Reformen av upphandlingslagen syftar till mer ansvarsfull offentlig upphandling
Arbetsminister Tuula Haatainen ska föra ett reformpaket som gäller upphandlingslagen till riksdagen under vårsessionen 2022.
Volymen för offentliga upphandlingar i Finland uppskattas till cirka 47 miljarder euro per år. Upphandlingslagens syfte är att effektivisera användningen av offentliga medel men även att främja högkvalitativ, innovativ och hållbar upphandling. Samtidigt tryggas en jämlik behandling av företag och andra sammanslutningar vid anbudsförfaranden.
Den offentliga upphandlingen har dessutom bredare samhällsmål, såsom att förbättra de offentliga finansernas hållbarhet och främja sociala mål. Statsminister Sanna Marins regering strävar därför efter att förbättra kvaliteten på den offentliga upphandlingen, att effektivisera beaktandet av miljöaspekter och sociala aspekter vid upphandling samt att främja annonseringen om tvåspråkiga upphandlingar.
Utifrån föresatserna i regeringsprogrammet genomförde miljöministeriet och Kommunförbundets rådgivningsenhet för offentlig upphandling forskningsprojekt och utredningar. Med hjälp av rekommendationerna i utredningarna har arbets- och näringsministeriet berett sådana ändringar i upphandlingslagen som är färdiga för en mer omfattande remissbehandling. Vi har redan haft en dialog med berörda parter under beredningsfasen. Ändringarna gäller såväl nationella upphandlingar som upphandlingar som överstiger EU-tröskelvärdena och de avses träda i kraft vid ingången av 2023. Regeringspropositionen förs till riksdagen under våren 2022.
De ändringar som föreslås gäller särskilt beaktandet av miljöaspekterna och betoningen av kvalitetsfaktorernas betydelse. I de olika berörda parternas inlägg har man vid flera tillfällen tagit upp behovet av att förtydliga upphandlingslagstiftningen, särskilt ur dessa synvinklar. Därför hoppas jag att de upphandlande enheterna över hela linjen närmare dryftar hur möjligheterna ska göras till en del av upphandlingspraxisen. Detta för att utöver ekonomiskt smarta beslut också upphandlingar ska göras på ett mer hållbart sätt.
Utgångspunkten i upphandlingslagstiftningen är att den upphandlande enheten behåller möjligheten att genomföra sin upphandling på det sätt som den anser vara bäst. För att främja öppenhet ska den upphandlande enheten emellertid motivera hur den beaktar kvaliteten i respektive upphandlingsförfarande.
Ansvarstagandet vid upphandling och de förbättringsförslag som gäller bekämpning av grå ekonomi hänför sig till anbudsgivarnas och deras underleverantörers obligatoriska grunder för uteslutning. Vid den ändring av upphandlingen som trädde i kraft i juli i fjol främjades dessa mål redan genom att den upphandlande enhetens rätt att få information förbättrades. Syftet med de ändringar som nu görs är att ytterligare öka ansvarstagandet vid upphandling. Till exempel miljöbrott fogas till de grunder på vilka en anbudsgivare kan uteslutas ur anbudsförfarandet. Syftet är också att ytterligare förtydliga och förenhetliga de upphandlande enheternas rätt att få tillgång till information om eventuella uteslutningar av underleverantörer på grund av obligatoriska uteslutningskriterier. Syftet med ändringen av upphandlingstillsynen är att säkerställa att Konkurrens- och konsumentverket får tillräckligt med tid att göra en rättslig bedömning av tillsynen.
Vid beredningen har man också behandlat frågan om i vilken utsträckning anknutna enheter tillåts sälja till andra än ägaren. Konkurrens- och konsumentverket har utrett betydelsen av denna så kallade försäljning till utomstående och de begränsningar som för närvarande hänför sig till den. I den nationella lagen finns för närvarande strängare bestämmelser som begränsar försäljningen till utomstående än vad EU-direktivet förutsätter av oss. Jag anser det motiverat att bedöma ändamålsenligheten med den tillåtna andelen försäljning till utomstående.
Tuula Haatainen, arbetsminister