den nordiska modellen för arbetskraftsservice är en av regeringens stora sysselsättningsreformer. Målet är att i Finland i likhet med de övriga nordiska länderna rikta om arbetskraftspolitiken från passiv till aktiv och att rikta tjänsterna effektivare än för närvarande. En förutsättning för individuell arbetskraftsservice är att det finns tillräckliga resurser för att genomföra dem. Finland har legat efter de övriga nordiska länderna i detta avseende.
Tjänsterna stöder jobbsökning på eget initiativ i alla skeden av jobbsökningen
I den nordiska modellen för arbetskraftsservice söker den arbetssökande arbete på eget initiativ och utbudet av det stöd för individuell jobbsökning som erbjuds honom eller henne ökas avsevärt. Stöd fås allt snabbare i alla skeden av jobbsökningen.
I fortsättningen träffar den arbetssökande en sakkunnig vid arbets- och näringsbyrån eller en kommunal sakkunnig som deltar i kommunförsöket för främjande av sysselsättningen varannan vecka under de tre första månaderna av jobbsökningen. Därefter träffas den arbetssökande med tre månaders mellanrum och en intensiv men kortare period av möten upprepas med sex månaders mellanrum, om jobbsökningen drar ut på tiden.
Vid diskussionerna bedöms varje arbetssökandes servicebehov, kompetens och möjligheter att söka arbete mer individuellt än för närvarande. Utifrån detta avtalas det om tjänster som stöder jobbsökningen och om antalet arbetstillfällen som söks. Utgångspunkten är att den arbetssökande ska söka fyra arbetsmöjligheter under månaden. Avvikelse från detta kan dock göras till exempel om den arbetssökandes arbetsförmåga är nedsatt. Arbetsmarknadsläget i regionen ska också beaktas. Den sakkunniga stöder den arbetssökande på alla sätt i sökandet efter lämpliga arbetsmöjligheter.
Utgångspunkten är att den arbetslöse själv väljer vilka arbetsmöjligheter han eller hon söker. Som sökning räknas till exempel inlämnande av arbetsansökningar samt inlämnande av en öppen arbetsansökan till ett företag som inte har meddelat om lediga jobb. De jobb som söks bör vara sådana där det är motiverat att tro att den arbetssökande kan förvänta sig att han eller hon kan sysselsättas.
Arbets- och näringsbyråerna och de kommuner som deltar i kommunförsöken kan även i fortsättningen lämna arbetserbjudanden till arbetssökande. Arbetserbjudandena är förpliktande, dvs. en förutsättning för att den arbetssökandes arbetslöshetsförmån ska fortsätta, om jobbsökningen har varat i sex månader. Ett arbetserbjudande är inte förpliktande om den arbetssökande redan före arbetserbjudandet har meddelat att han eller hon sökt fram ett överenskommet antal arbetsmöjligheter.
Den arbetssökande rapporterar i regel om sin jobbsökning via nättjänsten.
Reformen jämkar de påföljder som försummelse av jobbsökningen medför
En förutsättning för att få arbetslöshetsförmån har alltid varit jobbsökning. Om man låter bli att söka de erbjudna jobben, leder detta också för närvarande till att arbetslöshetsförmånen går förlorad för viss tid, det vill säga till så kallad karens.
Den nordiska modellen för arbetskraftsservice jämkar de påföljder som försummelse av jobbsökningen medför. Den första glömskan eller försummelsen följs av en påminnelse. Dessutom ska längden på perioderna utan ersättning, dvs. karenserna, graderas och ändras så att de blir skäligare.
En individuell och effektiv service förkortar arbetslöshetsperioderna
Den nordiska modellen för arbetskraftsservice beräknas öka sysselsättningen med cirka 9 500–10 000 personer. Sysselsättningseffekterna uppnås fullt ut från och med 2025.
Sysselsättningen stöds i synnerhet av samtal som ordnas i början av jobbsökningen varannan vecka. Enligt undersökningar förkortar just de regelbundna mötena med den arbetssökande, den aktiva arbetsförmedlingen och uppföljningen av jobbsökningen arbetslöshetsperioderna.
För att det ska vara möjligt med individuell service ökar regeringen arbets- och näringsbyråernas och kommunernas resurser med 70 miljoner euro. Med resurserna anställs cirka 1 200 nya tjänstemän.
Ändringarna syns i den arbetssökandes vardag 2022
Arbets- och näringsministeriet sände utkastet till lagstiftningsändringar på remiss den 7 juni 2021. Remisstiden pågår till den 1 augusti 2021. Avsikten är att regeringens proposition överlämnas till riksdagen under höstsessionen 2021.
Målet är att de ändringar som gäller serviceprocessen för arbetssökande ska träda i kraft i maj 2022.
Ytterligare information:
Timo Meling, regeringsråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 049 084 (utkomstskydd för arbetslösa)
Santtu Sundvall, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 116 (arbets- och näringstjänster)
