Ny policyrekommendation granskar hur barn med utländsk bakgrund mår – viktigt att motarbeta fattigdom och diskriminering

När det gäller hälsan och välbefinnandet hos barn och unga med utländsk bakgrund förekommer det ofta särskilda utmaningar. Det är viktigt att minska barnfamiljernas fattigdom, stödja föräldrarnas integration och föräldraskap, att motverka rasism och särbehandling också med tanke på barnens välbefinnande, påminner en ny policyrekommendation av arbets- och näringsministeriets kompetenscentrum för integrationsfrämjande. 

En ny policyrekommendation av arbets- och näringsministeriets kompetenscentrum för integrationsfrämjande granskar särskilda utmaningar när det gäller välbefinnandet bland barn och unga med utländsk bakgrund och lyfter fram olika metoder för att stärka deras välbefinnande och likabehandling. 

Välbefinnandet är nära kopplat till delaktigheten i samhället. Hur barnen mår påverkar också i hög grad deras lärande och skolframgång. 

Vart tionde barn har utländsk bakgrund 

År 2021 hade vart tionde barn som bodde i Finland utländsk bakgrund, cirka 115 000 barn. Av dem var ungefär 63 procent födda i Finland. I särskilt utsatt ställning är de vars familj kommit till Finland för att få internationellt skydd, de som kommit utan vårdnadshavare och de barn som hör till en synlig minoritet. 

Invandrade barn och ungdomar mår sämre i Finland än i de andra nordiska länderna.
Det finns flera faktorer som påverkar deras hälsa och välbefinnande, bland annat är låga inkomster är betydligt mer vanligt i deras familjer. 

Enligt skolhälsoenkäten 2019 utsätts barn med utländsk bakgrund för mer mobbning och diskriminering och de är mer ensamma än andra barn. Pojkar födda utomlands upplever också mer våld och mår betydligt sämre än andra ungdomar.  

Föräldrarnas integration förbättrar barnens välbefinnande

Policyrekommendationen för fram flera sätt att förbättra välbefinnandet bland barn och unga med utländsk bakgrund. Det är viktigt att stärka föräldrarnas ekonomiska, psykiska och kunskapsmässiga resurser, på så vis ökar också barnens och ungdomarnas välbefinnande märkbart.  

De viktigaste rekommendationerna i policyn: 

•    Minska fattigdomen bland barnfamiljerna. 
•    Stöd föräldraskapet i invandrarfamiljer. 
•    Förbättra föräldrarnas möjligheter till integration.
•    Motverka rasism och ojämlikt bemötande. 

Tidigare policyrekommendationer handlar om sysselsättning

Kompetenscentrum för integrationsfrämjande har tidigare publicerat tre policyrekommendationer. De handlar om invandrade kvinnors sysselsättning, om hur personer med utländsk bakgrund klarar sig i skolan och i arbetslivet och om hur invandringen påverkar sysselsättningen och lönerna i Finland. 

Ytterligare information:
Minna Säävälä, ledande sakkunnig, tfn 050 536 2986