Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna

Rapport: Företagen betraktar utvecklingsunderstödet som en fungerande finansieringsform

Arbets- och näringsministeriet 16.6.2020 9.02
Pressmeddelande

Företagen är i regel mycket nöjda med det utvecklingsunderstöd som NTM-centralerna beviljar, berättar en färsk bedömning av arbets- och näringsministeriet.

Syftet med utvärderingen var att bedöma hur väl utvecklingsunderstödet fungerar och hur effektivt det är. Utvärderingsenkäten skickades till alla företag som ansökt om understöd åren 2014–2019. Dessutom sändes enkäten till intressentgrupper och NTM-centralernas finansieringshandläggare. Enkäten besvarades inom utsatt tid av 698 företag, 31 representanter för intressentgrupper och 25 utbetalnings- och finansieringsexperter vid närings-, trafik- och miljöcentralerna. Utvärderingen gjordes av Owal Group Oy.

Sysselsättningseffekterna är positiva

Syftet med understödet för utvecklande av företag som beviljas för utvecklande av företagsverksamheten är att skapa ny affärsverksamhet, främja små och medelstora företags tillväxt och internationalisering samt stärka innovationsverksamheten i företag. Utvecklingsunderstöd kan beviljas små och medelstora företag som har förutsättningarna för lönsam verksamhet och tillräckligt med egna resurser för utvecklingsåtgärder som förbättrar konkurrenskraften.

De företag som ansökt om utvecklingsunderstöd bedömer att ansöknings- och beviljningsprocesserna fungerar väl, och företagen är i regel mycket nöjda med det stöd som närings-, trafik- och miljöcentralerna erbjuder under ansökningsprocessen. Den elektroniska ärendehanteringsprocessen upplevs ha underlättat behandlingen av ansökningarna vid NTM-centralerna.

Enligt utvärderingen har utvecklingsunderstödet positiva sysselsättningseffekter. I de företag som fått understöd har det anställts mer personal än i kontrollföretag, och arbetsplatserna är i allmänhet permanenta och heltidsanställningar.

Enligt utvärderingen skulle ungefär hälften av projekten inte alls ha genomförts utan understödet. Över hälften av företagen bedömde att utvecklingsunderstödet hade påverkat utvidgningen och tillväxten av företagsverksamheten, och nästan hälften av företagen bedömde att utvecklingsunderstödet också hade påverkat internationaliseringen.

Utifrån intervjuer med intressentgrupper betraktas utvecklingsunderstödet som en betydande finansieringsform i synnerhet ur ett regionalt perspektiv, eftersom understödet möjliggör stödjande av företag utifrån regionala mål och behov. Vid intervjuerna bedömdes dessutom att utvecklingsunderstödet i regionerna i fortsättningen är allt mer nödvändigt i och med att EU:s landsbygdsfinansiering minskar.

En höjning av utvecklingsunderstödets minimibelopp ökar verkningsfullheten

Enligt utvärderingen varierar prioriteringarna i understödet för utvecklande av företag regionalt och med understödet finansieras mycket olika slags projekt och företag i olika regioner.

Med utvecklingsunderstödet har i viss mån också relativt sett och räknat i euro små projekt finansierats, vilket enligt utvärderingen försvagar understödets effektivitet och begränsar den potentiella effekten. I utvärderingen rekommenderas därför att man höjer minimibeloppet för det beviljade stödet och utarbetar anvisningar i anslutning till detta. Dessutom rekommenderas det i utvärderingen att finansieringen tydligare än för närvarande ska styras till riskfyllda projekt i mindre och växande företag.

Effekterna av stöden för utvecklande av företag bedömdes senast 2013. Observationerna av de finansierade projekten och företagen i denna utvärdering är i stort sett desamma som i 2013 års utvärdering Resultaten av utvärderingen kommer att utnyttjas som en del av en reform av lagstiftningen som gäller understödet för utvecklande av företag. Avsikten är att en regeringsproposition om detta ska överlämnas hösten 2020. Den information som utvärderingen ger utnyttjas också vid beredningen av den kommande programperioden för Euro-peiska unionens regional- och strukturpolitik.

Ytterligare information:
Mikko Ojala, regeringsråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 3506
Raimo Puhto, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 3688

Tillbaka till toppen